Kyrkohistoriska notiser 15

Dädesjö gamla kyrka

Det är en liten romansk kyrka i Småland från mitten av 1200-talet som också har kalkmålningar från denna tid. På 1700-talet revs både absiden och koret medan själva långhuset fick stå kvar. I samband med konstprofessorns Ernst Wrangels besök i kyrkan 1905 upptäcktes kalkmålningarna i kyrkan och det var i sig en liten överraskning, man visste som sagt inte om det tidigare. Sedan den nya kyrkan uppfördes under 1700-talet användes den gamla kyrkan som sädesmagasin.
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---Historisk reseguide", Värnamo, 2008
Hansson Martin, "Det medeltida Småland", 2008

Omgiven av häck

Öregrund kyrka i Uppland  en gråstensmur runt kyrkogården fram till 1880-talet då denna revs och blev ersatt av en häckplantering som var i drygt 60 år.
Källa: Ingrid Rosell, "Öregrund kyrka", Upplands kyrkor VIII, Uppsala, 1964

Funbo klockstapel

Klockstapeln till Funbo kyrka i Uppland restes 1685 sedan den förra hade blivit nedblåst två år tidigare. De båda klockorna omgjöts såväl 1826 som 1834.
Källor:
Ekblom Valfrid, "Funbo kyrka", Upplands kyrkor III, Uppsala, 1953
Sundkvist Nils, "Funbo kyrka", Strängnäs, 1970

Helsingfors domkyrka

Domkyrkan ritades av Carl Ludvig Engel som han påbörjade 1818 och tolv år senare inleddes själva bygget av kyrkan. När han avled 1840 övertog Ernst Lohrman sysslan som byggherre och 1852 stod Helsingfors domkyrka färdigt att användas.
Källor:
Glancy Jonathan, "Artitektur(Svensk version", 2006
"Konsten i focus", Stockholm, 1976

Prästen drunknade

Den 14 december 1832 drunknade prästen Jonas Norlén som var präst i Singö socken i Roslagen(Uppland). Hans grav finns ännu att beskåda på den östra sidan av kyrkogården och han hade varit på mantalskrivning i Trästa i Ortalaviken när olyckan var framme.
Källa: Lars Th Sundin, "Singö kyrka", Strängnäs, 1971

Stigluckan, portar och betande svin

Stigluckan till Roslagsbro kyrka utanför Norrtälje är troligen från 1500-talet medan dess svarttjärade portar är från 1754. Dessa portar var förut stängda p g a att betande svin inte skulle gå in på kyrkogården (se nästa notis).
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Roslagsbro kyrka", Strängnäs, 1989

Problem med djur

Hilleshög kyrka i Uppland hade problem med att svin och hundar togs sig in på kyrkogården för att gräva upp de dödas ben. Enligt källan; "Muren nämns alltifrån 1699 upprepade gånger under de närmaste 70 åren i sockenprotokollen som mycket förfallen". Det var mycket klagomål över att djur kom in på kyrkogården för att förstöra kyrkogården och då beslöt man att införa åtgärder att hindra dessa för att ta sig in.
Källa: Jan Svanberg, "Hilleshög kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1967

God jul

God jul önskar författaren med sin egentagen bild.

Polisdomstolens stamkunder

I Uppsala Nya Tidning den 7 januari 1911 gick att läsa följande(i kortform).

I Stockholm var följande personer ständiga tagna.

***En kvinna har blivit pliktat vid 49 tillfällen.

***En man vid 24 tillfällen.

***En man vid 127 tillfällen.

***En man vid 204 tillfällen.

De mestadels av tillfällerna som de har fått pliktat var för fylleri.

(Tidigare publicerat)

Vilthägnet norr om Uppsala

Någon gång under 1970-talet eller början av 1980-talet fanns det ett vilthägn antingen i närheten av Svista värdshus (dock ingen verksamhet längre) eller i närheten av Ulva kvarn. Där fanns hjortar, älgar och rådjur samt ett par rovdjur i ett annat hägn. Det fanns även andra djur som tillhör den svenska faunan. Är det någon som känner till detta vilthägn?

Arisaka-bajonetten som förebild för britterna

Den sabelbajonett som kom 1907 i Storbritannien fick beteckningen "Brittisk sabelbajonett M/1907 och var avsett för Lee-Enfield med kortare magasin. Denna bajonett hade en förebild efter den japanska Arisaka-bajonetten med en längd på 50 cm och var tänkt att ge soldaterna en extra skottvidd. Men under skyttegravskriget under det första världskriget så visade det sig att den var oduglig som sabel och sämre som bajonett än sådana med en kortare klinga.

Källor:

Ford Roger, "Den stora boken om vapen", 2010
"Uppslagsboken Vapen", 1997

Ungkarlar

Ingen av Wolverhamptons 40 spelare under säsongen 1937-38 var gifta.

Källa: Jack Rollin, "The Guinness book of soccer´s facts & feats", Enfield, 1978