***Bälinge socken utanför Uppsala föddes 49 barn 1783 medan 47 personer dog varav 30 var barn under 10 år. Barnadödligheten var hög under 1700-talet och det kännetecknade i stort alla socknar och riket i stort. Socknen med samma namn utanför Nyköping hade under samma år 30 födslar och 34 dödsfall varav 12 var under tio år. Utanför Alingsås i Västergötland finns en annan socken med ortnamnet Bälinge och det var också den minsta socken av dessa tre socknar. Tre födslar och elva dödsfall var det i denna församling ungefär en halvmil utanför Alingsås. Sex av de döda dog av hetsig feber eller brännsjuka enligt mortalitetsrapporten från detta år.
Folkmängden för dessa socknar var 1780 samt 1785 följande med hänsyn till nuvarande kommuner.
Alingsås: 273 och 268
Nyköping: 1 022 och 959
Uppsala: 1 907 och 1 867
***Håtuna socken sände in sin första mortalitetsrapport till Tabellverket 1796 och enligt den så föddes 29 barn, 12 personer dog, 8 vigslar och 2 äktenskap som upplöstes genom döden.
***Svinnegarn socken utanför Enköping hade år 1790 en befolkning på 456 individer som var fördelade på 75 hushåll. Under detta år föddes exempelvis åtta barn medan 30 personer dog under året varav fem dog av ålderdomsbräcklighet samt bröstfeber. Nästa år föddes det 17 barn och tretton personer dog(11 män/pojkar) och just detta var det ett exempel på hur det ena könet blev dominerade över det andra när det gäller döden. Fem barn under 10 år dog och samtliga var pojkar, sex upplösta äktenskap p g a döden inträffade också i Svinnegarn. Endast en man dog p g a en olyckshändelse.
***I en tidigare publicerat notis på bloggen handlade om de fyra män som drunknade under en fisketur i Mälaren vid juletid 1773 i Arnö socken. Det var det främsta dödsorsaken för denna socken under ett år med hög dödlighet och hög födelseunderskott, då bl a hetsig feber och rödsot drabbade befolkningen.
***Fresta socken hade 344 invånare 1769 och fyra år senare 366 invånare. Under det svåra året 1773 hade socknen var sex födslar, 28 dödsfall, åtta äktenskap upplösta genom döden och en vigsel. Arton personer dog av hetsig sjukdom eller brännsjuka.
Källor:
Folkmängdsrapporter och mortalitetsrapporter, Tabellverket
Gadd Carl-Johan
"Järn och potatis", Göteborg, 1983
"Den agrara revolutionen"; Det svenska jordbrukets historia, band 3, Borås, 2000
Eriksson Ingrid o John Rogers, "Rural labor and population change", Uppsala, 1978
Winberg Christer, "Folkökning och proletarisering", Göteborg, 1975
fredag 29 oktober 2010
söndag 17 oktober 2010
Historiska notiser 18
Gåva till Nordiska museet
En anonym person lämnade en gåva till Nordiska museet på 2 500 kronor 1884.
Källa: Göteborgsposten 17 november 1884
Spåret vid Östergarn
Vid fyren i Östergarn på Gotland fanns det ett järnvägsspår som var intakt bara för några år sedan. Förr i tiden transporterade man för hand varor till fyren och det var innan lastbilarna började att användas. Det var iallafall ett lokalt spår eftersom det gotländska järnvägsnätet inte berörde Östergarn. Enligt uppgift så fanns det bl a en tippvagnsunderrede på platsen bara för tio år sedan.
Källor:
http://www.industribanor.se/indexram.html
"Järnvägsdata", 1999
Rietz Magnus & Harry Sellman, "Svenska fyrar", 2009
Korsö fyr blev träffad av blixten
Fyren Korsö i Stockholms skärgård träffades av ett blixtnedslag 1768 när både lanternindelen och fyrapparaten skadades, de blev ersatta av samma konstruktion igen.
Källa: Egen samling
Högtidskost i fängelsen
Den 30 november 1888 hade justitedepartementet ett möte om att fångarna skulle få "högtidskost" på julafton.
Källa: SVAR, databasen konselj
Födelsesocknar i Åkerby socken 1900
Åkerby socken strax norr om Uppsala hade 254 invånare 1900 varav 66 var födda i socknen, andra större poster var Bälinge 33, Jumkil 19 och Skuttunge 13. Totalt var det 71 olika poster när det gäller födelsesocknar i Åkerby under detta år. Annars var det en person som var född i Illinois(USA), en person som var född i Gryt socken(Östergötland), två i Nora(Västmanland) och en person som var född i Ås(Jämtland) samt ytterligare några ensamposter från orter längre bort (tog nog ett par dagar enbart för att resa med utan tåg).
Källor:
BiSOS (Befolkning), 1900
SVAR; databasen "Folkräkning"
Fick varning för förfalskat kort
En kvinna ertappades med en säsongskort till Stockholmsutställningen 1897 och kortet tillhörde en annan person, påföljden blev att hon fick en varning.
Källa: Stockholmstidningen 15 juni 1897
Greve nära att drunkna
På nyårsaftonen till 1886 brast isen under greve Bengt Oxenstierna när han åkte skridskor på Fyrisås. Olyckan hände vid hospitalet i Uppsala där isen inte var så stark och några män kom till grevens undsättning.
Källa: Tidningen Upsala 5 januari 1886
En anonym person lämnade en gåva till Nordiska museet på 2 500 kronor 1884.
Källa: Göteborgsposten 17 november 1884
Spåret vid Östergarn
Vid fyren i Östergarn på Gotland fanns det ett järnvägsspår som var intakt bara för några år sedan. Förr i tiden transporterade man för hand varor till fyren och det var innan lastbilarna började att användas. Det var iallafall ett lokalt spår eftersom det gotländska järnvägsnätet inte berörde Östergarn. Enligt uppgift så fanns det bl a en tippvagnsunderrede på platsen bara för tio år sedan.
Källor:
http://www.industribanor.se/indexram.html
"Järnvägsdata", 1999
Rietz Magnus & Harry Sellman, "Svenska fyrar", 2009
Korsö fyr blev träffad av blixten
Fyren Korsö i Stockholms skärgård träffades av ett blixtnedslag 1768 när både lanternindelen och fyrapparaten skadades, de blev ersatta av samma konstruktion igen.
Källa: Egen samling
Högtidskost i fängelsen
Den 30 november 1888 hade justitedepartementet ett möte om att fångarna skulle få "högtidskost" på julafton.
Källa: SVAR, databasen konselj
Födelsesocknar i Åkerby socken 1900
Åkerby socken strax norr om Uppsala hade 254 invånare 1900 varav 66 var födda i socknen, andra större poster var Bälinge 33, Jumkil 19 och Skuttunge 13. Totalt var det 71 olika poster när det gäller födelsesocknar i Åkerby under detta år. Annars var det en person som var född i Illinois(USA), en person som var född i Gryt socken(Östergötland), två i Nora(Västmanland) och en person som var född i Ås(Jämtland) samt ytterligare några ensamposter från orter längre bort (tog nog ett par dagar enbart för att resa med utan tåg).
Källor:
BiSOS (Befolkning), 1900
SVAR; databasen "Folkräkning"
Fick varning för förfalskat kort
En kvinna ertappades med en säsongskort till Stockholmsutställningen 1897 och kortet tillhörde en annan person, påföljden blev att hon fick en varning.
Källa: Stockholmstidningen 15 juni 1897
Greve nära att drunkna
På nyårsaftonen till 1886 brast isen under greve Bengt Oxenstierna när han åkte skridskor på Fyrisås. Olyckan hände vid hospitalet i Uppsala där isen inte var så stark och några män kom till grevens undsättning.
Källa: Tidningen Upsala 5 januari 1886
söndag 10 oktober 2010
Tidigare publicerade artiklar i repris 2
Fyra personer bevittnade hans begravning (publicerat 27 december 2009)
George Hilsdon var Chelsea första riktiga målskytt när klubben kom in i ligasystemet endast en kort tid efter bildandet 1905. Hilsdon föddes 1885, gjorde fem mål mot Glossop i sin första ligamatch för Chelsea och för dem skulle han spela för i sex år. Dog 1941 i Leicester och endast fyra personer kom till hans begravning, hans grav är också omärkt.
När Chelsea gick upp till gamla division 1 säsongen 1906-07 gjorde han 27 mål på 32 ligamatcher.
Källor:
allfootballers.com(abonemang krävs)
Kerrigan Colm, "Gatling-gun George", The Footballer, juni/juli 1990
http://en.wikipedia.org/wiki/George_Hilsdon
Växjö hade tre olika spårvidder (publicerat 22 december 2009)
På Växjös bangård fanns det en gång i tiden tre olika spårvidder; 1435 mm(normalspår) och två smalspår(891 samt 1067 mm).
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägars historia", 1994
Två sentida rester vid Litslena kyrka (publicerat 8 januari 2010)
Utanför kallmuren som går runt Litslena kyrka i Uppland finns det 22 resta stenar som är mellan 0,45-0,6 meter breda och 0,1-0,35 meter tjocka som står på rad utanför kyrkogårdens västra mur. Av dessa stenar har 21 blivit försedda med ringar och syftet med detta var att binda hästarna i samband med gudstjänst.
Inne på kyrkogården finns det en hög som är 20x10 meter och två meter hög som är övertorvad, fast en mindre rest är synlig från dess norra del. Högen är en tornrest som byggdes vid kyrkans västra del under 1600-talet (?, mer om det nedan) och som under ett senare tillfälle raserades.
Från Kilström
Det medeltida tornet med den spetsiga, höga spiran, som Hadorph avbildade år 1684, måste har störtat omkull omkring år 1690, ty den 4 maj 1691 erhåller församlingen Kungl Maj:ts brev på att få uppta kollekt inom ärkestiftet.
Skälet var att få råd med att bekosta ett nytt torn och så blev också fallet. År 1741 blåste det orkanvindar i socknen, tornet rasade på nytt och då för sista gången. Enligt Fornlämningsregistret inträffade båda rasen under 1600-talet, men Kilström påstod att det andra raset skedde 1741.
Tornruinen är till vänster om gångstigen in till kyrkan och enligt en lokal tradition har hemvändande soldater stått på "kullen".
Källor:
Fornlämningsregistret: Litslena 179
Kilström Bengt Ingmar, "Litslena kyrka", Strängnäs, 1981
George Hilsdon var Chelsea första riktiga målskytt när klubben kom in i ligasystemet endast en kort tid efter bildandet 1905. Hilsdon föddes 1885, gjorde fem mål mot Glossop i sin första ligamatch för Chelsea och för dem skulle han spela för i sex år. Dog 1941 i Leicester och endast fyra personer kom till hans begravning, hans grav är också omärkt.
När Chelsea gick upp till gamla division 1 säsongen 1906-07 gjorde han 27 mål på 32 ligamatcher.
Källor:
allfootballers.com(abonemang krävs)
Kerrigan Colm, "Gatling-gun George", The Footballer, juni/juli 1990
http://en.wikipedia.org/wiki/George_Hilsdon
Växjö hade tre olika spårvidder (publicerat 22 december 2009)
På Växjös bangård fanns det en gång i tiden tre olika spårvidder; 1435 mm(normalspår) och två smalspår(891 samt 1067 mm).
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägars historia", 1994
Två sentida rester vid Litslena kyrka (publicerat 8 januari 2010)
Utanför kallmuren som går runt Litslena kyrka i Uppland finns det 22 resta stenar som är mellan 0,45-0,6 meter breda och 0,1-0,35 meter tjocka som står på rad utanför kyrkogårdens västra mur. Av dessa stenar har 21 blivit försedda med ringar och syftet med detta var att binda hästarna i samband med gudstjänst.
Inne på kyrkogården finns det en hög som är 20x10 meter och två meter hög som är övertorvad, fast en mindre rest är synlig från dess norra del. Högen är en tornrest som byggdes vid kyrkans västra del under 1600-talet (?, mer om det nedan) och som under ett senare tillfälle raserades.
Från Kilström
Det medeltida tornet med den spetsiga, höga spiran, som Hadorph avbildade år 1684, måste har störtat omkull omkring år 1690, ty den 4 maj 1691 erhåller församlingen Kungl Maj:ts brev på att få uppta kollekt inom ärkestiftet.
Skälet var att få råd med att bekosta ett nytt torn och så blev också fallet. År 1741 blåste det orkanvindar i socknen, tornet rasade på nytt och då för sista gången. Enligt Fornlämningsregistret inträffade båda rasen under 1600-talet, men Kilström påstod att det andra raset skedde 1741.
Källor:
Fornlämningsregistret: Litslena 179
Kilström Bengt Ingmar, "Litslena kyrka", Strängnäs, 1981