Adelskölds födelse

Den kända järnvägsbyggaren Claes Adolf Adelsköld föddes på Nolhaga den 7 september 1824 och det är en gård som då låg utanför Alingsås. Han gifte sig vid ett par tillfällen och anlade bl a Västra stambanan mellan Göteborg-Stockholm mellan 1856-62, han avled den 1 oktober 1907. Förutom olika järnvägsprojekt så ritade han även stationshus som exempelvis i Landskrona(1865) och Vänersborg(1866).

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Nationella arkivdatabasen (äldre versionen)

Sportnotiser 4

Sparv i landslaget

Torsten Sparv som var målvakt för Tranås Bois i bandy stod i 27 landskamper mellan 1964-71 som också omfattade två VM.
Källa: sporthistoria.se

Motorcykeltävlingar på travbanor

År 1889 började man att köra motorcykeltävlingar på travbanor i Tyskland och Österrike.
Källa: Sporten i focus, Stockholm, 1966

Många åskådare till Jonsered

När GAIS gästade Jonsered i division 2(Västra) den 29 maj 1939 så kom det 1 670 åskådare för att se matchen som bortalaget vann med matchens enda mål.
Källa: Idrottsbladet, nr 62, 1 juni 1939

Fridhems Ambras senaste seger

Fridhems Ambra var ett av Sveriges främsta sto inom travsporten ett tag. Hennes senaste seger var på Rommetravet den 20 april 2003 när hon vann enkelt från ledningen och med tiden 1.12 när det var 700 meter kvar. Det var ett lopp på 2140 meter med endast fem deltagande ekipage. Efter detta lopp blev hon 5:a på Åby den 3 maj och oplacerat på Solvalla den 24 maj.
Källor:
Travfakta Pro
travsport.se

Sverige ledde med 3-1

I en handbollslandskamp den 6 september 1942 ledde Sverige med 3-1 mot Danmark som vann med 12-10.
Källa: Uppsala Nya Tidning 7 september 1942

Rundkyrkor

I Sverige känner man till 13 rundkyrkor varav tre finns i Västergötland om man även räknar med ruinerna. Dimbos gamla kyrka utanför Tidaholm revs 1810 och söder om Kalmar ligger Hagby kyrka som också är en rundkyrka liksom grannkyrkan Voxtorp. Båda kyrkorna byggdes under 1200-talet och dessa används fortfarande. En senare variant av rundkyrka är Järlåsa i Uppland som invigdes 1688. På Bornholm finns det fyra rundkyrkor varav Nylars är troligen den mest kända och kyrkan är från mitten av 1200-talet.

Källor:

Hansson Martin, "Det medeltida Småland", 2008
Lyngbye Niels Henrik, "Velkommen i Bornholms kirker", 1994
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", Katrineholm, okänt tryckår
Theliander Claes, "Det medeltida Västergötland", 2004

Dödad av kvarnsvinge

En dräng från Stävringe utanför Falkenberg hade den 17 mars 1860 följt två andra personer från just Falkenberg till kvarnen i den nämnda byn. Då han själv kom för nära kvarnsvingen så han blev träffat i huvudet med döden som omedelbart följd, han blev 24 år gammal (född omkring 1836).

Källa: Göteborgsposten 3 april 1860

Dömd våldsverkare

Den s k extra stationskarlen Karl Arvid Hjernström dömdes till sex månader straffarbete av rådhusrätten i Uppsala för grov misshandel. Denna händelse utspelades den 15 maj 1897 och domen föll den 24 maj. Hans offer var litteratören H Gyllander och händelsen utspelades sig i just Uppsala.

Källa: Stockholmstidningen 25 maj 1897

Kyrkohistoriska notiser 14(kort)

Össeby och Garn

Innan 1839 var det två olika socknar och den nuvarande kyrkan var ursprunglingen Garns kyrka medan Össeby står som ruin.
Källa: Bengt Karlsson, "Össeby-Garns kyrka", ej kända tryckningsuppgifter

Ljusplåtarna i Hargs kyrka

Runt själva långhuset till Hargs kyrka i Uppland hänger elva ljusplåtar, de äldsta är från 1703 som även bär initialer och sex är skänkta av friherre Eric Oxenstierna 1757.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Hargs kyrka", Strängnäs, 1972

Hände med Åkerby kyrka

Åkerby kyrka i Uppland; 1663 spånades sakristian, 1667 tjärades vapenhuset, 1672 byggdes nya fönstren (de senaste sattes dit 1635-36) och som åtta år senare förstärktes med järn på bågarna.
Källa: Åke Nisbeth, "Åkerby kyrka", Katrineholm, 1984

Blandade notiser

Första radiodebatten
Den första valdebatten som sändes på radio 1932 och det var i samband med ett valår.
Källa: Faktakalendern 2005

Antal traktorer i Uppsala län
Mellan 1937-54 ökade antalet traktorer i Uppsala län från 866 till 5 197 stycken.
Källa: Egen samling, historisk statistik

Relief över nattvarden
En relief över nattvarden hade Vänge kyrka utanför Uppsala och som satt på altaret mellan 1752-1882 och som numera förvaras på ett annat ställe i kyrkan.
Källa: Rune Norberg, "Vänge kyrka", Katrineholm, 1983

Ladan vid Grindstugan
Den röda ekonomibyggnaden vid Grindstugan i Uppsala (på andra sidan parkeringen) är sedan något år tillbaka riven.

186 emigranter
Örebro hade 186 emigranter såväl 1887 som 1888 och som var det högsta absoluta antalet från denna stad.
Källa: Hans Norman, "Bergslagen och Nordamerika", Uppsala, 1974

Uppsalabo i Paris
Holger Nyblom från Uppsala besökte Paris i början på mars 1896.
Källa: Tidningen Upsala 5 mars 1896

Två förmän försvann med avlöningen
Under bygget av Göteborg-Borås järnväg försvann två förmän som ledde järnvägsbygget med rallarnas avlöning.
Källa: Elfsborgs läns tidning 14 oktober 1892

Två femtedelar av stadsbefolkningen
Stockholm svarade för 39,4% av Sveriges stadsbefolkning 1757.
Källa: Eli Heckscher, "Svenskt arbete och liv", 1965

Karlholms kvarn
Kvarnen i Karlholm anlades vid mitten av 1800-talet och är idag ett byggnadsminne.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)

Tornet Kärnan
Tornet Kärnan i Helsingborg byggdes under 1330-talet och var under medeltidens stadens medelpunkt.
Källa: Peter Carelli, "Det medeltida Skåne", 2007

Magnus Lehnberg
Magnus Lehnberg(1758-1808) var kyrkoherde i en Stockholmskyrka och senare biskop i Linköping, han satt även i Svenska akademin på stol 5 fr o m 1789.
Källor:
Faktakalendern 2010
"Statens porträttsamling på Gripsholms slott", Stockholm, 1951

Okänd triumf?
Det okända hälsingelaget Ala klarade sig kvar i bandyns division 2(näst högsta divisionen) genom att spela 1-1 mot Forsbacka (senare allsvensk) i den norra serien. Matchen spelades inför ett fåtal åskådare i Ala den 16 februari 1936.
Källa: Idrottsbladet, nr 26, 19 februari 1936

Tågmissöde i Bergstena

I mitten på mars 1878 inträffade en olyckshändelse på Bergstena station längs med järnvägen Borås-Herrljunga-Vara järnväg i Västergötland. Då en stationskarl kom i kläm med huvudet när han skulle koppla en timmervagn till det övriga tåget och blev träffat av en stock i huvudet med döden som följd.

Källa: Göteborgsposten 4 april 1878

56 000 kronor i böter

Byggmästaren J M Bäckström i Umeå fick böta 56 000 i böter för falsk deklaration. Han hade lämnat några tvivelaktiga uppgifter som gav detta bötesbelopp som då var mycket pengar i jämförelse med dagens penningvärde.

Antal hemman i Sverige på 1500-talet

Enligt Heckscher var det 18 936 krono-, 14 175 frälse och 33 130 skattehemman i Sverige 1520 varav hälften av alla hushåll var skattehemman. Sammanlagt fanns det 66 241 hela hemman i Sverige under detta århundrande och det skulle isåfall öka sedan början av 1540-talet då det fanns 63 905 hushåll i Sverige. Myrdals artikel var dock inte rikstäckande men antalet gårdar ökade i Sverige under hela 1500-talets andra hälft med vissa reduceringar av antalet hushåll under krigstider under detta sekel, i synnerhet i de dåvarande gränsområderna.

Källor:

Heckscher Eli, "Sveriges ekonomiska historia", 1:1, Stockholm, 1935
Larsson Lars-Olov, "Jordägofördelningen i Sverige under Gustav Vasas regering", Scandia, 1985
Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion", Scandia, 1987

Svensk lokalhistoria

Jag har för mig att det var en som skrev en världshistoria på fyra timmar och då går det troligen också att skriva en svensk lokalhistoria. Denna lilla artikel bygger på artiklar och notiser som har varit publicerat eller publicerad på denna blogg. Någonting som slog mig var att hur många av de lokala händelserna har nått upp till riksnivå. När jag skrev om snöstormen 1888 så vidrörde jag en händelse som utspelades i Rådmansö socken när sju ungdomar frös ihjäl på isen utanför själva fastlandet. Det är en omtalad händelse och i motsatsen till denna händelse så är nog inte stormen från 1795 inte är så omtalat (trots en förstörelsefrekvens). År 1907 exploderadeett vapen som inte har varit använt på ett tiotal år i byn Boksta i Balingsta socken när en yngling fick för sig att provskjuta detta vapen. I Uppsala har det hänt följande händelser; Flustretoroligheterna 1903, musikprocessen vid slutet av 1700-talet och koleran 1857. Den förstnämnda händelsen var troligen inte allvarligare än att de heta känslorna hann dämpas utan att ytterligare öden skedde. Musikprocessen var att inte några musikstycken inte fick framföras utan att dessa togs bort och koleran drabbade Uppsala hårt.

Källor:

Egna artiklar:

Varje socken har sin historia
Snöstormen 1888
Oroligheterna längs med Flustretpromenaden 1903
Vapenexplosionen 1907
Koleraåret 1857 i Uppsala
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", Uppsala, 2004

Kyrkohistoriska notiser 13

Kyrktornet i Odensala

Kyrktornet i Odensala kyrka har aldrig blivit tjänat som ett kyrktorn utan klockorna har hängt i en klockstapel cirka 400 meter från kyrkan. Den nuvarande stapeln är byggt 1725 och ersatte en förfallen föregångare som stod på kyrkogården.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Odensala kyrka", Eskilstuna, 1996

Österunda kyrka

Kortet ovan är från ett äldre odaterat vykort som jag köpte när jag besökte kyrkan under en egen exkursion samband med en kulturanalys som jag gjorde när jag läste geografi en gång i tiden. Kyrkan är från medeltiden och blev färdigt på mitten av 1200-talet.
Lika kyrkor

På något sätt är kyrkorna i Biskopskulla och Enköpings-Näs lika varandra när det gäller tornet, långhuset och delvis själva planformen. Frågan är om de byggdes av samma byggmästare, enligt Blent uppfördes båda kyrkorna omkring 1200 och inga namn är dock kända. Men det kan röra sig med en byggmästare eller dess närmare krets. Kyrkorna ligger drygt tre mil ifrån och om det rör sig om samma byggmästare så var det ett långt avstånd på den tiden, även om det förekom t o m utländska arbetare eller de som utförde någonting på svenska byggen på den tiden.
Källor:
Blent Karin m fl, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
"Konsten i focus", Stockholm, 1976
Rosell Ingrid, "Enköpings-Näs kyrka", Strängnäs, 1974
Sundqvist Nils, "Biskopskulla kyrka", Katrineholm, 1987

Försvunnet fiskarkapell

I Gräsö socken i Uppland fanns en gång ett kapell som man ansåg att har legat i Söderboda på den norra delen av ön. Det finns inga spår efter kapellet som 1630 ansåg vara förfallet och ärkebiskopen uppmuntrade församlingsborna att bygga något nytt på ett annat ställe. Det var på en plats som kallades för Viggan vid Söderboda som detta kapell var belägen. Det finns ingen registrering på detta kapell i Fornminnesregistret.
Källor:
Fornminnesregistret
Nilsen Anna, "Gräsö kyrka", Upplands kyrkor XII, Strängnäs, 1975

Gräve kyrka

Denna kyrka byggdes någon gång under 1100-talet och låg då vid sjön Tysslinge som genom sjösänkningen under 1700- o 1800-talet gjorde att det inte är så länge. Kyrkan raserades i början av 1760-talet och en radikal ombyggnad gjordes mellan 1763-64.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)

Ingen jordförsäljning till nordstaterna

Enligt en notis i Dagens Nyheter hade jordägarna i sydstaterna gått samman och beslutat att inte sälja jord till någon i nordstaterna. Ilskan i amerikanska södern var stort efter inbördeskrigets slut 1865.

Källa: Dagens Nyheter 14 juli 1865