Tranlampor

Tranlampor användes i södra Sverige p g a bristen på ved och däremot fanns det gott om fiskarter som man kunde utvinna tran ifrån. Det var illaluktande lampor och när amerikansk fotogen började att säljas i Sverige omkring 1860 så försvann tranlamporna från de svenska hemmen. Sedan var fotogenlampor nödvändiga innan dessa slogs ut av elektriska glödlampor drygt 30 år senare.

Källor:
Furulund Lars, "Ljus över landet", Daedalus, 1984
NE (CD-rom), "fotogenlampa" och "tranlampa"

Tidiga orglar

Det fanns orglar i kyrkor redan i början av 1300-talet och det finns belägg för att det fanns i Santa Klara kyrka i Malmö samt i domkyrkorna i Ribe och Lund. Från Sundre kyrka på Gotland finns ett orgelhus bevarad som byggdes av Werner från Brandenburg 1370. Den äldsta bevarade orgeln finns i Norrlanda kyrka (även denna ligger på Gotland) som är från omkring 1400. Under 1400-talet nämns att det fanns orglar i Risinge i Östergötland 1422, Kumla 1444 och i Hjälsta(Uppland) 1482.
Källor:
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
"Konsten i focus", Stockholm, 1976

Missväxten 1821

Under året 1821 var det frostnätter i augusti som varade t o m in i september och som orsakade missväxt från Hälsingland och norrut samt även i Dalarna. I Kronobergs län skadades potatisen och det var fullständig missväxt i detta län. Däremot blev vintern ovanligt milt 1821-22.

Källor:

BiSOS (Boskap och jordbruk), 1880
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Litslenas kyrkklockor

En klocka nämndes att den fanns i Litslena kyrka(Uppland) 1527 och den blev omgjuten 1701. Lillklockan bar årtalet 1745 som troligen sprack 1741 när kyrktornet raserade och blev senare omgjuten. Efter 1741 hänger klockorna i en stapel nordost om själva kyrkan.

Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Litslena kyrka", Strängnäs, 1981

Tågresenärer i maj 1890

Under maj månad 1890 färdades 17 198 personer på Uppsala-Gävle järnväg medan det var 10 431 på Gävle-Ockelbo järnväg.

Källa: Tidningen Upsala 5 juli 1890

Befann sig oskyldig

Lars Klintberg var som enligt källan hade varit efterlyst p g a penningstöld och när han kom tillbaka till hemorten befann det att han hade varit oskyldig till det inträffade, den skyldige efterspanades vid detta tillfälle.

Källa: Polisunderrättelser, nr 157, 11 september 1888

Järnvägen till Strömsberg

Den 9 mars 1917 öppnades bibanan mellan Tierp och Strömsberg från den dåvarande Uppsala-Gävle järnväg. Först var det provisoriskt godstrafik och fr o m december samma år öppnades banan för allmän trafik. Bibanan gick längs med Tämnarån och förbi Tolfta upp till Strömsberg, denna sträcka var tio kilometer långt. Persontrafiken lades ner redan den 1 augusti 1931 efter drygt fjorton år medan godstrafiken i avsevärt mindre skala fram till 1945 då banan revs. Bruket i Strömsberg var igång till 1920 medan ångsågen höll igång fram till 1961.

Källor:

Forsberg Bernt, "Uppsala-Gävle järnväg", Trelleborg, 1995
Johnson Anders, "Fånga platsen", 2008
"Järnvägsdata", 1999

Whites målhumör

Len White började sin karriär för Rotherham United för att sedan spela för Newcastle United, Huddersfield Town och Stockport County. Det var nog under sin karriär i Newcastle som var mest lyckat med 142 mål på 244 ligamatcher mellan 1953-62. Den 8 september 1954 gjorde han fyra mål mot Aston Villa i en match som slutade 5-3. Han såldes till "The Magpies" för 12 000 pund och var en av de tongivande spelarna som vann FA-cupen med Newcastle 1955.

Källor:

Egen samling
Hugman Barry, "Football League Players Records 1946-88", London, 1988
http://en.wikipedia.org/wiki/Len_White