Väntkurer längs med Granebergslinjen

Under 1980-talet eller början på 1990-talet kunde man se väntkurer längs med den gamla Granebergslinjen i Sunnersta som var en rest efter spårvägen som revs 1953. Likaså var det en bro vid Skarholmen som fortfarande hade räler kvar. Det tog åtminstone 30 år innan dessa objekt togs bort och jag har iallafall minne av dessa.

Kyrkohistoriska notiser 12

Vallentuna kyrkas brand

I november 1856 slog blixten ner i den höga tornspiran som Vallentuna kyrka då hade och som förstördes, branden som följde förstörde även yttertaket o muren. Det var en vanlig brandorsak förr när kyrkor brandhärjades, att dessa hade blivit träffade av en blixt under åskväder. Rasbo kyrka har blivit träffat av blixtar under sådana väder vid ett par tillfällen.
Källor:
Bebyggelseregistret
"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna (bl a Rasbo), tidigare publicerat artikel.
Sjöström Ingrid, "Kyrkan i Vallentuna", Nyköping, obekant tryckår

Ånsta gamla kyrka

Det finns ingenting kvar av denna kyrka som troligen revs någon gång under 1500-talets första hälft. Fast på platsen finns tolv symmetriskt utlagda stenar som visar var kyrkan hade stått.
Källa: Fornlämningsregistret, Örebro, nr 79

Upptäckten i Vika kyrka

Under en restaurering i Vika kyrka i Dalarna 1917-18 upptäckte man att det fanns femton träskulpturer och ett altarskåp i kyrkan.
Källa: Lena Liepe, "Medeltiden", i Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007

Klockorna i Balingsta

I tornet till Balingsta kyrka i Uppland hänger två klockor; storklockan från 1526 och lillklockan från 1834.
Källa: Bertil Nilsson, "Balingsta kyrka", Uppsala, 1985

Biskopsskulpturen i tjärgryta

Sveneby kyrka i Västergötland byggdes någon under 1200-talet och kyrkan har en skulptur föreställande biskopen Eramus i en tjärgryta. Kyrkan har också ett krucifix från 1200-talet som är välbevarad förutom att färgen har lossnat från det.
Källor:
Bebyggelseregistret
Theliander Claes, "Det medeltida Västergötland", 2004

Vickers kulspruta

År 1912 lanserades kulsprutan Vickers från Storbrittannien med följande data; kaliber .303, vikt 9,4 kg; totallängd 1155 mm; piplängd 723 mm; eldhastighet 745 skott/minut och laddning 250 skott/minut.

Källor:

McNab Chris, "Skjutvapen", sv version, 2011
"Uppslagsboken Vapen", 1997

Kyrkogårdar

Det som kyrkogårdar ser ut idag började att anläggas i början av 1800-talet i Sverige med raka kvarter och krattande grusgångar. Dessa började att anläggas i Uppsala 1801, i Växjö 1807 och i Lund två år senare. På Gamla kyrkogården i Uppsala gravsatte bl a professorn, akademiräntmästaren och bibliotekarien Olov Verelius 1682 men det var då långt ifrån hur kyrkogårdar ser ut idag.När han fick sin gravvård var det en fattigmanskyrkogård som uppstod tidigare under 1600-talet och dit hospitalets dödsfall forslades för den sista vilan.

Källor:

Bäckström Anders, "Den svenska begravningsseden", Uppsala, 1992
Mansen Elisabeth, "band 5 av Norstedts Sveriges historia", Värnamo, 2011
Ridderstedt Rolf, "Levande kyrkogård", Borås, 2001

Razzia mot uteliggare

Natten till den 19 september 1879 gjorde polisen i Stockholm en razzia mot uteliggare på pråmar och skjul i Stadsgården. De fann 19 personer varav en kvinna under denna razzia.

Källa: Dagens Nyheter 20 september 1879

Nationella arkivdatabasen

Har nu blivit ändrad så man kan söka i alla möjliga arkiv och mycket bättre än de förra versionerna av NAD.

www.nad.riksarkivet.se

Några motorlok från Jönköping

Från AB Jönköpings motorfabrik eller Juneloken dom de kallades för tillverkades i 35 exemplar mellan 1917-46 inklusive två lok som man inte vet när dessa tillverkades. De flesta lok tjänade under tjänstgöringstiden på någon industri någonstans i Sverige. I denna notis kommer jag att gå igenom några av loken.
Det första loket tillverkades 1917 med katalysatordrift (eldriven) på femton hästkrafter och loket hade spårvidden 600 mm. De första fyra loken tjänstgjorde på torvindustrier i södra Sverige och samtliga skrotades åtminstone före andra världskriget. Runt 1918 tillverkade ett lok med en motor av den egna verkstaden 20 hästkrafter som först tjänstgjorde på AB Svenska skfferverken i Lanna (Närke) och köptes 1922 av AB A Heyman i Vårgårda för att tjänstgöra på Floda egendom vid sjön Uspen. Det var söder om Floda utanför Göteborg och loket var inblandat i ett antal indicidenter. Tre år senare togs loket tillbaka till Heyman i Vårgårda som skrotade loket 1932.
Sex lok som tillverkades mellan 1943-45 var i tjänst hos Svenska skifferolje AB i Kinnekleva (Västergötland) under en kort tidsperiod och nästan försvann eller rättare sagt försvann ur bolagets inventering, samtliga hade Pentamotorer på 70 hästkrafter. Ett av loken såldes till iallafall till Boxholms AB i Östergötland där loket blev skrotat 1960.
Tillverkaren satte inte tillverkningsnumret i början och det skulle dröja några år innan detta hände. Det var f ö ett av de loken som skickades till Kinnekleva som hade nummer och de första med sådana nummer tillverkades 1943 med numren 101-106.
Ett motorlok med tillverkningsnummer 111 från 1947 var dieseldriven med en motor från tillverkaren med 16 hästkrafter och som tjänstgjorde på Storfors järnverk fram till skrotningen någon gång under 1970-talet. Därefter kom två dieseldrivna normalspåriga lok med 48 och respektive 64 hästkrafter. Det sistnämnda tillverkades 1949 med tillv-nummer 113 och tjänstgjorde på Björneborgs järnverk i Värmlandoch blev ombyggt med Volvomotor 1975., kom över till Karlskoga järnverk 1981 och skrotades två år senare. Det andra loket tillverkades året innan och tjänstgjorde på Munksjö AB fram till skrotningen 1965. Ett lok med okänt tillverkningsår var först hos en okänd ägare för att sedan köra för Åkers styckebruk (Södermanland) mellan 1945-50 (skrotades omkring 1963).

Källor:

Freding Mats;
"Skogsbanan i Floda", i Svenska småbanor, Östervåla, 1979
"Industrilok i Västergötland", Jönköping, 1984
Gyllenberg Bo, "Industrilok i Östergötland", Taberg, 1987
"Industrilok i Södermanland", 1982
"Industrilok i Närke", 1983
Priedits Janis;
"Industrilok i Skåne (Kristianstads län), Hässleholm, 1998
"Jönköpings motorfabrik AB" (loklista), januari 2002

Åtta månader för stöld

Den 23 november 1895 dömdes hustrun Potentia Antonia Lind till åtta månaders straffarbete och ett års vanfrejd för stöld av Uddevalla rådhusrätt. Hon föddes i Varberg den 11 november 1868 och häktades den 18 november 1895, alltså en vecka efter hennes 27-årsdag.

Källa: Polisunderrättelse, nr 8, 18 januari 1896

Dateringen av Torsvi kyrka

Denna kyrka som ligger i "Trögden" utanför Enköping verkar vara omtvistad när den byggdes. En del påstå att kyrkan byggdes under 1200-talet medan andra påstå att kyrkan byggdes drygt tvåhundra år senare. Enligt författaren till "Torsvi kyrka" så finns det vissa anspeglingar på att kyrkan byggdes under 1200-talet. Bl a är det själva salbyggnaden och vissa blinderingar som antyder på detta, men dessa kan inte heller bevisa att kyrkan byggdes under detta sekel. Det är långhuset som äldst som är byggt av gråsten medan sakristian från 1400-talet är gjort av tegel.

Källor:

Amund Johan & Linda Qviström, "Det medeltida Uppland", 2012
Bebyggelseregistret
"Det medeltida Sverige"; Fjärdhundraland, 1:9, 2010
Tuulse Armin, "Torsvi kyrka", Eskilstuna, 1995

Ängsmark

Ängar var förr i tiden viktiga för svensk lanthushållning efter åker och skog. Liksom vallodlingen så gav ängsmarken foder åt idisslare och hästar. Men i samband med de skiftereformer som var under 1800-talet började ängsmarker att omvandlas till åkrar samt även till skog. Detta har gjort att ängsmarker har försvunnit och detta kan sättas i paritet hur storleken var vid två tidpunkter. På 1860-talet började man att föra statistik över hur mycket det var per "slag" i vegetationen. Under detta decennium var ängsmarken på cirka 2 miljoner hektar och 1990 var det på 558 000 hektar som huvudsakligen var betesmarker. På Gotland är ängsmarken fortfarande mycket levande där varje socken ta hand om en ängsmark som oftast ligger i närheten av kyrkan. Ett exempel på det är den äng som ligger vid Östergarns kyrka som har en öppen yta med inslag av mindre träd som hassel, ask och björk. När man skulle slå ängarna förr i tiden så gjorde man det i samband när kapslarna på ängsskallran började att skallras. Anledningen att man skulle ta upp mer ängsmark var den växande befolkningen på 1800-talet.

Så där kan ängen ser ut idag och kortet togs i somras mellan Örbyhus och Dannemora.

Vid Krusenbergs slott var detta område en ängsmark på 1600-talet enligt äldre kartor

 

Källor:

Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Gävle, 1999
Edelstam Sofia, "Ängar", Jordbruksverket, 1995
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, Del 3, Borås, 2000
NE (CD-rom), "vallodling" och "äng"