Vigsel på ambassader

De svenska ambassaderna och konsulaterna fick rätt att viga folk 1904.

Källa: Bo Stråth, "Sveriges historia (Norstedt)", band 6, Värnamo, 2012

"Mors lilla hjälpreda"

Amalia Lindegren levde mellan 1813-91 och gjorde sig känd för målade motiv om folklivet i Dalarna. Fast hon gjorde också en känd målning där en liten flicka hjälpte sin lillebror att snyta sig och denna målning fick titeln "Mors lilla hjälpreda". Det är en oljemålning från 1873 och det var just under 1800-talet då barnen fick en speciell genre som just Lindegren var en av de dominanta konstnärerna. En annan känd målning var "Lillans lilla bädd" från 1858 där en allmogefamilj sörjer ett barn som ligger i en vagga. Denna målning finns bl a på Nordiska museet i Stockholm.

Källor:

Björk Tomas, "1800-talet", i svensk konst och visuell kultur efter 1809, Kristianstad, 2007
http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/lillans-sista-badd
"Norstedts uppslagsbok", 2003

37 mål på fem matcher

Det var en målrikt omgång i division 4(Uppland) den 22 maj 1952 när det gjordes 37 mål på fem matcher.

Vesta-Heby 10-1
Örbyhus-Söderfors 2-7
Älvkarleby-Morgongåva 8-0
Vattholma-Skyttorp 2-1
Hallsta-Sirius 5-1

Källa: Uppsala Nya Tidning 23 maj 1952

Självmordet vid Sandgropen

En äldre arbetare som hade haft anställning på Länna bruk tog sitt liv vid "Sandgropen" norr om Svartbäcken den 27 augusti 1898. Detta hände under lördagskvällen när han stoppade en dynamitpatron i munnen för att sedan tända på.

Källa: Tidningen Upsala 30 augusti 1898

Mackarna vid Svista och vägkrogen eller värdshuset förstås

När E4:an gick rakt norrut från Uppsala fanns det två bensinmackar vid Svista i början av 1990-talet och nu är båda borta. Där var även en vägkrog som också fick läggas ner i samband med den nya motorvägen och den fanns även under 1970-talet. I denna vägkrog kunde man se alla möjliga vimplar från olika idrottsföreningar och det fanns också övernattningsmöjligheter. Byggnaden fanns kvar i fjol, var övervuxet och med en möjligen okänd verksamhet där inne, men det utgår jag inte egentligen ifrån. Bilderna är tagna förra året vid midsommar.

Sveriges sista träbro

När Norra Östergötlands järnvägar öppnades i tre etapper mellan 1901-10 anlades också en träbro över Hjortkvarnsån som var Sveriges sista järnvägsbro av trä när banan lades ned 1987.

Källa: "Järnvägsdata", 1999

Valö ångsåg

Valö ångsåg ligger i nordöstra Uppland ett par mil utanför Östhammar som anlades 1898 och sågverket var en bisyssla till jordbruket. Driften pågick fram till 1980-talets början och ligger vägg i vägg med ett modernare sågverk.

Källa: Bodil Eriksson, "Möt Östhammar", 1996

Möja kyrktorn och klockstapel

Möja kyrka tillkom sedan kapellet på hade rivits 1768 och den första klockstapeln som fanns på öns kyrkplats 1749 (den äldsta kända uppgiften). En klockstapel fanns 1885 då den revs för att det var beslutat att sätta upp ett torn istället, vilket det också skedde under samma år. Kyrktornet har en vindflöjel som bär årtalet 1770 och har synnerligen använts tidigare.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Bohrn Erik, "Möja kyrka", Upplands kyrkor II, Uppsala, 1949

Torquay United på Plainoor Ground

Torquay Uniteds första match på Plainmoor var mot St Anstell den 3 september 1910 och hette då "Town" istället för "United". Den första matchen med elljus var en vänskapsmatch med Nottingham Forest den 22 november 1954 och den 29 januari 1955 såg 21 908 åskådare matchen mot Huddersfield Town i FA-cupens 4:e omgång(publikrekordet).

Källa: "The Ultimate Football Guide",  1997

Folkmängden i By socken i slutet av 1600-talet

År 1620 hade By socken i södra Dalarna en beräknad folkmängd på 524 invånare och 1699 var den på 1 864 invånare. Det råder dock en liten avvikelse mellan två författare och tänker citera den ena av dem.
Från Isacson; "Efter gjorda korrigeringar av husförhörslängdens uppgifter har invånarantalet i By socken den 21/12-1687 beräknats till 1 848 personer, fördelade på 322 hushåll. I sin ovannämnda bok har emellertid Nils Friberg en någon högre folkmängdssiffra för By socken samma datum. Hans siffra är 1 923 individer, d v s 95 personer fler än jag har räknat fram. Friberg har nu haft vänligheten att granska mina exerpter och diskutera avvikelsen med mig. Tillsammans har vi dragit slutsatsen att den mest troliga befolkningssiffran i By socken vid årsskiftet 1687-88 bör vara 1850".
Det var innan Tabellverkets tillkomst och den tiden få man räkna fram uppgiften med hjälp av såväl husförhörslängden som mantalslängden. Nils Friberg genomförde en avhandling under 1950-talet om just Dalarnas befolkning under 1600-talet och de första åren under nästkommande sekel. En liten statitisk genomgång av den husförhörsberäknande befolkningen för By socken var 1 510 invånare 1673 fördelat på 271 hushåll, 1684) 1 747/321, 1688) 1 923/322, 1696) 1 976/344 och 1699) 1 864/398.

Källor:

Andersson-Palm Lennart, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997", Göteborg, 2000
Friberg Nils, "Dalarnas befolkning på 1600-talet", Geografiska annaler, 1953
Isacson Mats, "Ekonomisk tillväxt och social differentisering", Uppsala, 1979