Oroligheterna längs med Flutstretspromenaden 1903

De båda dåtida tidningarna i Uppsala på den tiden rapporterade om krigsscener längs med Flustretpromenaden vid helgen omkring den 25 augusti 1903(det var en av de första dagarna efter denna helg) som tidningarna rapporterade om denna händelse som dessutom blev en riksnyhet. Men jag lägger tonvikten på denna händelse utifrån den notis som Dagens Nyheter hade om händelsen samt lite grann av de båda lokaltidningarna.

Först en liten bakgrund!!!

Vid den där tiden uppehöll som man kan säga i nutida termer ett värstinggäng som uppehöll sig där Studeternas och Uppsala Bangolfklubb har sina anläggningar. Gänget bestod av pojkar samt halvvuxna män enligt den dåvarande dagspressen. De hade under en tid terroriserat artilleristerna från Uppsala garnision under en tid och vid ett par fall hade de slutat med misshandel. Men oftast så var det rena psykningar ifrån gängets sida. Sent en kväll hade vakten på garnisionen fått ett bud ifrån gänget som "förvarnade" om att de soldater som skulle våga ner till "Kap" skulle åka på stryk. P g a att det har varit lönedag så var många av artilleristerna mer eller mindre berusade och utan att befälen fick reda på det så spreds ett rykte på reglementet. Dagens nyheter skrev bl a på utsatt tid strömmade artilleristerna, flockvis ner till Flustretpromenaden, där ett 50-tal pojkar och ynglingar uppehöllo sig i buskskogen och med tjut och visslingar hälsade sina motståndare. De berusade artilleristerna fick då för sig att rensa upp och oavsett om det var ynglingar eller vanliga parkvandrare så använde de av knytnävslag och knuffningar.

På den tiden patrullerade alltid två konstaplar ur stadens poliskår i Stadsparken och en av dessa begärde förstärkning via en telefon, en stor polisstyrka anlände till parken samtidigt som en undsättningsgrupp ryckte ut från garnitionen. Polisen förde folkmassan mot Flustret medan armén tog hem sina egna tillbaka till garnitionen. P g a mörkrets infallande så var det svårt att igenkänna bråkmakarna bland de yngre förmånerna bland folkmassan och inga gripande gjordes.

Källor:

Svenska dagbladet(inte Dagens Nyheter), 25 augusti 1903
Samt Tidningen Uppsala och Uppsala Nya Tidning.

(Tidigare publicerat)

Ett par notiser om vapen

Göingebössan

Göingebössan är ett svensk-tillverkat gevär som lanserades under mitten av 1600-talet med kalibern 10 mm, piplängden på 980 mm, mynningshastigheten 500 m/s och hade flintlåsmekanism.
Källa: Chris McNab, "Skjutvapen", 2011

L1A1

Den halvautomatiserade karbinen L1A1 introducerades av den brittiska armén 1954 och var ett standardvapen fram till 1988.
Källa: Roger Ford m fl, "Den stora boken om vapen", 2010

Den brittiska 6-tumshaubitsen

Med detta militära vapen avlossade den brittiska armén 22,4 miljoner skott mellan 1915-18 och detta vapen hade en kaliber på 152,4 mm samt att projektilvikten var på 45 kilo. Med detta artilleri kunde man avlossa skott på 8 700 meter och mest använda kanonen av britterna.
Källa: "Uppslagsboken Vapen", 1997

Järnvägshistoriska notiser 8

Hemsjö mosse

Sydsvenska Kraft AB hade en bränntorvtäkt på Hemsjö mosse mellan 1918-21 och hade bl a en liten järnväg med spårvidden 600 mm mellan torvmossen-lastplatsen.
Källa: SmB 4/86

Dubbeltunnlarna vid Floda

På Västra Stambanan mellan Floda och Norsesund finns två tunnlar som kallas för Ubbaredstunnlarna (Norra och Södra) som driftsattes i samband med dubbelspårbygget 1916. De båda tunnlarna är 68 och respektive 70 meter långa.
Källa: Järnvägsdata 1999

Raset på SRJ

Stockholm-Roslagens järnvägar fick ett trafikuppehåll mellan den 17/4-7/7-1906 p g a ett banvallsras i Frescati. Det iordningställdes två hållplatser både söder och norr om själva rasplatsen som passagerarna fick gå emellan och förbi platsen för raset.
Källor:
Egen samling
Järnvägsdata 1999

Prov för eldrift

En kortare sträcka av den statsbyggda järnvägen mellan Hede och Sveg fick kontaktledning för prov med järnvägsluftvärn. Denna järnväg användes som ett militärt övningsobjekt efter nedläggningen i februari 1966
Källa: Järnvägsdata 1999
Källnot: Se "Järnvägshistoriska notiser 7" för lite med om denna bana.
http://okandahandelser.blogspot.se/2016/04/jarnvagshistoriska-notiser-7.html

Vakerns såg och tjärfabrik

Vid Vakerns station längs med järnvägen mellan Kristinehamn och Mora anlades en såg 1919 som gick i konkurs två år senare och sågen drevs ändå fram till 1927, med viss utvinning av tjära.
Källor:
Freding Mats, "Industrijärnvägar i Dalarna", Kalmar, 2014
Olofsson Carl, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921

Borttagna omformare

Mellan järnvägsövergången med Vimpelgatan och Lilla Ultuna (Kungsängens gård) finns det två små fundament på varsin sida av järnvägsspåren. Förut fanns det där två omformare som numera är borttagna och dessa borttogs någon i samband med järnvägsupprustningar eller ombyggnaden av Uppsala stationsområde mellan 2004-11

Rälsbusshållplats under 1940-talet

Längs med Nora-Bergslags järnväg (NBJ) anordnades en rälsbusshållplats mellan 1942-48 med namnet "Odlingen".
Källa: "Sveriges järnvägsstationer", Statens järnvägsmuseum

Kyrkohistoriska notiser 20 (kort)

Boden vid Teda kyrka

Teda kyrka ligger utanför Enköping och under mitten av 1700-talet fanns det en bod mitt i linje med kyrkans stenmur.
Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1979

Roslags-Bros mässingsljuskronor

Roslags-Bro kyrka norr om Norrtälje har tre ljuskronor av mässing varav två är från 1600-talet medan den tredje är från nästföljande sekel.
Källa: Ingrid Wilcke-Lindqvist, "Roslags-Bro kyrka", Strängnäs, 1986

Utdragen affär

År 1888 beslutade sockenstämman i Ekeby socken i Uppland att sälja de medeltida skulpturer som då fanns kvar i kyrkan till Statens Historiska museum. Denna affär drogs ut på tiden och först 1904 kom affären i stånd. Det som förvaras i detta museum är ett triumfkrucifix, en madonnabild och en apostlabild (St Petrus) och samtliga föremålen är daterade till omkring 1440-1450.
Källa: Åke Nisbeth, "Ekeby kyrka", Strängnäs, 1972

Ett par byggnader i Groningen

I den holländska staden Groningen finns en gotisk kyrka från 1400-talet och ett universitet som grundades 1614.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Väddö kyrkas kalk

Roslagskyrkan Väddö äger en dyr kalk som gjordes någon gång under 1300-talets första hälft och troligen var det omkring 1325 som den gjordes.
Källa: Mereth Lindgren, "Väddö kyrka", Upplands kyrkor Strängnäs, 1972

Skogsbanan i Ripats

Mellan 1918-36 utfördes transporter på en järnväg med 600 mm i Ripats (Lappland) och dragkraften var ett ånglok från den tyska firman Orenstein & Koppel i Berlin. Det var ett projekt som pågick strax söder om Kiruna under mellankrigstiden. Men än så länge är längden på själva järnvägen inte känt för mig.

Källa: Lars-Olov Karlsson, "Ånglok vid Sveriges industrier", 2015

Motherwells stora seger

Den 23 januari 1954 vann Motherwell med 12-1 mot Dundee United i skotska ligan division 2. Motherwell vann divisionen med 45 poäng (30 matcher) med 21 vinster, tre oavgjorda och 109 gjorda mål. De vann före Kilmarnock med 42 poäng, Third Lanark samt Stenhousemuir med 36 och Morton på 33 medan Dundee United blev näst sist. Säsongen efter blev Motherwell nästjumbo i högsta divisionen och hamnade i division 2 igen (två divisioner i Skottland på den tiden).

Källa: Phil Soar, The Hamlyn´s A-Z of British football records", Twickenham, 1984

"Aprilkärlek"

Den brittiske konstnären Arthur Hughes målade i sina unga år en målning med titeln "April Love" mellan 1855-56 föreställande en ung söt kvinna stående under ett valv hållande i bröstet med ena handen. Målningen finns hos Tate Gallery i London och Hughes levde mellan 1830-1915. Titeln till denna notis är direkt översatt från engelskan.

Källa: Tim Holton, "The Pre-Raphaelites", 2004

Tullhistorien på Sandhamn

Sedan Sverige hade förlorat sina baltiska provinser öppnades en tullstation på Sandhamn 1721 och fem år senare öppnades farleden in till Stockholm för utländska fartyg. På Sandhamn blev det alltmer ett lots- och tullsamhälle. År 1752 blev tullhuset som fortfarande står kvar färdigbyggt och byggnaden ritades av Carl Hårleman. Övrigt fanns också en tullvaktarstuga från 1748, lotsutkik 1962 och en krog fanns tydligen redan 1672. Hårleman ritade även Korsö fyr från 1757 som inte är så långt ifrån Sandhamn.

Källor:

Eriksson Leif & Martin Svensson, "501 platser som du måste se innan du dör", 2015
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Stockholms länsmuseums databas

Försökte åka gratis

Den 16 februari 1916 försökte två ynglingar att åka gratis på kvällståget Uppsala-Gävle. De steg på i Tierp med biljetter till Orrskog åtta kilometer därifrån och var nästa station från denna ort. De försökte smita undan genom att byta platser på tåget och konduktören hade ögonen på dem. På Gävle Södra fick de gå av tåget och på expeditionen där för att ange sina namn samt adress. Pojkarna var från Sandviken och fick betala för dubbla biljettpriser.

Källa: Stockholms Dagblad 15 februari 1916

Kon dominerade på Utö

Av de större boskapen på Utö fanns det 132 kor och sex tjurar. Dessutom fanns det 49 ungnöt och 67 kalvar under åren 1626-27. I källan var det uppdelat på själva Utö och dess närliggande öar. Den största skillnaden var att hela kalvantalet fanns på Utö.

Källa: Dagny Hedenstierna, "Utö", Ymer, 1943

Snidergeväret

Detta gevär tillverkades i följande mått;
Kaliber 0,577 tum (14,6 mm)
Vikt 5,7 kg,
Totallängd 1219 mm
Piplängd 838 mm
Mynningshastighet 355 m/sekund
Började att tillverkas på de brittiska öarna 1860.
Detta gevär användes av den brittiska armén i ett drygt decennium innan det blev ersatt av Marlin-Henrygeväret. Snidergeväret kunde tillverkas sedan man hade följt amerikanen Jacob Sniders princip som hade bl a ett "cylinderblock" på höger sida om vapnet. Det var ett gevär som tillverkades i ett stort antal och var dessutom en följeslagare till Enfield Pattern-geväret som hade blivit lanserat några år tidigare.

Källor:

Egen samling
McNab Chris, "Skjutvapen", 2011
Miller David, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005

Spannmålsmagasinen

Spannmålsmagasinen byggdes för att täcka upp svårare år med lägre avkastning från jordbruket. Dessa började att byggas omkring 1750 och under cirka hundra år framåt byggdes flesta i Sverige. Dessa placerades vid kyrkorna eller i närheten av dessa. De uppländska socknar som fick spannmålsmagasin först var Håbo-Tibble, Danmark, Lena, Härnevi, Vittinge, Västerlövsta och Enåker 1750 och under närmaste åren fick ett antal socknar sina "magasin". Under 1751 fick bl a Åkerby, Skuttunge samt Rasbo, 1752 Närtuna och Rimbo, 1753 Vänge med Läby och 1758 började de socknar som låg i dåvarande Stockholms län att få dessa enheter, nämligen Husby-Långhundra, Alsike och Knivsta. På ett fåtal platser blev det fler än ett sockenmagasin som exempelvis Frötuna utanför Norrtälje (1780 och 1817), Tierp (1774 och 1802), Vittinge fick sitt andra 1810 och Frösthult fick sina 1751 och respektive 1780. Den sistnämnda socken hade magasinen plats för 282 och för den yngre 80 tunnor. De var olika kapacitet med magasinen och dessa rymde som sagt vad olika mycket. Balingsta som fick sitt magasin 1758 hade plats för 735 tunnor, hade en penningfond på 3 061 riksdaler för året 1832. Tyvärr är den enda bok som behandlar sockenmagasinen över hundra år gammal.

Källor:

Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", det svenska jordbrukets historia, del 3, Borås, 2000
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik 1721-1850, Stockholm, 1915

Notiser juni

Mårten Stenmästare

Han har signerat ett antal skånska dopfuntar och det är okänt när han levde, hans verksamhetstid pågick i alla fall under den andra halvan av 1100-talet.
Källa: Medeltidens ABC", Falun, 2002

""För bröstsjuka""

Det var rubriken till en annons i Södermanlands läns tidning den 1 maj 1878 med följande text; "Tvenne mjölkande getter med små killingar", finns till salu vid Hjelmerstad, Tuna socken.

Industrispåret i Edsken

Edske masugn i Gästrikland har haft industrispår och det var där som bessemermetoden slog igenom i Sverige.
Källa: Mats Freding, "Industrilok i Gästrikland & Hälsingland", 1992

Forntida staden Umma

Det var en forntida stad sydost om Bagdad i Irak som var ett sumerisk centrum 2 300 år f Kr.
Källa: Norstedts uppslagsbok", 2003

Nordiska val

När Sverige fick fria val 1909 var de andra nordiska länderna redan före Sverige, Danmark gjorde det redan 1849, Norge 1898 och Finland 1906 (både för män och kvinnor).
Källa: Susanna Hedenborg m fl, "Sveriges historia", 2003

Flaggsignaler

Man började använda flaggsignaler i motortävlingar 1899 där rött betyder stopp och gult försiktighet.
Källa: Anthony Harding, "Bilar (Sv version) Helsingborg, 1990

Rapport om förbipassering

Konstnären Carl Larsson passerade den 12 november 1890 Stockholm på sin resa från Dalarna till Göteborg och det var en notis med tolv ord i tidningen.
Källa: Stockholmstidningen 13 november 1890

Belysningen i Simtuna kyrka

Innan Simtuna kyrka (i Uppland) fick elektriskt ljus 1950 bestod belysningen av mindre ljusplåtar av bleck som sattes fast på bänkarna. År 1791 köptes cirka 120 sådana ljusanordningar till kyrkan.
Källa: C F Mannerstråle, "Simtuna kyrka", i Upplands kyrkor VIII, Uppsala, 1964

Vendel kyrkas restaurering 1930

När Vendel kyrka (Uppland) restaurerades 1930 återfick kyrkan många av de skönhetsvärden som hade varit dolda i drygt två sekler.
Källa: Bengt Ingvar Kilström, Vendel kyrka, Strängnäs, 1982

Boskapen i Knivsta socken 1905

År 1905 fanns i Knivsta socken bland annat 171 hästar över tre år, 39 under tre år, 32 oxar, 14 tjurar, 870 kor, 143 ungnöt, 129 får samt lamm,, 144 grisar, 3 bisamhällen och 820 fjäderfä.
Källa. BiSOS, "Jordbruk och boskapsskötsel", 1905

Fyra mål av Cookson

Jimmy Cookson gjorde fyra mål vid tre olika tillfällen som samtliga var i såväl i division 3(Norra) som under 1926) mot Accrington Stanley 16 januari, mot Ashington 1 maj och mot Wigan Borough den 4 september.
Källa: Rothmans Football Yearbook 2012-13

Målvakternas match

När Västerås SK tog emot Sirius på annandag jul 1993 inför 4 343 åskådare på Rocklunda så slutade matchen 1-1, målvakterna Anders Karlsson (VSK, med förflutet i Sirius) och Lars Kylberg (Sirius) utsågs till matchens spelare.
(Jag var på denna match)

Källa: Uppsala Nya Tidning 27 december 1993

Lyckades!!!

Ubåten Valrossen sjönk okontrollerat till 25 meters djup 1924 och ändå lyckades besättningen ta sig upp igen utan problem.

Källa: Det svenska ubåtsvapnet", Karlskrona, 2004

Antal mål av f d engelska landslagsspelare

Cliff Bastin gjorde tolv mål på sina 21 landskamper för England, Joe Bradford gjorde sju på 12 landskamper och Charlie Buchan 4 på 6. Övriga spelare kan nämnas;
George Camsell 18 på 9 (två mål i varje landskamp som han spelade).
Steve Bloomer 28 på 23
Johnny Haynes 18 på 56
George Hilsdon 14 på 8
Geoff Hurst 24 på 49
Bryan Robson 26 på 90
Tommy Taylor 16 på 19
Dennis Wilshaw 10 på 12.
Vivian Woodward 29 på 23
Jackie Milburn 10 på 13
Nat Lofthouse 30 på 33.

Källa: Rothmans Football Yearbook 1999-2000