Lite kortfattat om agrara byggnader (19 november 2007)
Det kommer lite mer vid ett senare tillfälle, men i denna artikel blir det bara ytlig information. Som jag har skrivit om tidigare så har flera agrara byggnader försvunnit som bland annat berodde på avfolkning. Idealet för en gård är bl a en mangårdsbyggnad, ekonomibyggnader, drängstuga, förråd, vedbod och en utedass. Sedan kan det förekomma andra byggnader beroende på vilken sysselsättning det var på gården. Exempelvis vid kusten så hade bönderna bl a fiskebod och möjligen båthus. På många bondgårdar fanns det också en välingklocka som man använde för att korna skulle "kallas in" för att de skulle komma in i ladugården. Sedan förekom utrymmen för bl a tröskning och utrustningen var gjord så man kunde slå säden, att de smulades sönder.
Lite historik kring Leksand 1780 (15 november 2007)
Detta år hade Leksand 9 509 invånare som var fördelat på 4 458 män och 5 051 kvinnor, det var första gången som Leksand hade en folkräkning i socknen iallafall som man kan få fram med hjälp av Tabellverkets material. Att socknen var stor kan man också se på hushållsantalet, antalet gästgivargårdar och "krogar på landet". I siffror var det 1 568 hushåll, 3 gästgivargårdar och 15 krogar. I relativa tal var det 6,06 individer per hushåll och 633 indiver per krog, om man räknar bort barnantalet som var 2 987 individer så blev antalet individer per krog på 434,8 personer, vilket det var trångbodda om alla vuxna personer skulle vara där samtidigt. Eftersom det var männen som oftast dog i alkoholrelaterade sjukdomar så kan man säga att 2 992 män över 15 år besökte krogarna eller gästgivargårdarna, då skulle värdet vara 166 personer per krog/gästgivargård. I socknen fanns exempelvis även 1 382 män och 1 489 kvinnor över 15 år som var ogifta. Räknade man med de gifta stånden så var det 1 448 gifta par, att männen dog tidigare än kvinnorna kan man även se hos denna socknen. Det var 162 änklingar mot 593 änkor i socknen under detta år, vilket inte var så ovanligt under 1700-talet.
KÄLLA: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket
En utebliven järnväg i Uppland (tidigare publicerat 11 november 2007)
Den 11 december 1912 hade Uppsala Nya Tidning en notis om en välbesökt stämma i Bälinge socken om en normalspårig järnväg från Uppsala via Harbo till Kerstinbo vid Sala-Gysinge-Gävle järnväg. Kerstinbo hade en station längs med denna linje som också var normalspårig.
Mötet hade drygt 1400-1500 personer besökt om man utgår ifrån notisens sanningsvärde och man röstade då för att järnvägen skulle dras förbi den egna socknen. En station skulle anläggas inte så långt ifrån Bälinge kyrka och på mötet beslutade man också att en arbetsgrupp skulle arbeta med denna fråga.
Bälinge och Harbo var de större tätorterna längs med denna linje, om förslaget om att anlägga en järnvägslinje genom en glesbygd med icke avgörande industriverksamhet så var man antagligen medveten om hur det skulle gå. Det var också en viss diskussion om att järnvägar måste anläggas förbi någon ort som har dragningskraft med både tillökande industriverksamhet och folkökning. Ett annat exempel i Uppland där det stod klart i princip omgående att det inte skulle gå var Enköpings-Heby-Runhällens järnväg. En järnväg som det stod klart redan från första början inte skulle vara lönsamt. Det var ungefär samma förhållanden som järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo skulle har haft. Visserligen låg Heby längs med Norra stambanan och dessutom hade en växande tegelbruksindustri då, så föll EHRJ på greppet att vara lönsamt. Järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo diskuterades vid ett antal tillfällen vid olika riksdagssammanträden under 1910-talet innan man beslöt att det inte skulle byggas någon järnväg under 192o-talet.
Källor;
Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
Järnvägsdata, Stockholm, 1999
Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
Svarskatalogen på Riksarkivet, "sökord" Kerstinbo.
Uppsala Nya Tidning, 11 december 1912
Polisdomstolens stamkunder (tidigare publicerat 21 mars 2008)
I Uppsala Nya Tidning den 7 januari 1911 gick att läsa följande(i kortform).
I Stockholm var följande personer ständiga tagna.
***En kvinna har blivit pliktat vid 49 tillfällen.
***En man vid 24 tillfällen.
***En man vid 127 tillfällen.
***En man vid 204 tillfällen.
De mestadels av tillfällerna som de har fått pliktat var för fylleri.
Nykterhetsdemonstrationen i Viksta 1901 (Tidigare publicerat 28 september 2009)
En nykterhetsdemonstration hölls i den uppländska socknen Viksta den 7 juli 1901 och som samlade 1 500 deltagare. Det stod ingenting i källan om varifrån demonstranterna kom ifrån och man kan utgå ifrån att det var många från utsocknes som deltog eftersom Viksta socken hade 1 073 invånare detta år. Nykterhetsrörelsen var väldigt starkt under denna tidsperiod och det hölls flera sådana möten som dock inte är belagda med källor i denna notis. Det var flera olika grupperingar med olika namn eller ändamål som sysslade med att motverka alkoholismen och en sådan organistation var Templaordern.
Källor:
BiSOS(Befolkning) 1901
NE(CD-ROM), "nykterhetsrörelsen"
Tidningen Upsala 8 juli 1901
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera gärna, men inga tramsigheter eller sårade kommentarer, är det dåligt så skriv det snällt och inte med för fula ord.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.