Kanariefågelns okända historia
Hur kanariefågeln spred sig i Europa är idag okänd och en teori om dess ursprung är att den började att födas upp för att sedan gå på export.
Källa: Ingvar Svanberg, "Kanariefågelns historia", NE, 2005
Sex tonårsmödrar 1812
I Sparlösa socken i det dåvarande Skaraborgs län 1812 fick sex tonårsflickor barn och totalt var det 37 barnaföderskor i denna socknen under detta år.
Källa: Mortalitetsrapporten, Tabellverket
Äppelexport i april
På den tiden var det mera en ovanlig händelse och det var att 600 tunnor äpplen exporterades från Öland till Köpenhavn på sex fartyg i april 1865.
Källa: Dagens Nyheter 28 april 1865
Colts första "enkelskottare"
Samuel Colts första s k "enkelskottare" tillverkades i 6 500 exemplar mellan 1870.90.
Källa: David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005
Speloffer
Den 7 juni 1890 rapporterades ifrån Paris att två engelska adelsmän hade begått självmord efter de hade blivit ruinerade vid spelbanken i Monte Carlo.
Källa: Stockholms Dagblad 9 juni 1890
torsdag 28 april 2011
Red in i kyrkan
Ingen vet riktigt när detta inträffade när Lars Ingevaldsson eller Bråsta-Lasse som han också kallades och som red in i en kyrka i Salatrakten med silverskor på hästen. Det är en sägn, skröna eller möjligen också verklighet från silverstaden Sala och en händelse som skulle har utspelats innan 1400-talets slut. Frågan är vilken kyrka det var och det var inte Kristina kyrka eftersom denna kyrka byggdes mellan 1635-41. Norrby kyrka strax öster om staden har två medeltida kyrkmurar och denna kyrka byggdes om kraftigt under 1800-talet och den medeltida kyrka som finns i Sala ligger ett par kilometer norr om denna. Frågan är om det var en av de nämnda kyrkorna eller om det var en kyrka som en gång fanns i Salatrakten under senmedeltiden. Hur det gick för Bråsta-Lasse när han red in i kyrkan så halkade hästen på korgolvet och han "bjöds" på en lufttur, dog också strax därefter.
Källor:
Karlsson Kent, "Sala silvergruvas nya historia", En artikelsamling från Sala Allehanda, Sala, 2001
Redelius Gunnar;
"Kristina kyrka", Handen, 1987
"Norrby kyrka", Handen, 1989
Källor:
Karlsson Kent, "Sala silvergruvas nya historia", En artikelsamling från Sala Allehanda, Sala, 2001
Redelius Gunnar;
"Kristina kyrka", Handen, 1987
"Norrby kyrka", Handen, 1989
fredag 22 april 2011
Klockgjutaren Billsten
Nils Billsten var en klockgjutare i Skara under den andra halvan av 1700-talet och den exakta verksamma tidsperioden var mellan 1747 till 1797 (då han avled). De flesta klockor gjöt han för kyrkor i Västergötland samt någon enstaka i såväl Dalsland som Värmland. Det gällde både lillklockor och storklockor, ibland även båda två samtidigt.
Källor:
Thielander Claes, "Det medeltida Västergötland", 2009
Wideén Harald, "Nils Billsten---Klockgjutare från Skara", RIG, 1956
En klocka kan av honom kan man beskåda i Solberga kyrka på Falbygden.
http://fsffalbygden.se/19kyrka.htm
Källor:
Thielander Claes, "Det medeltida Västergötland", 2009
Wideén Harald, "Nils Billsten---Klockgjutare från Skara", RIG, 1956
En klocka kan av honom kan man beskåda i Solberga kyrka på Falbygden.
http://fsffalbygden.se/19kyrka.htm
Statistik i dagspressen
På Uppsalas barnbördsanhalt hade inrättningen under tiden 1878-81 vårdat 398 kvinnor och detta antal ökade under hela tidsperioden. Tittar man på varje så var det totalt 54 under 1878, 81 under 1879, 108 under 1880 och 125 under 1881. De som var från Uppsala var följande antal; 44, 55, 72 och 77.
För Älvborgs län fanns det en lista på inkomsttaxeringen för året 1897 och för Kinds härad fanns det prosten A Jungner med 36,25 kronor, G Thörn(godsägare) 30 och postmästaren C R Wallmo 40 kronor.
Den 28 februari 1877 var Riksbankens sedelemission på 26 999 975 sedlar medan för de mindre enskilda bankerna hade 56 655 568 sedlar.
Källor:
Elfsborgs läns tidning 2 september 1897
Göteborgsposten 28 mars 1878
Tidningen Upsala 14 september 1882
Tidigare publicerat i bloggen!!!
För Älvborgs län fanns det en lista på inkomsttaxeringen för året 1897 och för Kinds härad fanns det prosten A Jungner med 36,25 kronor, G Thörn(godsägare) 30 och postmästaren C R Wallmo 40 kronor.
Den 28 februari 1877 var Riksbankens sedelemission på 26 999 975 sedlar medan för de mindre enskilda bankerna hade 56 655 568 sedlar.
Källor:
Elfsborgs läns tidning 2 september 1897
Göteborgsposten 28 mars 1878
Tidningen Upsala 14 september 1882
Tidigare publicerat i bloggen!!!
torsdag 14 april 2011
Kyrkohistoriska notiser 5
Östra Tollstads gamla kyrka
Den gamla medeltida kyrkan revs under 1880-talet när den ansåg har tjänat ut. Östra Tollstads nya kyrka i Östergötland blev färdigt 1886 med F R Ekberg som arkitekt och kyrkan har drag av både nygotik och nyklassicism.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)
Kyrkligt start och slut
Roslags-Kulla kyrka påbörjades 1705 och arbetet avslutades på hösten under det nästkommande året.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Roslags-Kulla kyrka", Eskilstuna, 1991
Hjortzbergs målningar i Eds kyrka
Olle Hjortzberg målade en del dekorativa målningar i Eds kyrka utanför Upplands-Väsby 1918 och dessa anpassades till de medeltida målningarna som finns i kyrkan.
Källa: Inger Wadström, "Eds kyrka", Upplands kyrkor XIII, Strängnäs, 1978
Medeltida dopfunt av brons
Munktorp kyrka i Västmanland är en av de få kyrkor i Sverige som har dopfuntar av brons och som troligen tillverkades av dåtidens klockgjutare, den i Munktorp är från 1300-talet.
Källor:
Bebyggelseregistret (både gamla och nya versionen)
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Kyrkfönstren i en lada
De kyrkfönster som blev uppsatta i Morkarla kyrka i Uppland 1745 satt senare i en lada långt in på 1900-talet.
Källa: Gunnar Ahlbäck, "Morkarla kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1969
Klockorna i Alsike kyrka
När lanterninen på tornet till Alsike kyrka i Uppland tillkom 1799 så flyttades klockorna över dit och dessförrinnan hängde de i en klockstapel.
Källa: Bengt Ingmar Kilström & Inger Estam, "Alsike kyrka", Strängnäs, 1972
Lerums träkyrka
Den nuvarande kyrkan i Lerum utanför Göteborg uppfördes mellan 1681-89 och fick sin nuvarande utformning 1900 då kyrkan byggdes om till en korskyrka. Innan den nuvarande kyrkan byggdes fanns det en medeltida träkyrka.
Källa: Erland Lagerlöf, "Medeltida träkyrkor", del 2, Borås, 1985
Brudkronan i Hargs kyrka
Brudkronan i Hargs kyrka i Uppland köptes antagligen från den närliggande Östhammars kyrka 1749.
Källa. Bengt Ingmar Kilström, "Hargs kyrka", Strängnäs, 1972
Härnevi kyrka ligger drygt en halvmil norr om Enköping och härrör troligen någon gång under 1400-talets andra hälft. Dock tror man att en föregångare till den nuvarande kyrkan har legat på platsen och detta är p g a ett dokument som är äldre än den kyrka som finns på platsen idag. Dopfuntet är från 1200-talet och det kan man har två teorier om innan den nuvarande kyrkan byggdes. Antingen har det funnits en kyrka i Härnevi tidigare eller så hade dopfunten tillhört en annan kyrka. Samtidigt som kyrkan uppfördes inslog man även stjärnvalven i kyrkan och ribbvalven i vapenhuset. Den välkände kyrkomålaren Albertus Pictor utförde kalkmålningarna i kyrkan under slutet av 1470-talet och dessa blev överkalkade på 1700-talet, dessa togs åter fram i samband med restaureringen på mitten av 1950-talet. Altaruppsatsen är från 1755 och ungefär samtidigt kom även predikstolen. Under mitten av 1770-talet tillkom den slutna bänkinredningen och 1843 kom orgeln.
Källnot: Denna notis är från den tidigare publicerade Kyrkohistorisk guide i Uppland 6.
Den gamla medeltida kyrkan revs under 1880-talet när den ansåg har tjänat ut. Östra Tollstads nya kyrka i Östergötland blev färdigt 1886 med F R Ekberg som arkitekt och kyrkan har drag av både nygotik och nyklassicism.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)
Kyrkligt start och slut
Roslags-Kulla kyrka påbörjades 1705 och arbetet avslutades på hösten under det nästkommande året.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Roslags-Kulla kyrka", Eskilstuna, 1991
Hjortzbergs målningar i Eds kyrka
Olle Hjortzberg målade en del dekorativa målningar i Eds kyrka utanför Upplands-Väsby 1918 och dessa anpassades till de medeltida målningarna som finns i kyrkan.
Källa: Inger Wadström, "Eds kyrka", Upplands kyrkor XIII, Strängnäs, 1978
Medeltida dopfunt av brons
Munktorp kyrka i Västmanland är en av de få kyrkor i Sverige som har dopfuntar av brons och som troligen tillverkades av dåtidens klockgjutare, den i Munktorp är från 1300-talet.
Källor:
Bebyggelseregistret (både gamla och nya versionen)
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Kyrkfönstren i en lada
De kyrkfönster som blev uppsatta i Morkarla kyrka i Uppland 1745 satt senare i en lada långt in på 1900-talet.
Källa: Gunnar Ahlbäck, "Morkarla kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1969
Klockorna i Alsike kyrka
När lanterninen på tornet till Alsike kyrka i Uppland tillkom 1799 så flyttades klockorna över dit och dessförrinnan hängde de i en klockstapel.
Källa: Bengt Ingmar Kilström & Inger Estam, "Alsike kyrka", Strängnäs, 1972
Lerums träkyrka
Den nuvarande kyrkan i Lerum utanför Göteborg uppfördes mellan 1681-89 och fick sin nuvarande utformning 1900 då kyrkan byggdes om till en korskyrka. Innan den nuvarande kyrkan byggdes fanns det en medeltida träkyrka.
Källa: Erland Lagerlöf, "Medeltida träkyrkor", del 2, Borås, 1985
Brudkronan i Hargs kyrka
Brudkronan i Hargs kyrka i Uppland köptes antagligen från den närliggande Östhammars kyrka 1749.
Källa. Bengt Ingmar Kilström, "Hargs kyrka", Strängnäs, 1972
Härnevi kyrka ligger drygt en halvmil norr om Enköping och härrör troligen någon gång under 1400-talets andra hälft. Dock tror man att en föregångare till den nuvarande kyrkan har legat på platsen och detta är p g a ett dokument som är äldre än den kyrka som finns på platsen idag. Dopfuntet är från 1200-talet och det kan man har två teorier om innan den nuvarande kyrkan byggdes. Antingen har det funnits en kyrka i Härnevi tidigare eller så hade dopfunten tillhört en annan kyrka. Samtidigt som kyrkan uppfördes inslog man även stjärnvalven i kyrkan och ribbvalven i vapenhuset. Den välkände kyrkomålaren Albertus Pictor utförde kalkmålningarna i kyrkan under slutet av 1470-talet och dessa blev överkalkade på 1700-talet, dessa togs åter fram i samband med restaureringen på mitten av 1950-talet. Altaruppsatsen är från 1755 och ungefär samtidigt kom även predikstolen. Under mitten av 1770-talet tillkom den slutna bänkinredningen och 1843 kom orgeln.
Källnot: Denna notis är från den tidigare publicerade Kyrkohistorisk guide i Uppland 6.
lördag 2 april 2011
Wennerbergarnas död
Natten till den 24 augusti 1901 avled skalden, tonsättaren, politikern och ledamoten i Svenska akademin sedan 1866, Gustav Wennerberg och han avled hos sin svåger greve Rudeschiöld på Läckö slott. Han föddes den 2 oktober 1817 i Lidköping där begravningsakten ägde rum och han själv ligger begraven på Odensvi kyrkogård i Småland. Gunnar Wennerberg är en känd person och var det också under sin levnadstid. Däremot var hans äldsta son inte detta när han dog några år efter fadern och det var översten samt chefen för Upplands artilleriregemente Sune G:son Wennerberg som avled den 29 juli 1908. Han var född i Skara den 3 januari 1855 och blev tjugo år senare underlöjtnant vid Vendes artilleri. År 1891 blev han avancerat till kapten och fyra år senare överflyttat till andra Svea artilleri. Han blev 1903 överste och lämnade den militära banan tre år senare för att ägna sig åt affärer. Han efterlämnade fru och flera barn, han blev alltså 53 år gammal.
Enligt Wikipediaartikeln över honom så dog han hos sin dotter och man kan undra varför han begravdes i Småland. Hans dotter Astrid Fleetwood bodde på godset Odensviholm och där han vistades en hel del på äldre dar. Operasångaren Amelie Fleetwood (född 1901) är dottersons sondotter till den berömda skalden och det är just Astrid som hon har en direkt släktkoppling med honom.
Källor:
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Södermanlands läns tidning 26 augusti 1901
Tidningen Upsala 30 juli 1908
Wikipedia: "Gunnar Wennerberg" och "Fleetwood
Enligt Wikipediaartikeln över honom så dog han hos sin dotter och man kan undra varför han begravdes i Småland. Hans dotter Astrid Fleetwood bodde på godset Odensviholm och där han vistades en hel del på äldre dar. Operasångaren Amelie Fleetwood (född 1901) är dottersons sondotter till den berömda skalden och det är just Astrid som hon har en direkt släktkoppling med honom.
Källor:
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Södermanlands läns tidning 26 augusti 1901
Tidningen Upsala 30 juli 1908
Wikipedia: "Gunnar Wennerberg" och "Fleetwood