Historiska notiser 26

Huvudet i kläm

När en båt skulle äntra bryggan vid Vänskapsudden på Stora Essinge i maj 1900 så kom en arbetare som var passagerare på båten i kläm med huvudet mellan båten och bryggan. Han stod lutat över relingen när båten var på väg in mot bryggan och dog på väg in till Serafimerlasarettet.
Källa: Dagens Nyheter 8 maj 1900

Utsädet i Våmbs socken 1805

Våmb socken utanför Skövde hade följande utsäde i tunnor 1805; råg 70, korn 10, havre 150, ärter 5 och potatis 15. Socknen tillhörde då Skövde landsförsamling som uppslöt ett flertal socknar runt om samhället i början av 1800-talet.
Källor:
Herlitz Lars, "Jordegendom och ränta", Göteborg, 1974
Mortalitetsrapporten, Skövdes landsförsamling, Tabellverket

Grundadet av "KAK"

Förkortningen KAK står för Kungliga Automobil Klubben som grundades 1903 för att ta tillvara motortrafikens intressen och dess namn är från 1908.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Olof Wallin och Solna kyrka

Johan Wallin var kyrkoherde för Solna kyrka i början av 1800-talet och var också intiativtagare till Norra kyrkogården, han blev också ärkebiskop och skrev runt 200 psalmer(Wallinska psalmboken).
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004

Ronnie startade 123 gånger

Ronnie Petersson som omkom tragiskt på Monzabanan utanför Milano i september 1978(34 år gammal) tog tio segrar på 123 lopp i Formel 1 mellan 1970-78.
Källa: "NE i tjugo band", 2009

Glad midsommar

Nu tar jag helg och trots att det kommer att bli ganska så lugnt så blir det nog ingen uppdatering. Men i morgon på midsommardagen kanske det blir det.

Glad midsommar

Drunknade i samma sjö

Den 26 juli 1903 drunknade en 22-årig torpare från Åtvids socken i Örssjön och i samma sjö som hans far gick i samma öde något år tidigare.

Källa: Uppsala Nya Tidning 29 juli 1903

En timmes uppehåll

Telefonistsjukan blev en benämning under 1890-talet när läkare rådde att telefonisterna på de större telegrafstationerna skulle ta en paus på en timme efter varje tretimmarsskift. Symtomen för denna åkomma var öronsusningar, tung i huvudet och huvudvärk samt rubbningar i kroppsrytmen i beroende vad denna åkomma sitter någonstans.

Källa: Enköpings tidning 5 oktober 1895

Vargen

Varning för obehaglig läsning (tidigare publicerat, 25 mars 2008)

Jag kommer ihåg en artikel i tidskriften Illustrerad Vetenskap att vargen är bättre än sitt historiska rykte. Men annat var det förr när fler människor bodde i rurala miljöer än i städerna. Anta att prästerna spädde på den rädsla som fanns förut eftersom min uppfattning över de personer som levde på landsbygden under 1800-talet var enkla i sitt sätt att tänka och någonting som vi måste förstå i dagens vargdebatt. Visserligen finns det historier som är brutala mellan människor och vargar, senast som en varg dödade en människa inträffade i Gysinge den 18 mars 1821 när en 6-årig pojke blev dödad.
I fallet med denna pojke så dödade ytterligare åtta barn i grannlänen, bland annat i By socken i Dalarna och i Hedesunda som liksom Gysinge också ligger i Gästrikland. Att varg har ätit människor kan har hänt och enligt vissa källor som tyder det också på detta. Exempelvis blev en pojke uppäten av en varg 1696 i Rudsjö. Om jag citerar texten "Wargen" så är det följande; Orsak till gossens död var enligt rätten att han troligen hade tappad bort boskap och därför inte tordes gå till bys, hade satt sig under granen där han "i det elaka vädret blev död och sedan av vargdjur uppäten."
Jakten på vargen var påtaglig under 1800-talet i Sverige, enligt Grimberg sköt enbart i Bohuslän under åren 1817 och 1818 nio björnar, 37 vargar och sju lodjur. Under perioden 1856-60 dödade man 27 vargar och fyra lodjur medan rovdjuren dödade 36 hästar, 145 nötkreatur och 1 848 får. Vargjakten pågick i för fullt i Östergötland ända fram till 1864 då endast en varg sköts under ett år och i jämförelse med exempelvis 1836 när 25 vargar sköts i landskapet. I norra delen av landskapet var vargen så närgånget att de rev svin och boskap vid husknuten. I detta landskap sökte man t o m upp vargungar och fångade vuxna i fällor under en stor del av detta sekel.
Ett par citat från Nordisk familjebok(1921)
Sålunda utbreder vargen sig med lämmeltågen of ver områden, där den förut varit sällsynt eller saknats. Under långa krig följer den arméerna. 1812 och 1813 utgjordes den franska arméns eftertrupp af dessa fyrbenta röfvare, som i stora skaror utvandrade från Ryssland *ända till Khentrakterna. Enär de 1720 började i Sverige uppträda talrikare än förut, har man antagit, att Karl XILs olyckliga fälttåg i Norge bidragit till att locka vargarna ned till de bebodda trakterna, liksom det lär ha föranledt deras uppträdande i Norge v. om fjällryggen.
Det är värt att skriva också att vargen sågs oftast på slagfälten förr i tiden när de gick omkring bland liken för att leta efter något ätbart. Det var ju några personer som såg detta och upplevde det som obehagligt.
Under våren och sommaren vistas vargen mestadels i från människoboningar mera aflägsna trakter och lefver då ensam eller parvis, medan höst och vinter större eller mindre flockar af vargar stryka omkring och göra sig bemärkta genom den förödelse de anställa bland husdjuren.
Vilket också var vanligt förekommande, minns en tavla när en flock vargar jagade en släde med människor i och när de var jakt(i synnerhet under vintertid) så kunde de inte bry sig eller har rädsla för människor. Det berättas t o m om att människor blev utom sig när de hörde vargar yla i närheten av bostaden. Så vargskräcken var påtagligt förr i tiden och man utlyste även skottpengar på vargen. I okteber 1815 spred en rabiessmittat varg skräck i Roslagen och det var några personer som blev angripna av vargen.

Källor:

Högberg Annica, "Den onde själv i raggig vargapäls", 14 januari 2004
Nordisk familjebok
Femårsberättelser, Sveriges Officiella Statistik
http://www.vargreviret.com/forra_sekel.htm
Berättelse om förhållandet af denhydrophobi, som visat sigi medlersta delen af Roslagen år 1815
af M.C. Retzius, regem. läkare och N.G. Sefström, chemiae adjunct.(Artikeln finns på www.genealogi.se)
Grimberg Carl, "Svenska folkets underbara öden, Stockholm, 1922

Konflikten på Nya Zeeland

En långvarigt konflikt på Nya Zeeland mellan brittiska kolonisatörer och maorier inleddes 1840 p g a det s k Watangi-fördraget. Det var också stridligheter som pågick ända fram till 1872 och fem år tidigare hade maorierna fått rösträtt samt fyra platser i parlamentet.

Källor:

Hjelmqvist Fredrik, "Världens guide", 1997
Norstedts uppslagsbok, 2003