<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863</id><updated>2012-01-25T22:46:54.050+01:00</updated><title type='text'>Historisk blogg</title><subtitle type='html'>Historiska notiser, fördjupade artiklar och udda sevärdheter samt lite till.</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><link rel='next' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default?start-index=101&amp;max-results=100'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>145</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-598841740702060195</id><published>2012-01-25T07:39:00.000+01:00</published><updated>2012-01-25T07:39:57.979+01:00</updated><title type='text'>Kyrkohistoriska notiser 9</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Ljuskrona till minne&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Karin Bielke och Carl Lillie skänkte 1662 en åttkantig ljuskrona till Teda kyrka för barnen Ulfsparre.&lt;br /&gt;Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1974&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ritade av kyrkan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En okänd tecknare ritade av Gärdserums kyrka (träkyrka) i Småland innan den revs 1859.&lt;br /&gt;Källa: Marian Ullén, "Bygga i trä", Den romanska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Marcolfus hustru&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På den norra fasaden av Husby-Sjutolft kyrka i Uppland finns en kalkmålning föreställande en kvinna&amp;nbsp; som ser bestämd ut med böjda knän. Själva målningen gjordes av Albertus Pictor och när man vet man inte, möjligen gjordes denna målning samtidigt med de andra målningarna i kyrkan omkring 1480. Det kan också vara att Marcolfus hustru satt på en pall eller någonting liknande.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Kilström Bengt Ingmar, "Husby-Sjutolft kyrka", Strängnäs, 1980&lt;br /&gt;Landström Kerstin &amp;amp; Lars Modin, " Albertus Pictor", Kristianstad, 2009&lt;br /&gt;Näsström Gunnar, " Forna dagars Sverige", Stockholm, 1955&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hände med Åkerby kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dessa minnesstolpar berörde Åkerby kyrka norr om Uppsala; 1663 spånades sakristians tak, 1667 tjärades vapenhusets tak, 1672 byggdes nya fönstren (de senaste sattes in 1635-36) och som åtta år senare förstärktes med järn på bågarna.&lt;br /&gt;Källa: Åke Nisbeth, "Åkerby kyrka", Katrineholm, 1984&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Räkenskapsboken för Funbo kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Funbo kyrka som ligger ett par mil öster om Uppsala förde under en tidsperiod en räkenskapsbok som var unikt för sin samtid i Sverige. Den förvaras numera på Uppsala universitetsbibliotek och täcker för tidsperioden 1395-1483, är ovanligt med så många år.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Andrae Carl Göran, "Funbo kyrkas räkenskaper", Historisk tidskrift, 1965&lt;br /&gt;Sundqvist Nils, "Funbo kyrka", Strängnäs, 1970&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-598841740702060195?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/598841740702060195/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=598841740702060195' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/598841740702060195'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/598841740702060195'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2012/01/kyrkohistoriska-notiser-9.html' title='Kyrkohistoriska notiser 9'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8731049792195983997</id><published>2012-01-16T23:24:00.000+01:00</published><updated>2012-01-16T23:24:58.964+01:00</updated><title type='text'>Alunverket i Multorp</title><content type='html'>Carl von Linné nämner i sin västgötiska resa att ett alunverk fanns i Multorp och som lades ner 1835.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: NE (CD-rom), "alunverk"&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8731049792195983997?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8731049792195983997/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8731049792195983997' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8731049792195983997'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8731049792195983997'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2012/01/alunverket-i-multorp.html' title='Alunverket i Multorp'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7811208647880035554</id><published>2012-01-13T07:46:00.000+01:00</published><updated>2012-01-13T07:46:17.780+01:00</updated><title type='text'>Trappfall mot döden</title><content type='html'>Under en danstillställning på Torsby bruk råkade drängen Bengt Nyström i berusat tillstånd att falla nedför en trappa och fick livshotande skador, avled en stund senare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Göteborgsposten 11 juni 1860&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7811208647880035554?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7811208647880035554/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7811208647880035554' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7811208647880035554'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7811208647880035554'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2012/01/trappfall-mot-doden.html' title='Trappfall mot döden'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-5926649681270334909</id><published>2012-01-09T08:14:00.000+01:00</published><updated>2012-01-09T08:14:00.566+01:00</updated><title type='text'>Kvinnliga grymheter mot barn i Stockholm</title><content type='html'>Inom ett par år hände det två händelser (möjligen flera) när kvinnor/mödrar utförde grymheter mot barn. På våren 1878 uppdagades en historia om ogift kvinna som hade dels misshandlat sitt barn och dels lämnat kvar barnet i hemmet under ett par dagar vid flera tillfällen. Det var grannar som uppmärksammade detta och barnet blev senare inlagt på barnsjukhuset. med köldskador medan modern blev omhändertagen (troligen på hospital eller vårdinrättning). Exakt två år senare upptäckte en poliskonstapel att en kvinna misshandlade sitt barn och gjorde även sken av att kasta barnet i Nybroviken. Polismannen tog med dem till stationen där sanningen blev känt, kvinnan hade inte sett till sin man på flera dagar och var helt utblottat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Stockholms Dagblad 3 maj 1880&lt;br /&gt;Södermanlands läns tidning 1 maj 1878&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-5926649681270334909?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/5926649681270334909/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=5926649681270334909' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5926649681270334909'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5926649681270334909'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2012/01/kvinnliga-grymheter-mot-barn-i.html' title='Kvinnliga grymheter mot barn i Stockholm'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-1563191329825058942</id><published>2012-01-09T07:48:00.000+01:00</published><updated>2012-01-09T07:48:54.758+01:00</updated><title type='text'>Tidigare artiklar och notiser om vapenhistoria(DEL 2)</title><content type='html'>&lt;h3 class="ecxpost-title ecxentry-title"&gt;&lt;a href="http://okandahandelser.blogspot.com/2008/10/marinens-revolvrar-frn-husqvarna-1874.html" target="_blank"&gt;Marinens revolvrar från Husqvarna 1874&lt;/a&gt; &lt;/h3&gt;&lt;div class="ecxpost-header-line-1"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;Husqvarnas Vapenfabriks Aktiebolag tillverkade 520 revolvrar av modellen m/1871 och 500 av dessa såldes till marinen eller "Kongliga förvaltningen af sjöärendena" som det hette på den tiden. De återstoden tjugo revolverna såldes antingen privat eller eventuellt behölls av tillverkaren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;However this is not the entire truth. This revolver is a Swedish invention and it has in this form only been produced for Sweden. According to Arne Thell, who has made research on this subject, the revolver m/71 was invented by August Hagstrom (1817-1901). 25th of April 1871 4.000 revolvers were ordered from August Francotte, Liége in Belgium. Another 2.000 were ordered 1872. Altogether 7.000 pcs of revolver m/71 were produced by Francotte.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Det var populära vapen som även utländska köpare var intresserade av och den 25 augusti 1871 beställde en köpare i Belgien 4 000 av denna tillverkare. En bild på revolvern finns på nedanstående länk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.gotavapen.se/gota/artiklar/swedishpistols/swedpist_g.htm" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #5588aa;"&gt;http://www.gotavapen.se/gota/artiklar/swedishpistols/swedpist_g.htm&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Thell Arne, "Revolver m/1871 för svenska kavalleriet", Tidningen Vapen, 4/1994 &lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&lt;h3 class="ecxpost-title ecxentry-title"&gt;&lt;a href="http://okandahandelser.blogspot.com/2008/11/vapentransport-i-juli-1869.html" target="_blank"&gt;Vapentransport i juli 1869&lt;/a&gt; &lt;/h3&gt;&lt;div class="ecxpost-header-line-1"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;Den 26 juli 1869 sändes en transport med 90 kistor med 80 vapen av en äldre modell från kronans förråd i Stockholm till Hälsingsland.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Dagens Nyheter 28 juli 1869 &lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-1563191329825058942?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/1563191329825058942/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=1563191329825058942' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1563191329825058942'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1563191329825058942'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2012/01/tidigare-artiklar-och-notiser-om.html' title='Tidigare artiklar och notiser om vapenhistoria(DEL 2)'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-2070832030456982500</id><published>2012-01-03T06:22:00.000+01:00</published><updated>2012-01-03T06:22:35.762+01:00</updated><title type='text'>Hästköttets återkomst</title><content type='html'>På godset Ribbingebäck i Järlåsa socken(Uppland) gjorde baronen Adam Germund Cederhielm ett försök att hästköttet skulle komma tillbaka igen på svenska matbord. Detta skedde under 1700-talet och det var även några av hans bönder som hjälpte till och försöket blev lyckat. Patriotiska sällskapet gav Cederhielm en medalj för sin goda samhälliga gärning.&lt;br /&gt;Källa: Alf Henriksson, "Svensk historia", 1963&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-2070832030456982500?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/2070832030456982500/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=2070832030456982500' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2070832030456982500'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2070832030456982500'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2012/01/hastkottets-aterkomst.html' title='Hästköttets återkomst'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4303244588180980514</id><published>2011-12-31T07:06:00.000+01:00</published><updated>2011-12-31T07:06:00.269+01:00</updated><title type='text'>Kyrkobranden i Torstuna</title><content type='html'>Den 14 maj 1723 utbröt ett kraftigt åskväder norr om Enköping och en av blixtrarna träffade kyrkan i Torstuna varav en brand utbröt. Bl a brändes taket av och valven störtade ner mot marken. Kyrkan var en medeltidsbyggnad och en stiftkollekt samlade ihop 600 riksdaler, bygget sattes igång omedelbart och åtta år senare stod kyrkan färdig. Vid slutet av detta sekel skedde en stor ombyggnad p g a sprickningar i kyrkokroppen. Torstuna ligger i Uppland, men området tillhörde Västmanlands län innan 1971.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", Östervåla, 1979&lt;br /&gt;Bohman Barbro, Torstuna kyrka", Strängnäs, 1970&lt;br /&gt;Fornminnesregistret&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4303244588180980514?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4303244588180980514/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4303244588180980514' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4303244588180980514'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4303244588180980514'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/12/kyrkobranden-i-torstuna.html' title='Kyrkobranden i Torstuna'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-2228191064544125141</id><published>2011-12-30T23:05:00.001+01:00</published><updated>2011-12-31T01:05:14.894+01:00</updated><title type='text'>Tidigare artiklar och notiser om vapenhistoria(DEL 1)</title><content type='html'>Här publiceras de tidigare artiklarna om vapenhistoria på denna blogg. Det är några som har hört av sig till mig som undrar om de äldre artiklarna om vapenhistoria kommer att publiceras igen. Samtliga har funnits på bloggen förutom den sista notisen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;"Die lange pistole"&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;Denna pistol tillverkades med en längre pipa än andra pistolversioner och tillverkades för tyska armén 1908 med kalibern 9 mm. Tillverkaren var "Deutche Waffen und Munitionsfabriken" i Erfurt och piplängden var drygt 20 cm.&lt;br /&gt;Källa: David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005 &lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&lt;strong&gt;Äldsta belägget om luntlås&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;De äldsta illustrationerna på luntlås är från 1411 och började att användas i mer omfattning kort därefter.&lt;br /&gt;Källa: Vapen-uppslagsbok", 1997 &lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&lt;strong&gt;Kalibrar och vapen&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;Inleder artikeln med ett par definitioner från olika jaktlitteratur och uppslagsboken "Norstetds uppslagsbok(2003); &lt;em&gt;innerdiameter i t ex ett eldvapens eldrör. Vapnet betecknar oftast kalibermåttet, t ex 6,5 mm gevär, 7,5 mm kanon osv. I överförd betydelse; storlek, värde och beskaffenhet.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Enligt Jägarens uppslagsbok(1992) är ordet arabiskt och betecknar ett eldvapens storlek. För Sveriges del betecknar den i mm medan i USA och de brittiska öarna för tum. Från de första eldvapen som kom under 1500-talet och fram till idag har en mängd olika kalibrar kommit ut på marknaden i olika ändamål. En intressant artikel i Vapentidningen nr 5/1994 handlade just om kalibrar av olika storlekar av Pelle Brüner. Han valde ut 33 olika exemplar bland de kalibrar som finns i såväl idag som tidigare modeller samt både nationellt(Sverige) och internationellt.&lt;br /&gt;En berömd kaliber är .30-06(nollann före punkten skrivs aldrig ut) som kom ut på marknaden för första gången 1906 och som användes till jakt i stora delar av världen. Samma år övergick det amerikanska armégeväret Springfield över till denna kaliber och fick beteckningen .30 06 Springfield. Denna kaliber angavs i tum och påminner ganska mycket den svenska kalibern 6,5 mm m/94 som lanserades 1894.&lt;br /&gt;Under planeringen till denna artikel kom jag att tänka på en artikel som handlade om en Carl Gustav-version av ett vapen med en kaliber på 8 mm trots att man var enträgen för att hitta artikeln, så har jag inte lyckas få tag i den. Tidsperioden för denna artikel eller notis var runt 1887-92 och kom på den när jag gjorde ett annat arbete på Uppsala universitet för några år sedan.&lt;br /&gt;De vapen som tillverkades för att tas i bruk i amerikanska western har en egen säregen historia. Ett klassiskt Winchestergevärs modell "Winchester 1873" med kalibern 44-40 och som gick under "smeknamnet", vapnet som intog Western. En modell som blev oerhört populärt och som tillverkades i hundratusentals exemplar. Denna version av Winchester hade en piplängd på 61 cm och patroner med s k centraltändning. Ett annat berömt s k repetergevär var Spencerkarbinen som kunde laddas med sju patroner och ett av dessa modeller av den serien var "modell 1865, Spencergeväret användes under Amerikanska inbördeskriget 1861-65. Visserligen användes dessa gevär flitigt under 1800-talets Amerika, men det skulle vara en revolver av märket Colt som skulle bli det mest sålda vapnet i USA:s vapenhistoria.&lt;br /&gt;Det var ett vapen med "double-action", en princip med roterande magasin som skissades av Samuel Colt själv under 1840-talet och kom ut på marknaden i USA 1878 när Colt hade varit död i fjorton år. Det var en s k en 45:a med kalibern .45 som lanserades och den var berömda sexskjutaren som såldes i hundratusentals.&lt;br /&gt;Repetergevär till sitt lands soldater anskaffades av de första europeiska länderna och det i synnerhet under det sista kvartalet av 1800-talet som det verkligen tog fart. Repetergevärets vara eller icke-vara togs bl a upp av Stockholms Dagblad den 3 februari 1890. I artikeln kan man även läsa att repetergeväret hade börjat säljas i allt större porportioner av flera länder i Europa; särkildt i Tyskland, Österrike, Frankrike, England, Italien, Portugal och Holland. Man har med andra ord medvetna om denna utveckling i Sverige under denna tidsperiod.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Den stora boken om jakt", Stellan Andersson m fl, Elman var reaktör för den engelsk-språkliga motsvarigheten, Göteborg, 1980&lt;br /&gt;Flayderman.com&lt;br /&gt;&lt;a href="http://okandahandelser.blogspot.com/2008/01/en-vapenkrnika.html" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #5588aa;"&gt;http://okandahandelser.blogspot.com/2008/01/en-vapenkrnika.html&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Stockholms Dagblad, 3 februari 1890&lt;br /&gt;Uppslagsboken Vapen, 1997&lt;br /&gt;Vapentidningen, diverse artiklar&lt;br /&gt;May Robin, "Vilda Western"; 1978&lt;br /&gt;Norstedts uppslagsbok, 2003&lt;br /&gt;Jägarens uppslagbok, 1992 &lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&lt;strong&gt;Winchestergeväret, modell 1890&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För denna modell finns det tillverkningsnummer från 1-752044.&lt;br /&gt;Jag antar att denna artikel är lite unik, om inte, så vore bra att ni gör vissa påpekande.&lt;br /&gt;Ett urval av dessa nummer;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;År 1890:&lt;/strong&gt; 1, 3, 6, 80, 110 och 113(totalt 113 vapen tillverkades under det första året)&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;1891:&lt;/strong&gt; 114, 120, 200, 250, 300, 400, 1888&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;1894:&lt;/strong&gt; 22222&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;1906:&lt;/strong&gt; 280000&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;1922:&lt;/strong&gt; 650000&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;1926:&lt;/strong&gt; 700000&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Efter 1940:&lt;/strong&gt; 752044&lt;br /&gt;Som eventuella läsare förstår så går det inte att skriva varje serienummer av denna modell som tillverkades av ungefär 750 000 exemplar. Jag försökte bara ge en liten historik över tillverkningen av detta vapen. Under det första året tillverkades 113 vapen av denna modell, sedan ökade tillverkningen successivt vart eftersom. Redan under året 1894 hade över 20 000 vapen av denna modell blivit tillverkade. Med hjälp av nedanstående hemsida kan man göra en egen historisk artikel av någon modell, om man har denna fantasi eller förmåga vill säga. &lt;br /&gt;Källa: &lt;a href="http://oldguns.net/sn_php/winmods.htm" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #5588aa;"&gt;http://oldguns.net/sn_php/winmods.htm&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Jonas Offrell&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I decembers utgåva av "visste du att"(borttagen, min anm)&amp;nbsp;så tog jag upp en präst som fick en patent att tillverka ett vapen.&lt;br /&gt;&lt;em&gt;En präst i Gamla Uppsala socken efterfrågade under 1830-talet om en patent att tillverka ett snabbskjutande vapen. Men han var ovetande om att det redan fanns en patent på revolver i USA. Prästen hette Jonas Offrell och fick även för sig att hans idé var bättre än amerikanen, när detta kom i kännedom hos prästen. NOT: Läs med i Uppsala Nya Tidnings julnummer 1926 eller i samma tidning den 30 januari 1993.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Jonas Offrell som levde mellan 1805-63 var dels en präst i Gamla Uppsala och dels är det ett stycke svensk vapenhistoria som är förknipat med honom. Han föddes i Undersvik i Hälsingland och kom till Gamla Uppsala 1825 för att läsa teologi, blev såväl präst och kom in i den svenska vapenhistorien under samma tid. I Gamla Uppsala verkade han mellan 1847 till sin död.&lt;br /&gt;Sökningen på Google fick jag följande fördelning av antalet träffar; 265 på "webben", 189 träffar på "sidor på svenska" och 176 på "sidor från Sverige". Så han är ju som sagt vad ganska så känd ändå inom vissa kretsar. Det finns också några artiklar om honom i Uppsala Nya Tidning, i Svensk Vapentidning och däremot inte i de större verken NE samt Nordisk familjebok.&lt;br /&gt;Utan något vetskap om den amerikanska vapentillverkningen satte Offrell igång med sin framställning av det revolverande vapnet. Den patent som anskaffades för hans vapentillverkning var för femladdade revolverar som senare blev sexladdade, kalibern på vapnen varierade mellan 7-11 mm och ett fåtal exemplar finns kvar, bl a hos Livrustkammaren. Han fick alltså patenten 1841, fast redan fem år tidigare hade Samuel Colt fått patent för revolver i USA och som jag skrev lite tidigare i detta stycke så visste inte Offrell om Colt. Prästerskapet tyckte inte direkt om att Offrell var förtjust i vapen, men vissa delar inom svensk näringsliv välkommade hans vapentillverkning med öppna armar. En av prästerna i Hälsingland var t o m närvarande när det första vapnet blev provskjutet på en ö utanför Gästriklands kust.&lt;br /&gt;För att provskjuta sina vapen så anlades en provskjutningsanläggning inte så långt ifrån prästgården i Gamla Uppsala. Det var inte endast intresset för vapen och själva arbetet som kommunister som kännetecknar honom, han var dessutom en skicklig urmakare. Han tillverkade inte bara revolvrar utan också gevär med kalibern 10,5-16,9 mm.&lt;br /&gt;Sven-Eric Bergström skrev exakt samma artikel i Vapentidningen nr 2/1994(första året som denna tidning utkom som i Uppsala Nya Tidning den 30 januari 1993.&lt;br /&gt;Citat från artikeln i Uppsala Nya Tidning i januari 1993&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Offrell föddes 1803 i Undersviks socken i Hälsingland. Efter studier vid gymnasiet i Gävle blev han 1826 student och inskriven vid Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala. Efter kort tid avlade han examen som medförde kompetens till komministerbefattning. Efter prästvigning började han sin prästerliga gärning som vice komminister i Kalmar i Uppland. Därefter hade han liknande tjänster på orter som Alfta, Arbrå, Undersvik, Bollnäs, Högbo, Älvkarleby och slutligen Gamla Uppsala, där han tjänstgjorde som komminister från 1847 fram till sin död 1863.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;En bild finns på honom är på denna länk:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sr.se/cgi-bin/gavleborg/program/index.asp?ProgramID=1065" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #5588aa;"&gt;http://www.sr.se/cgi-bin/gavleborg/program/index.asp?ProgramID=1065&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Det är dags att lyfta fram honom även på denna blogg. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hur långt går Mauserkulorna?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Denna fråga hade tidningen Upsala den 26 februari 1901 och är möjligen ett stycke svensk militärhistoria eftersom de gjorde tester på Mälarens is i samband med denna skjutprov.&lt;br /&gt;&lt;em&gt;För besvarande af denna fråga hafva nyligen intressanta skjutförsök utförts på Mälarens isar, innan dessa täcktes med snö. Man förestälde sig att kulan skulle kunna framslungas bortåt 4 000 meter, och mången, som tagit intryck af de fabelaktiga berättelserna från boerkriget om mausergevärens skottvidd, var icke obenägen för det antagandet, att kulbanan skulle uppgå kanske till en half nymil. &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Försöksskjutningen gaf emellertid det resultat, att kulbanan icke öfverskrider 3 000 meter och det är vackert så samt att kulan under inga förhållanden studsar mot is längre än ett par hundra meter.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Som sagt vad, en lite stycke militärhistoria och som gjordes strax innan denna notis i Uppsalas dagspress lade ut denna nyhet i tidningen. Mausergevären har blivit flitigt använt under boerkriget som var i dess slutskede just då. Mycket möjligen att det svenska försvaret ville veta lite mer om detta vapen och hur långt det gick, var det likadant för svenska förhållanden som för sydafrikanska, var den stora frågan och under 1899 diskuterade regeringen om anskaffande av sådana gevär, totalt var det runt 50 000 skjutvapen(Svarskatalogen) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;En vapenkrönika&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om man särskiljer eldvapen med exempelvis kastvapen eller vapen som avfyras med hjälp av mänsklig kraft. Om man vill i sin tur dela in eldvapen i olika kategorier kan man också göra detta. I denna artikel skall jag skriva om de vapen som populärt bruka benämnas som gevär, pistol och revolver(dock inte så mycket för militärt bruk). Genom historien har det kommit ut en mängd modeller som har blivit tillverkade av ett antal olika tillverkare, de tillverkare som finns idag med en del olika modeller bakom sig eller de tillverkare som antingen inte finns längre eller de som bara har tillverkat enstaka modeller.&lt;br /&gt;Sedan 1500-talet på ungefär har man tillverkat eldvapen och det går givetvis att skriva så mycket som helst om dessa. Men som vanligt håller jag mig till de resurser som jag har för att uppdatera bloggen. De första pistolerna kom på 1500-talet och har sedan förändras till alltmer avancerade utgåvor. Pistolen skulle laddas för att sedan sikta och skjuta med en hand. Ungefär samma tid kom de första gevären ut på marknaden och dessa kännetecknas som tvåhandsvapen. Man använder ammunition av olika kaliber(en vapenmodell kan ha olika kaliber genom åren) och läran om skottet från där den börjar i magasinet(inneballistik), rör sig i luften(uteballistik) och när den träffar målet(målballistik).......Läran om skottets väg kallas som ni kanske förstår som inte känner till vapen för ballistik.&lt;br /&gt;Jag nämnde tidigare att det fanns olika fabrikat eller tillverkare som exempelvis Browning, Remington, Colt, Husqvarna, S &amp;amp; W och Beretta för att nämnda några. S &amp;amp; W som i dess fulla namn är Smith &amp;amp; Wesson, numera är denna vapentillverkare ett stycke amerikansk vapenhistoria. År 1852 blev startskottet för denna tillverkning sedan Horace Smith(1808-93) och Daniel B Wesson(1825-1906) hade gått ihop för att tillverka vapen, men dess produktion togs inte upp på allvar förrän två år senare. Det var just Wessonfamiljen som kom att bli denna vapentillverkares betydelse fram till 1948 och tillverkaen finns fortfarande kvar. Det var den berömda "double-action-revolvern" som denna firma gjorde sig känd för och som kom ut i olika konstruktioner under en lång tid framöver. De första vapen ur denna typ kom ut på marknaden runt 1880 efter planerna hade varit mer eller mindre klara under flera år. Begreppet "double-action" är en typ av revolver med en avtryckarspänning, själva revolvern hade funnits på marknaden ett tag fast med en andra konstruktioner och det var bl a de revolvrar som blev tillverkade av firman Colt.&lt;br /&gt;Jag läste i en numera nedlagd serietidning med namnet Western om en "seriebiografi" över Samuel Colt. Hans intresse för vapen, krut och egna laborationer gjorde att hans fader var tvungen att skicka iväg sonen på en resa till fjärran länder i hopp om att Samuel skulle bli kvitt ifrån sina vapenexperiment. Hans fader skickade honom på ett fartyg inte hade en enda krutstänk ombord som inte heller hade ett syfte att frakta explosionfarliga gods. Men Samuel byggde trämodeller av vapen under sin lediga stund på fartyget och ett vanligt citat om honom var att &lt;em&gt;han inte brydde sig om annat än vapen&lt;/em&gt;. Han stod t o m studerade hur rorsmannen(han som styrde fartyget) arbetade och lade märke hur rodratten rullade runt och då fick han en idé om en ny vapenkonstruktion. Efter hemkomsten satte han igång att testa sin konstruktion och därmed var hans revolveridé definitivt klart på "labben". Försäljningen av hans revolverkonstruktion gick först bra för att sedan gå mycket sämre och då kom det amerikanska inbördeskriget till hans räddning och produktionen tog åter fart igen. Colt dog 1864 och hedrades med en statsbegravning och hans trämodell finns fortfarande kvar(har dock inte fått uppgiften vart den finns någonstans).&lt;br /&gt;Om jag sammanfattar vapenhistorien så är det många modeller som har kommit ut på marknaden, nya konstruktioner har kommit fram och det är nog med detaljer i denna krönika.&lt;br /&gt;KÄLLOR&lt;br /&gt;Cederlöf Olle, "Vapnens historia", Stockholm, 2002&lt;br /&gt;"Encyclopedia of War machines", 1984&lt;br /&gt;"En uppslagsbok om vapen", 1997&lt;br /&gt;"Vapentidningen(följande nummer)", 3/94, 4/94, 5/94, 6/94, 2/95, 5/95, 4/96, 5/96, 1/97, 2/97 och 7/97&lt;br /&gt;Western; obekant nummer&lt;br /&gt;Wikipedia(engelska): Smith och Wesson&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Skjutvapennostalgi&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Denna artikel kommer att handla om vapenhistorik, bilderna är hämtade från olika auktionskataloger och det skriver jag också. Jag kommer bara att skriva om de vapen som jag tycker är nostagliska för denna artikel, sedan beror det också på vad läsarna kommer att tycka. Visserligen kan man tycka att ena vapnet är speciell för en medan en annan modell av samma tillverkare brukar gå till en annan persons omtycke. Allt vad man tycker om de olika vapenkonstruktionerna och modellerna beror också på själva personkemin. Man behöver inte bara tycka om amerikanska modeller, utan även andra tillverkare som exempelvis Beretta i Italien eller Carl Gustav gevärsfaktori i Eskilstuna.&lt;br /&gt;Under åren har ett antal olika modeller och versioner av vapen kommit ut på marknaden, man vet inte riktigt när denna revolver tillverkades, det enda man vet någonting om denna version är att den blev tillverkat i delstaten Pennsylvania under 1800-talet. Vapnet som jag beskrev finns till vänsten i artikeln och har enligt Flayderman en kalliber på .69 eller om man citera ifrån &lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6chlVz46DI/AAAAAAAAAAk/09DpnayMn44/s1600-h/largepepperbox2.jpg" target="_blank"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="ecxBLOGGER_PHOTO_ID_5163132423197222962" src="http://3.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6chlVz46DI/AAAAAAAAAAk/09DpnayMn44/s200/largepepperbox2.jpg" style="float: left;" /&gt;&lt;/a&gt;katalogen; &lt;em&gt;round 5 inch ribbed barrels is each a huge .69 caliber.&lt;/em&gt; Som ni kanske kan se på bilden är det fyra pipor, tittar man exempelvis noga ovanför avtryckaren så finns det en motsvarande hack, där man stoppar in kulorna. Vad jag tycker om detta vapen är att detta typ eller en tidig variant av en fyrpipig pistolversion är att det verkar vara lite otymplig. Man skall komma ihåg att revolver har en roterande "cylinder" medan pistolen inte har det. Det är den mest väsentligaste skillnaden mellan dessa två vapentyper. I Flaydermans kataloger online hittade jag en motsvarande pistol som tillverkades i Frankrike under 1860-talet. Det är detta vapen som är till höger och dennan pistol har också fyra pipor. Vapnet tillverkades av en berömd fransk vapensmed som var verksam i Paris 1860 och är en typ av den engelska definitionen för detta vapen---pepperbox. &lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6cl_Fz46EI/AAAAAAAAAAs/p7AWuqsEp78/s1600-h/frank+version.jpg" target="_blank"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="ecxBLOGGER_PHOTO_ID_5163137263625365570" src="http://2.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6cl_Fz46EI/AAAAAAAAAAs/p7AWuqsEp78/s200/frank+version.jpg" style="float: right;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eller vad Flayderman skriver om denna pistol är följande; &lt;em&gt;“Rare and handsomely engraved, superb condition PIN-FIRE, four barrel French, under-hammer, ring trigger pepperbox by famous Paris gunmaker circa 1860. A large handsome example of this unique ignition system and one of the very few examples we have ever cataloged. 8 inches overall with cluster of four individual, round 3 inch barrels, each of them retaining 100 percent of their original twist Damascus finish. .41 caliber. Superbly and profusely engraved frame and full length of backstrap covered with a scroll and leaf pattern. Fancy engraved markings (in old English style letters) on the wide matching iron breech “LEFAUCHEUX A PARIS.” All metal, markings and mechanically exc. +. Very light patina to the gray metal which does not show wear. Handsome black ebony grips with deep fluted carving full length both sides; almost mint. 9 inches overall in size.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;En revolver som lanseras av Flayderman är ett vapen från en försäljare i Denver(Colorado) som tillverkades någon i början av 1860-talet.&lt;br /&gt;&lt;img alt="" border="0" id="ecxBLOGGER_PHOTO_ID_5163140553570314322" src="http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6co-lz46FI/AAAAAAAAAA0/NZq8vtyyI3M/s200/revolver.jpg" style="display: block; text-align: center;" /&gt;Bilden visar revolvern som tillverkades alltså av den vapentillverkare i Philadephia och tillverkaren ville undvika konflikt med Smith &amp;amp; Wesson och namnet på tillverkaren var William P Uhlinger, en s k för sexskjutare och var relativt vanligt under den tidsperiod som man kan beskriva det dåtida samhället i amerikanska western. Det finns också versioner av pistoler med längre pipa, en sådan version tillverkades under 1840-talet och var en tung pistol på drygt två kilo eller 4 ½ pounds som katalogen anger. Ett vapen som troligen tillverkades av en amerikan under det nämnda decenniet, men som det brukar vara av allting så är det alltid någonting som man inte känner till ursprunget om.&lt;br /&gt;Winchester tillverkades i mängd olika modeller och ett par av dessa modeller är redan avhandlade mer eller mindre på bloggen. Winchester model 1873 börjades att tillverkas som sagt vad under året 1873, det var 702 349 vapen av denna modell som skulle tillverkas fram till 1920-talet. Tar man lite kuriosa på det tillverkades vapnet med serienumret 100000 under året 1882;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;200000 under året 1886&lt;br /&gt;300000 under året 1889&lt;br /&gt;400000 under året 1891&lt;br /&gt;500000 under året 1896&lt;br /&gt;600000 under året 1905&lt;br /&gt;700000 under året 1918&lt;br /&gt;Källa: &lt;a href="http://www.oldguns.net/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #5588aa;"&gt;http://www.oldguns.net/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Winchester modell 1873 finns det en bra hemsida på internet, det är en man i den amerikanska delstaten Georgia som samlar och säljer äldre vapenmodeller.&lt;br /&gt;&lt;img alt="" border="0" id="ecxBLOGGER_PHOTO_ID_5163146429085575266" src="http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6cuUlz46GI/AAAAAAAAAA8/Jqcnhj1W7pk/s200/Winchester.jpg" style="display: block; text-align: center;" /&gt;Mer om denna vapenmodell finns på hans hemsida; ttp://www.antiquearmsinc.com/1873-winchester-src-low-serial-number.htm&lt;br /&gt;Det finns mycket att välja mellan om man skall skriva om vapenhistoria.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vapenauktioner, en sevärdhet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Denna artikel få räknas som ett litet smakprov över vad som finns i vapenväg i USA, alltså en marknad över äldre vapenmodeller. Bilderna i denna artikel är hämtat från Flaydermans auktionskatalog.&lt;br /&gt;På amerikanska vapenauktioner finns det en mängd vapen som tillverkades under 1800-talet och dessa auktioners kataloger är intressant att läsa. På exempelvis &lt;a href="http://www.oldguns.net/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #5588aa;"&gt;http://www.oldguns.net/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; kan man läsa om olika äldre vapen, exempelvis om ett Winchestergevär som tillverkades i modell 1892 med följande text.&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Serial number 95655 with standard 24 inch octagon barrel and crescent buttplate. A nice honest old western rifle that was in a single family for three generations (probably from the time it was new) before they decided to sell. Amazingly, the bore is absolutely superb, and was obviously well cared for, despite being used in the era of corrosive, mercuric primers and black powder loads. Mechanically excellent with no abuse. The Model 1892 was John M. Browning’s much scaled down version of his wildly successful Model 1886 design to use pistol-size cartridges such as those previously used with Winchester’s Model 1873. The Model 1892 was offered in .32-20, .38-40 and .44-40 with the later the most common chambering. Later the .25-20 and .218 Bee were offered before production ceased in1941. The exterior finish is probably about 40%, likely touched up long ago, turning plum and mixed with some smooth brown patina and a few spots of light surface rust that should wipe off easily. A small area of pin point pitting can be found for about 3 inches along one barrel flat near the muzzle. All markings are sharp and clear. Buttstock is about fine, although it has had a coat of ugly brown varnish stain applied. Forend has a 3 inch crack on the lower right side at the rear which can be fixed with a bit of epoxy. There is an old thumbprint size gouged area with some sort of (plastic wood?) filler followed by the same varnish stain used on the butt. Despite the stock issues, this is a nice honest example of one of the classic firearms of the old West. We sell all guns as collector items only, but if your competent gunsmith approves, this would probably be a fine shooter with it slick action and unusually nice bore. The buckhorn rear sight should have a small sliding piece that can be locked in place with a screw, but while the screw remains, the sliding piece is missing and we did notice this at first. Made in 1895, this is an antique, and no FFL is required for shipment direct to you.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;I denna information finns det ganska mycket historisk information och är man vapenintresserad av framför allt äldre vapen, så är denna vapenkatalog en oumbärlig informationskälla. Detta gevär fick ett pris på 1 395 US-dollar och kanske är värd att köpa. En musköt som användes av New Yorks militära kår under 1810-talet finns också med på försäljningssidan och har ett pris på 1 150 US-dollar. På Oldguns kan man även hitta äldre amerikanska gevär som exempelvis ett antal gevär från 1903 som tillverkades bl a av Remington samt Springfieldgeväret från 1917.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;En annan amerikansk auktionssida på internet är auktionsföretaget Flayderman Co som brukar har en eller flera auktioner under ett år och har haft det sedan 1952. De har vapen från mitten av 1700-talet och de flesta är tillverkade i USA. Dom har också en egen hemsida och adressen dit är &lt;a href="http://www.flayderman.com/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #5588aa;"&gt;http://www.flayderman.com/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; .&lt;/div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6S2E1z46BI/AAAAAAAAAAU/NLWnlccfEZ0/s1600-h/Custer.jpg" target="_blank"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="ecxBLOGGER_PHOTO_ID_5162451267153881106" src="http://2.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6S2E1z46BI/AAAAAAAAAAU/NLWnlccfEZ0/s200/Custer.jpg" style="float: left;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Smith &amp;amp; Wessons modell(vapnet till vänster) SW model 2 som bl a den välkände amerikanske överstelöjtnanten George Armstrong Custer hade, kalliber .32 och det var en revolver som kunde ha sex kulor i cylindern. Hos Flayderman kostade denna exemplar 1 450 US-dollar, enligt denna auktionsfirma så använde just Custer av denna modell i samband med när han förde sin trupp över Little Big Horn och som slutade med att den amerikanska armén fick erfara sin största förlust mot indianerna. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6S3eVz46CI/AAAAAAAAAAc/hlHJXzFNEKA/s1600-h/En+raritet.jpg" target="_blank"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="ecxBLOGGER_PHOTO_ID_5162452804752173090" src="http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6S3eVz46CI/AAAAAAAAAAc/hlHJXzFNEKA/s200/En+raritet.jpg" style="float: left;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Denna kniv finns i endast ett par exemplar enligt Flayderman och det är främsta anledningen att den är så dyr. Kniven kan man få av drygt åttatusen dollar och jag förstår varför priset är så högt uppsatt. Tillverkaren bakom denna kniv var verksam i Newark och tiden för tillverkningen var mellan 1850-65, enligt auktionsbolaget är det en historiskt kniv och precis i samma format som den välkände amerikanske pionjären David Bowie använde under sin livstid. Nu vet jag inte hur stor tillverkningen var för denna kniv, men antagligen var det iallafall ett antal knivar som blev tillverkade av den sorten. Just nu är det känt att ett fåtal exemplar finns kvar, enligt firman har kniven en mått på 13½ inches(lite längre än 33 cm långt är kniven. Visst påminner kniven mycket av den sorten som Zeb Macanen använde, en kniv som var mycket populärt hos trapper(skogsmän, som levde i vildmarken i Amerika under 1800-talet). &lt;/div&gt;&lt;div&gt;För att göra ett stort ämne kort, kan jag sammanfatta att det finns flera auktionsfirmor i USA och ett antal av dessa har en del bra information ur ett historiskt perspektiv i sina kataloger online.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Smith &amp;amp; Wesson .38&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;År 1887 kom den första versionen av denna revolver ut på marknaden av den välkända amerikanska tillverkaren Smith &amp;amp; Wesson i Springfield (Massachuetts). Fram till 1940 skulle 261 550 exemplar med olika längder på pipan och t o m med utan hane, s k hammerless bli sålda. Av de sex versionerna som kom ut på marknaden var ven en testversion för amerikanska armén 1890 med 100 vapen. Kalibern var .38 som var satt i tum.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Källa: David Mills, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-2228191064544125141?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/2228191064544125141/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=2228191064544125141' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2228191064544125141'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2228191064544125141'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/12/tidigare-artiklar-och-notiser-om.html' title='Tidigare artiklar och notiser om vapenhistoria(DEL 1)'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6chlVz46DI/AAAAAAAAAAk/09DpnayMn44/s72-c/largepepperbox2.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-6524600641525977763</id><published>2011-12-27T20:22:00.000+01:00</published><updated>2011-12-27T20:22:09.293+01:00</updated><title type='text'>Drunknat fånge</title><content type='html'>Den f d glasmästargesällen Gustav Mauritz Schylander försvann i början av augusti 1878 från kronoarbetshäktet i Vaxholm. Man fick mer eller mindre klart för sig att han hade drunknat under sitt flyktförsök.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Polisunderrättelse, nr 70, 22 augusti 1878&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-6524600641525977763?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/6524600641525977763/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=6524600641525977763' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6524600641525977763'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6524600641525977763'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/12/drunknat-fange.html' title='Drunknat fånge'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-5127951156751778716</id><published>2011-12-27T20:18:00.000+01:00</published><updated>2011-12-27T20:18:11.644+01:00</updated><title type='text'>Resterna av Vallbyåsen</title><content type='html'>Åker man på den gamla Norrtäljevägen vid Östuna och svänger av mot Risberga (herrgården), åk igenom herrgårdsområdet och nästan vid Broborg kan man skönja små kullar eller mindre åsryggar. Samma åsryggar åker man igenom om man åker på riksväg 77 efter "slätten" vid avfarten Karby/Östuna. Det är resterna av Vallbyåsen och de två byarna Lilla och Stora Vallby har fått sina namn efter åsen. De ligger precis där riksväg 77 skär igenom denna ås.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Exkursioner; Egen och Agrarhistorisk kurs, HT 2007&lt;br /&gt;Hogdal Jon, "Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-5127951156751778716?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/5127951156751778716/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=5127951156751778716' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5127951156751778716'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5127951156751778716'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/12/resterna-av-vallbyasen.html' title='Resterna av Vallbyåsen'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3605999364829554038</id><published>2011-12-23T23:52:00.002+01:00</published><updated>2011-12-23T23:53:29.385+01:00</updated><title type='text'>Julhälsning</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-1cuosTYg8f4/TvUFzBWcIKI/AAAAAAAABQk/PCbIqfmsTaY/s1600/julkyrka4.bmp" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="240" src="http://3.bp.blogspot.com/-1cuosTYg8f4/TvUFzBWcIKI/AAAAAAAABQk/PCbIqfmsTaY/s320/julkyrka4.bmp" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;em&gt;Jag gör det med Vänge kyrka utanför Uppsala och den ligger vid samhället som hette Brunna förut, för 20-25 år sedan bytte man ut ortnamnet till Vänge på själva orten. Kyrkan är väl synlig från riksväg 72. GOD JUL önskar den enda reaktionelle medlemmen med detta kort och möjligen blir det ytterligare en notis innan årsskiftet.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3605999364829554038?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3605999364829554038/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3605999364829554038' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3605999364829554038'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3605999364829554038'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/12/julhalsning.html' title='Julhälsning'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-1cuosTYg8f4/TvUFzBWcIKI/AAAAAAAABQk/PCbIqfmsTaY/s72-c/julkyrka4.bmp' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-5445883033114180039</id><published>2011-12-20T23:59:00.001+01:00</published><updated>2011-12-21T00:13:10.520+01:00</updated><title type='text'>Kyrkohistoriska notiser 8</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Malstas okända kyrkklocka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Storklockan i Malsta kyrka i Roslagen(Uppland) vet man inte riktigt hur gammal den är och antagligen är den gjuten under 1300-talet, men kan också vara med från dess begynnelsetid. Alltså vid slutet på 1200-talet och början på 1300-talet.&lt;br /&gt;Källa: Mereth Lindgren, "Malsta kyrka", Strängnäs, 1973&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;St Staffan eller St Stefan i Knivsta&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Enligt ett permanentbrev från 1402 var St Staffan eller St Stefan skyddshelgon åt Knivsta kyrka i Uppland och kyrkan har en skulptur som föreställer honom.&lt;br /&gt;Källa: Ann-Mari Karlsson, "Knivsta kyrka", Katrineholm, 1985&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Turen kring Angarn kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;År 1729 skadades Angarn kyrka i Uppland av en kraftigt storm och landshövdingen kom på tanken att låta sockenborna bli överförda till grannförsamlingen Vada. Men sockenborna ville inte detta och istället gick Kungl Mag:t med på att kyrkan skulle byggas om, detta hände dock tre år senare.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Börje Sjöman&lt;br /&gt;"Angarn kyrka", Upplands kyrkor IX", Uppsala, 1969&lt;br /&gt;"Vada kyrka", Katrineholm, 1989&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Mariestads domkyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var tänkt att Mariestad skulle få en domkyrka och detta blev inte av. Upperbarligen hann stiftet inte komma igång innan det beslutades att Skara skulle också har detta stift istället. Kyrkan är byggt för att vara en domkyrka och den började att anläggas 1583, tre år senare börjades den att bli ombyggt för att invidgas 1626 (Mariestad fick stadsprivilegier 1605).&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Bebyggelseregistret, Riksantikvariet&lt;br /&gt;Bonnier Ann-Kathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008&lt;br /&gt;"Norstedts uppslagsbok", 2003&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Egen församling från Länna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 21 februari 1781 anhöll Bildö socken om att få vara en egen församling och inte bege sig till Länna kyrka som ligger längre bort samt att det också var en omväg.&lt;br /&gt;Källa: Fredric Wilhelm Badhoff, "Beskrifning öfver Roslagen", 1910&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-5445883033114180039?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/5445883033114180039/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=5445883033114180039' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5445883033114180039'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5445883033114180039'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/12/kyrkohistoriska-notiser-8.html' title='Kyrkohistoriska notiser 8'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3185838921168436845</id><published>2011-12-19T19:08:00.000+01:00</published><updated>2011-12-19T19:08:41.251+01:00</updated><title type='text'>"Svår" isränna</title><content type='html'>Isbrytaren Thor försökte i två timmar att göra en ränna i isen till Gäddholmen utanför Stockholm den 26 mars 1889. Den tvingades att ge upp vid Hästholmen eftersom isen var 17 tum tjock medan själva kärnisen var nio tum tjock.&lt;br /&gt;En tum är ungefär 2,5 cm&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Svenska Dagbladet 27 mars 1889&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3185838921168436845?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3185838921168436845/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3185838921168436845' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3185838921168436845'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3185838921168436845'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/12/svar-isranna.html' title='&quot;Svår&quot; isränna'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-868159998952695722</id><published>2011-12-16T06:50:00.000+01:00</published><updated>2011-12-16T06:50:33.045+01:00</updated><title type='text'>Kyrkan i Tyggetorp försvann under 1500-talet</title><content type='html'>Området som förut tillhörde Tyggetorp socken är numera införlivat i Tranemo församling. Tyggestorp kyrka i Västergötland revs någon gång under 1500-talet och var av trä.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fornminnesregistret&lt;br /&gt;Lagerlöf Erland, "Medeltida träkyrkor", Del 2, Borås, 1985&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-868159998952695722?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/868159998952695722/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=868159998952695722' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/868159998952695722'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/868159998952695722'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/12/kyrkan-i-tyggetorp-forsvann-under-1500.html' title='Kyrkan i Tyggetorp försvann under 1500-talet'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-527655040757810953</id><published>2011-12-06T07:18:00.000+01:00</published><updated>2011-12-06T07:18:04.790+01:00</updated><title type='text'>Utstakningsnotis</title><content type='html'>Järnvägen som skulle gå mellan Faringe och Gimo&amp;nbsp;blev i oktober 1894 utstakat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 18 oktober 1894&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-527655040757810953?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/527655040757810953/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=527655040757810953' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/527655040757810953'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/527655040757810953'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/12/utstakningsnotis.html' title='Utstakningsnotis'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4094881940346333605</id><published>2011-12-01T06:56:00.000+01:00</published><updated>2011-12-01T06:56:44.083+01:00</updated><title type='text'>Försvarstorn i Närtuna?</title><content type='html'>Man har ifrågasatt om tornet till Närtuna kyrka i Uppland har haft ett försvarssyfte eftersom det är kraftigt byggt samt mycket bredare än andra uppländska kyrkor med torn. Kyrkor med försvarstorn har dels blivit byggda i Kalmartrakten och dels Husaby kyrka utanför Götene, denna kyrka ligger på en historskt plats eftersom Olof Skötkonung döptes där. I Närtuna kyrka är tornets nedre del och sakristian de äldsta delarna av kyrkan och dessa tillkom under 1100-talet. I början fanns det en träkyrka som var tillfogat dessa stenpartier och under 1300-talet tillkom den nuvarande stenbyggnaden (långhuset). Kilström skrev bl a följande; "Tornet borde från början ha uppförts i försvarssyfte", men man vet inte exakt varför tornet blev så där utformat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kilström Bengt Ingmar, "Närtuna kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981&lt;br /&gt;Liepe Lena, "Medeltiden", Svensk konst och visuell kultur före 1809, Kristianstad, 2007&lt;br /&gt;Lindgren Mereth, "Stenarkitekturen", Signums svenska konsthistoria, "Den romanska tiden", Kristianstad, 1995&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4094881940346333605?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4094881940346333605/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4094881940346333605' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4094881940346333605'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4094881940346333605'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/12/forsvarstorn-i-nartuna.html' title='Försvarstorn i Närtuna?'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4667131189876784149</id><published>2011-11-27T23:59:00.001+01:00</published><updated>2011-11-28T00:05:07.037+01:00</updated><title type='text'>Ortnamnet Danmark</title><content type='html'>Ortnamnet Danmark utanför Uppsala betecknar inte ett slag utan gränsmark mellan skog och öppen mark. Om det hade varit ett slagfält i denna socken, var har slaget ägt rum? Fälebro? Vid kyrkan? eller vid Flottsund? &lt;br /&gt;Citering från Wikipedia ger följande fingervisning; &lt;em&gt;1291 skrevs det Danmarcum (in Danmarcum). I namnet ingår dan = "sankmark" eller "danernas" (i stamform), samt mark = "gränsskog". Det är inte sannolikt att församlingen skulle vara uppkallad efter riket Danmark. &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;NE ger ungefär samma förklaring; att den är mera betecknar en naturlig gräns och det är en myt som felaktigt gått in i denna församlings historia. &lt;br /&gt;I ortnamnsregistret finns inte någon notering om att Danmark skulle vara antingen uppkallat efter landet Danmark eller om det hade varit ett fältslag där. Enligt Sundbergs bok "Sveriges medeltida krig" så hade inte något slag ägt rum i socknen. Med andra ord så har det varit en missuppfattning och jag har också hört det från andra som har forskat kring ämnet och inte gått på myter.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4667131189876784149?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4667131189876784149/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4667131189876784149' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4667131189876784149'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4667131189876784149'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/11/ortnamnet-danmark.html' title='Ortnamnet Danmark'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-2079010982733616036</id><published>2011-11-15T07:28:00.000+01:00</published><updated>2011-11-15T07:28:04.119+01:00</updated><title type='text'>Ovanligt händelse</title><content type='html'>Vid ångkvarnen i Uppsala på väg mot Kap var det en händelse som försvånade ganska många flanörer som promenade i närheten när dykare höll på med det sjunka mudderverket, enligt källan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala, 14 juli 1898&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-2079010982733616036?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/2079010982733616036/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=2079010982733616036' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2079010982733616036'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2079010982733616036'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/11/ovanligt-handelse.html' title='Ovanligt händelse'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4814376715946362436</id><published>2011-11-10T06:51:00.000+01:00</published><updated>2011-11-10T06:51:03.919+01:00</updated><title type='text'>Bortglömd vapensmed</title><content type='html'>Simcon North(1765-1852) är en av USA:s bortglömda vapentillverkare och han tillverkade vapen för duellsyften. Han höll till i Middleton i den amerikanska delstaten Connectitut. Han var först bonde med egen farm i samma stat och det var först under 1810-talet som hans vapentillverkning kom igång. Hans vapen hamnade hos både inom militären och civila personer. Påminde ganska mycket om prästen Jonas Offrell i Gamla Uppsala socken som tillverkade en revolver utan vetskap om Colts tillverkningsprocess under samma tidsperiod. Fast Offrell var verksam under 1800-talet!!!&lt;br /&gt;Citat från ett citat ur min artikel om honom som tidigare var publicerad på den historiska bloggen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Offrell föddes 1803 i Undersviks socken i Hälsingland. Efter studier vid gymnasiet i Gävle blev han 1826 student och inskriven vid Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala. Efter kort tid avlade han examen som medförde kompetens till komministerbefattning. Efter prästvigning började han sin prästerliga gärning som vice komminister i Kalmar i Uppland. Därefter hade han liknande tjänster på orter som Alfta, Arbrå, Undersvik, Bollnäs, Högbo, Älvkarleby och slutligen Gamla Uppsala, där han tjänstgjorde som komminister från 1847 fram till sin död 1863.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Jonas Offrell", min artikel&lt;br /&gt;David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4814376715946362436?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4814376715946362436/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4814376715946362436' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4814376715946362436'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4814376715946362436'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/11/bortglomd-vapensmed.html' title='Bortglömd vapensmed'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-1907959385335024920</id><published>2011-11-09T06:45:00.000+01:00</published><updated>2011-11-09T06:45:38.121+01:00</updated><title type='text'>Träkyrkan i Kårsta</title><content type='html'>Under 1400-talet blev Kårstas dåvarande träkyrka för trång för den växande befolkningen så man beslöt att bygga den nuvarande stenkyrkan istället. När denna byggdes så ville man dock använda träkyrkan så länge som möjligt och byggde murarna utanför de gamla träväggarna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Bebyggelseregistret (äldre versionen)&lt;br /&gt;Tuulse Armin, "Kårsta kyrka", Upplands kyrkor, Uppsala, 1957&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-1907959385335024920?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/1907959385335024920/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=1907959385335024920' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1907959385335024920'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1907959385335024920'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/11/trakyrkan-i-karsta.html' title='Träkyrkan i Kårsta'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3551028348617602483</id><published>2011-11-02T07:23:00.000+01:00</published><updated>2011-11-02T07:23:01.297+01:00</updated><title type='text'>Järnvägshistoriska notiser 5 (kort)</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Olämpligt sovplats&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag har åtminstone hittat två fall när folk hade valt de mest olämpligaste ställerna att sova på i mitt tidningssarkiv i A4-format. Inga källor finns till denna notis utan jag få återkomma senare. På 1870-talet var det en man som i sista stund blev bortdragen från spåret sedan han hade haft rälsen som "huvudkudde". Såvitt vad jag minns så hände det i Finnerrödja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;"Ej spottning tillåten"&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Förr i tiden fanns det skyltar med följande text, "Vad god spotta ej på golfvet" som innebar att man inte fick spotta på golvet på tågen. De ord som hade ett "v" antingen i början eller i själva ordet stavades med "fv" förr i tiden.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Kullander Björn, "Sveriges järnvägars historia", 1994&lt;br /&gt;"Tidsmaskinen", Sveriges järnvägsmuseum", Gävle, 1998&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Halkade på fotsteget&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 22-årige eldaren Axel Nordkvist på Sölvesborg-Älmhults järnväg trampade fel på ett fotsteg på den vagn han hade kopplat och föll ner på marken. Han fick det högra benet överkört av vagnen och fick åka in till Sölvesborg lasarett där man amputerade benet.&lt;br /&gt;Källa: Blekingeposten 15 maj 1901&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3551028348617602483?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3551028348617602483/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3551028348617602483' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3551028348617602483'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3551028348617602483'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/11/jarnvagshistoriska-notiser-5-kort.html' title='Järnvägshistoriska notiser 5 (kort)'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4079856835231895608</id><published>2011-11-01T23:27:00.000+01:00</published><updated>2011-11-01T23:27:43.414+01:00</updated><title type='text'>Strålkastare av en kaffeburk</title><content type='html'>Ljunga torvströfabrik utanför Habo i Västergötland hade en motorlok som tillverkades på fabrikens egen verkstad 1973 och vissa delar kom från en Volvo PV(årsmodell 1960). Strålkastaren som sattes på loket var tidigare en ytterhölje till en kaffeburk och den kunde ge sken såväl framåt som bakåt. Fantatiskt att det kunde göra så med en gammal kaffeburk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Mats Freding, "Industrilok i Västergötland", Jönköping, 1984&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4079856835231895608?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4079856835231895608/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4079856835231895608' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4079856835231895608'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4079856835231895608'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/11/stralkastare-av-en-kaffeburk.html' title='Strålkastare av en kaffeburk'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-2487219615984217626</id><published>2011-10-28T06:58:00.000+02:00</published><updated>2011-10-28T06:58:02.466+02:00</updated><title type='text'>Riksdagsman i släkten</title><content type='html'>Min mf mm mf Erik Ersson som föddes den 7 juni 1779 i Malsta socken i Roslagen var med i 1813 års riksdag, även hans far var med ett tag i riksdagen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Min släktforskning&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-2487219615984217626?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/2487219615984217626/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=2487219615984217626' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2487219615984217626'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2487219615984217626'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/10/riksdagsman-i-slakten.html' title='Riksdagsman i släkten'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-1534835513381819648</id><published>2011-10-28T06:54:00.000+02:00</published><updated>2011-10-28T06:54:38.042+02:00</updated><title type='text'>Ungdomsbrottslighet från förra sekelskiftet</title><content type='html'>Ordet värsting fanns inte då, ordet kom för första gången upp i massmedierna efter ungdomsoroligheter i Stockholm under mitten av 1980-talet. På den där tiden var oftast benämningen ligapojke eller vanartat yngling, alltså under tiden före första världskriget.&lt;br /&gt;Det fanns en del ungdomsbrottslighet förut och det har jag bl a vidrört i ett par artiklar, bl a det som inträffade vid Flustretpromenaden under sensommaren 1903. Fast under 1890-talet hände det två bisärra händelser i norra Uppland med ynglingar inblandade. Den första inträffade i april 1891 och den andra i oktober 1895. I båda fallen var det två yngre män inblandade, man skulle råna en person och våldsamheter hos de båda tillfällerna. &lt;br /&gt;Det första fallet inträffade under våren 1891 när två ynglingar angrep en berusad man på vägen mellan ett sågverk och Bodarna i Skutskär socken. Mannen arbetade som en "stabbläggare" och var på väg hem när de båda ynglingarna angrep honom med både slag och knivar medan han sov ruset av sig utmed landsvägen. Om inte människor hade uppmärksammat denna händelse så hade detta slutat med ett mordfall p g a att man hörde rosslingar från mannen. Däremot blev det ett överfall med dödligt utgång fem år senare i Älvkarleby socken när Olof Axel Boqvist som föddes i Gävle den 13 mars 1878 dömdes till straffarbete i tio år för mord och rån. I början av januari 1896 dömdes den nämnde Boqvist och hans 18-årige kompanjon Erik Gustav Östlund för rånnmordet på den sistnämndes farbror. De hade lurpassat på honom och kom dessförrinnan överens om att Östlund skulle hålla fast honom samt luta hans huvud bakåt så Boqvist kunde komma åt att hugga med kniven. Vilket det också gjorde, Östlund hade ångrat att han gick med på det, men Boqvist tryckte på att han skulle vara med och han lät sig också övertalas att delta i den grymma attacken. De "laddade upp" med att dricka brännvin och precis som de hade diskuterat, utförde de också överfallet. Östlund dömdes till livtids straffarbete och ständigt vanfrejd medan Boqvist dömdes till straffarbete i tio år samt fem års vanfrejd. Anledningen att Boqvist fick ett lägre straff var att han ännu inte fyllt arton år och det var nog detta som han kände till. Källan till det s k för Gårdskärsmordet var en domstolsrapport som publicerades i Västmanlands läns tidning den 8 januari 1896(NOT: ett antal tidningar rapporterade om domstolsmål fram till mellankrigstiden). &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img alt="" border="0" id="ecxBLOGGER_PHOTO_ID_5162427009178593282" src="http://2.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6SgA1z46AI/AAAAAAAAAAM/RczANnoK50E/s200/Boqvist.bmp" style="display: block; text-align: center;" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Bilden visar protokollet över Boqvists frigivningsattest på Långholmens centralfängelse och han blev frigiven efter tio år. Det var enda brottet som han blev dömd för om det inte blev någonting under 1930-talet förstås. (Källa: Svarskatalogen, Riksarkivet).&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Samma år som Gårdskärsmordet inträffade härjade ett gäng "ligapojkar" runt omkring Humlegården i Stockholm. De utförde ett antal misshandel mot såväl jämnåriga som äldre och jag kan hänvisa till en okänd artikel att det var känt att ett gäng härjade i Stockholms innerstad under mitten av 1890-talet. Ett statsråd tog en gång tag i en av ligapojkarna som sprattlande samt skrek medan statsrådet tog honom till en patrullerande konstapel, istället för förståelse över att statsrådet ville göra en god gärning åt samhället så blev situationen upphetsat när en folkmassa på ett par personer tog parti för ynglingen. Under ett annat fall dessförrinnan hade ett gäng ligapojkar överfallit andra pojkar i närheten av Humlegården.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ungefär samtidigt hade tidningen Södermanlands läns tidning en notis(det var nästan enbart korta notiser på den tiden) om "förvildad ungdom", som dessutom var rubriken över den nämnda notisen. Notisen fanns i tidningen som kom ut den 21 januari 1895, visserligen berörde notisen ett händelseförlopp i Gästrikland och det var många tidningar som hade en notis om vanartigt ungdom. I detta fall berörde det att ett gäng ynglingar som brukar supa till sig i Storviksområdet(Ovansjö och Stocksvik bl a). När de är berusade brukade de gå behärskningsgång genom att slå sönder fönsterrutor, sparka in dörrar, vara otrevliga mot de som dom mötte och sabotera andras sysslor eller ägodelar.......Ett av offren var en medlem i den lokala nykterhetsföreningen som råkade ut för ett antal sabotage mot sin flaggstång. Tidningen avslutade med följande citat: &lt;em&gt;Borde icke denna förvildade ungdoms målsmän kraftigt gripa in för att göra slut på skandalen&lt;/em&gt;. Men hur skall man gå till väga när ynglingarna var föräldrarlösa när detta begav sig. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Nu vill jag inte påstå att året 1895 var ett svart år av ungdomsbrottslighet, men i Södermanland inträffade även skadegörelse på järnvägarna sedan pojkar under tjugo år hade gjort bus mot såväl materiel och människor.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Om jag fortsätter där jag slutade, hur skall man kunna kräva att föräldrarna skall ta större ansvar om dessa inte längre finns kvar i livet eller om de redan för länge sedan lämnat över barnet. Göteborgsposten publicerade om ett brottsmål den 23 november 1872 om tre unga inbrottstjuvar som samtliga var föräldrarlösa. Det var en myndig yngling samt två stycken som var under arton år som hade gjort några inbrott i Majorna(Göteborg). De hade tagit kläder som de sedan hade sålt för en viss summa. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Jag har tidigare skrivit om de tre gossarna som kastade sten mot hästar i hagen i Odensala socken under året 1903. Det var troligen ett busstreck som gick överstyrd, men det var nog olyckligt för samtliga parter.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Avslutningsvis vill jag påpeka att jag har endast ett syfte med denna artikel, det är att visa att ungdomsbrottslighet även fanns då. Om någon inte trodde detta, visserligen är vi medvetna om att våldet är grövre idag, men det fanns fall förut som antydde att övervåld även användes under gångna tider. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;(Tidigare publicerat)&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-1534835513381819648?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/1534835513381819648/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=1534835513381819648' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1534835513381819648'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1534835513381819648'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/10/ungdomsbrottslighet-fran-forra.html' title='Ungdomsbrottslighet från förra sekelskiftet'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/R6SgA1z46AI/AAAAAAAAAAM/RczANnoK50E/s72-c/Boqvist.bmp' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-2390983678849175050</id><published>2011-10-19T07:11:00.000+02:00</published><updated>2011-10-19T07:11:40.981+02:00</updated><title type='text'>Bergsbrunna kvarn</title><content type='html'>Enligt Rosenbergs geografiska lexikon över Sverige så hade Bergsbrunna en kvarn i början av 1880-talet och eftersom orten inte har direkt kontakt med en å så undrar jag var denna kvarn låg någonstans. Kan mycket väl vara längs med Sävjaån eller vid ett försvunnet vattendrag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Från Rosenberg om Bergsbrunna (i Danmarks socken utanför Uppsala)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Bergsbrunna. Jernvägs-. post- och telegrafstation på N. stambanan, 5,5 mil från Stockholm och 0,7 mil från Upsala, belägen i Danmarks sn, Vaksala hd, Upsala län. Af byn B. är en gård 27 7/16 mtl tax. 47,000 kr. och en annan, 2 7/16 mtl med Vallby 1 mtl, tax. 54,500 kr. Qvarn&lt;/em&gt;.&amp;nbsp;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-2390983678849175050?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/2390983678849175050/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=2390983678849175050' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2390983678849175050'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2390983678849175050'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/10/bergsbrunna-kvarn.html' title='Bergsbrunna kvarn'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-2848338725725973504</id><published>2011-10-12T07:03:00.000+02:00</published><updated>2011-10-12T07:03:38.288+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 29</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Balkonger&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Man började att använda balkonger i Sverige under mitten av 1850-talet när den s k schweizerstilen kom hit. Under 1900-talets början blev det allt vanligare med balkonger i Sverige.&lt;br /&gt;Källa: Göran Gudmundsson, "Stora boken om byggnadsvård", 2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tidaholmsbussen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I början av 1900-talet tillverkades bussen "Tidaholm" i just Tidaholm och det var just på bruket i orten som tillverkade bussar och lastbilar mellan 1903-34.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008&lt;br /&gt;"NE i tjugo band", del 18, 2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Elefanten Jumbo&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Namnet Jumbo var namnet på en jätteelefant som kom till London zoo under 1880-talet.&lt;br /&gt;Källa: "NE i tjugo band", del 9, 2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Straffredskapet i Vallbys kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Vallby kyrka utanför Enköping finns det en pliktpall där någon hamnade efter hade misskött sig och pallen är från 1735.&lt;br /&gt;Källa: Mats Åmark, "Vallby kyrka", Strängnäs, 1981&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Första rundradiosändaren&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Världens första rundradiosändare togs 1920 i bruk i den amerikanska staden Pittsburgh.&lt;br /&gt;Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", 1983&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bråk på Stadshotellet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I vestiburen till stadshotellet i Enköping som revs för något år sedan och där inträffade ett slagsmål i mars 1925 mellan godsägaren Tobius från Helsingborg och advokaten David Carlsson från Stockholm. Tobius slog till Carlsson så han fick tas om hand och enligt den dom som gick upp till Svea hovrätt så fick Tobius böta sammanlagt 310 kronor (mycket pengar på den tiden) för allehanda kostnader.&lt;br /&gt;Källa: Enköpingsposten 15 juli 1925&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Strindbergssysselsättning&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under huvudrubriken "Här och der" hade källan en notis om vad August Stringberg gjorde i Paris, han ägnade sig åt målning.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 11 september 1894&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-2848338725725973504?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/2848338725725973504/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=2848338725725973504' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2848338725725973504'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2848338725725973504'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/10/historiska-notiser-29.html' title='Historiska notiser 29'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-5850294394358504997</id><published>2011-10-06T23:42:00.001+02:00</published><updated>2011-10-06T23:43:02.023+02:00</updated><title type='text'>Marmor till St Eriks torg?</title><content type='html'>Det går inte att bevisa detta eller så är det oklart om det verkligen var så. Enligt en historiskt uppgift så skulle Lenabergs kalkbrott vid Vattholma i Uppland levererat marmor till anläggandet av St Eriks torg i Uppsala fr o m 1545. Kalkbrottet var alltså om det stämmer en viktig del av anläggandet av torget. Hur man fraktade dit marmorn förekom inte i någon källa och inte det som jag kunde hitta, möjligen om någon av läsarna har andra litterära resurser. Det är också känt att Lenabergs kalkbrott levererade byggnadsmaterial till bygget av Uppsala domkyrka under 1200-talet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;&lt;div align="LEFT"&gt;&lt;em&gt;Vattholma gruvor – Uppland: Undersökningar gjorda vid fyra tillfällen under 2001 vilket &lt;/em&gt;&lt;em&gt;också innefattar Lenabergs kalkbrott som hör till Vattholma gruvområde. I Lenabergs &lt;/em&gt; &lt;em&gt; kalkbrott har bland annat marmor brutits till Uppsala domkyrka (Erik Åhman 1973:25.) &lt;/em&gt; &lt;em&gt; Uppsala domkyrka började byggas under senare delen av 1200-talet. Från Frankrike &lt;/em&gt; &lt;em&gt; inkallades år 1287 stenhuggarmästaren Estienne de Bonneuill för att leda arbetet med &lt;/em&gt; &lt;em&gt; domkyrkobygget (Boëthius –Romdahl 1935: 43). Årtalet 1289 har huggits in i den norra &lt;/em&gt; &lt;em&gt; portalen och man vet att denna del av kyrkan utfördes under de Bonneuill (Boëthius-Romdal &lt;/em&gt; &lt;em&gt; 1935:47). I Lenabergs kalkbrott har Bm 18 tillämpats och den äldsta ST-dateringen som &lt;/em&gt; &lt;em&gt; hittills framkommit är exakt ST-år 1290,8 +/- 20 kalibrering med 1 sigma 1310,8 – 1270,8.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Källa: &lt;a href="http://www.vof.se/meurman/meurman-replik.pdf"&gt;http://www.vof.se/meurman/meurman-replik.pdf&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lenabergs kalkbrott ligger i skogen vid Vattholma någon kilometer öster om länsväg 290 och har RAÄ-nr 277 Lena socken. Mellan länsvägen och kalkbrottet finns det lämningar av mindre täkter som också är fornminnesmärkta. Själva kalkbrottet har arealen 700x350 meter i ganska så flack terräng medan själva brottet är 20-280x10-30 meter stort. Driften nedlades 1937 och en gång i tiden fanns också en linbana som anlades 1907 till Stenby på andra sidan järnvägen. Man fraktade godset från Lenaberg till brännugnarna vid Stenby och det skall finnas vissa spår av fundamenten kvar i området.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berg Lena och Örjan Hermodsson, "Dannemora bergsbruksområde", 2002&lt;br /&gt;Fornminnesregistret&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.vof.se/meurman/meurman-replik.pdf"&gt;&lt;em&gt;http://www.vof.se/meurman/meurman-replik.pdf&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lenabergs_kalkbrott"&gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Lenabergs_kalkbrott&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="LEFT"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-5850294394358504997?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/5850294394358504997/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=5850294394358504997' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5850294394358504997'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5850294394358504997'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/10/marmor-till-st-eriks-torg.html' title='Marmor till St Eriks torg?'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-6452213766352692908</id><published>2011-10-06T22:30:00.000+02:00</published><updated>2011-10-06T22:30:14.740+02:00</updated><title type='text'>En klassisk rest av E4:an</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-p7WcrhPgI5Q/To4PTYwVVOI/AAAAAAAABPQ/qqNQWBUDmFI/s1600/Gamla+europav%25C3%25A4g+4+vid+Mehedeby.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="251" src="http://1.bp.blogspot.com/-p7WcrhPgI5Q/To4PTYwVVOI/AAAAAAAABPQ/qqNQWBUDmFI/s320/Gamla+europav%25C3%25A4g+4+vid+Mehedeby.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;em&gt;Själv har jag inte möjlighet att åka upp till Mehedeby för att ta detta motiv och då är Google Earth ett bra hjälpmedel. Sedan den nya motorvägen hade öppnat så stängde man av den gamla europavägen strax söder om samhället. Eftersom denna blogg innehöll en del s k försvunnigheter förut så anser jag att det var passande med en sådan bild.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-6452213766352692908?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/6452213766352692908/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=6452213766352692908' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6452213766352692908'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6452213766352692908'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/10/en-klassisk-rest-av-e4an.html' title='En klassisk rest av E4:an'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-p7WcrhPgI5Q/To4PTYwVVOI/AAAAAAAABPQ/qqNQWBUDmFI/s72-c/Gamla+europav%25C3%25A4g+4+vid+Mehedeby.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3118968331815893316</id><published>2011-10-01T14:44:00.000+02:00</published><updated>2011-10-01T14:44:33.262+02:00</updated><title type='text'>93 år sedan i Getå</title><content type='html'>Idag är det 93 år sedan som Sveriges svåraste tågolycka inträffade vid Getå utanför Norrköping och denna händelse utspelades som sagt vad på kvällen den 1 oktober 1918. Ett persontåg draget av Sveriges största loktyp och den enda av s k Pacific-typ i landet. På den tiden gick järnvägen på en hög banvall vid olycksplatsen och under den aktuella dagen så regnade det kraftigt. P g a regn, dålig skikt och mörker kunde inte lokföraren på tåget ser att det var någonting konstigt och plötsligt var loket i luften. Banvallen hade då rasat utan att någon visste om det eller fått klarhet i det, i en värld som byggde på en del av muntliga underrättelser. &lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-K_o9JA0aPuo/TocJXnaOgCI/AAAAAAAABPE/fKI-I7mjaLU/s1600/Get%25C3%25A5modellen.bmp" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-K_o9JA0aPuo/TocJXnaOgCI/AAAAAAAABPE/fKI-I7mjaLU/s1600/Get%25C3%25A5modellen.bmp" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;em&gt;I tidskriften Tåg 1/1997 var det en artikel om modellskaparen Sonny Hultberg som då var 66 år och som gjorde modellen över Getåolyckan. Den finns numera hos järnvägsmuseet i Gävle och det var jag som tog kortet.&lt;/em&gt; &lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-_MKTBntH-5g/TocKNWOqRZI/AAAAAAAABPI/-W4bpKBpRzQ/s1600/Get%25C3%25A5olyckan" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-_MKTBntH-5g/TocKNWOqRZI/AAAAAAAABPI/-W4bpKBpRzQ/s1600/Get%25C3%25A5olyckan" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;em&gt;Denna bild är hämtad från Wikipedia och där kan man se förstörelsen på olycksplatsen. Ingen kan veta exakt hur många som dog i olyckan eftersom ett tiotal kroppar var sargade och de kroppar som inte gick att tillkännage begravdes gemensamt på en kyrkogård i Norrköping. På den tiden kunde man inte ta tillvara på gentekniken och på det viset DNA-bestämma eventuella offer. Den officiella dödssiffran var på 41 döda och det kan variera upp till 45-50.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3118968331815893316?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3118968331815893316/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3118968331815893316' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3118968331815893316'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3118968331815893316'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/10/93-ar-sedan-i-geta.html' title='93 år sedan i Getå'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-K_o9JA0aPuo/TocJXnaOgCI/AAAAAAAABPE/fKI-I7mjaLU/s72-c/Get%25C3%25A5modellen.bmp' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4844841104929860956</id><published>2011-09-29T07:00:00.000+02:00</published><updated>2011-09-29T07:00:52.885+02:00</updated><title type='text'>Hemkommen sjöman omkom</title><content type='html'>I oktober 1894 hade sjömannen Johan Jansson kommit, efter många år till sjöss, tillbaka till sin hemförsamling. Han var hemmahörande i Haverö socken i Uppland och den 14 oktober föredrog han en tur med segelbåten varav båten kantrade så han drunknade. &lt;br /&gt;Vilket öde kan man nog påstå!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 19 oktober 1894&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4844841104929860956?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4844841104929860956/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4844841104929860956' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4844841104929860956'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4844841104929860956'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/09/hemkommen-sjoman-omkom.html' title='Hemkommen sjöman omkom'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4208444810499492079</id><published>2011-09-28T07:41:00.000+02:00</published><updated>2011-09-28T07:41:23.694+02:00</updated><title type='text'>Släktforskningsnotis</title><content type='html'>Jag håller nu på med att göra en egen antavla utifrån från mig själv som proband. Har fått antavlor av folk som har släktforskat och som har kommit i kontakt med mina linjer, antingen är det avlägsna släktingar eller släktforskarföreningar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En liten tablå som de olika släktlinjerna slutar för tillfället.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Farfar:&lt;br /&gt;Fäderne: Sjätte på manssidan och lite längre på mödernesidan. Min farfarsmors farfars vidare släkt är inte utforskat. Däremot har jag fått antavlan till min ff&amp;nbsp;mm! Min farfarsfarmor som kommer från Östergötland har redan blivit utforskat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Farmor: Dock inte längre än föräldrarna till hennes far.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Morfar: Min morfars fädernesida är väl utforskat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mormor: Till 1700-talets slut.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4208444810499492079?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4208444810499492079/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4208444810499492079' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4208444810499492079'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4208444810499492079'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/09/slaktforskningsnotis.html' title='Släktforskningsnotis'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-400478731926056994</id><published>2011-09-19T16:07:00.000+02:00</published><updated>2011-09-19T16:07:25.011+02:00</updated><title type='text'>Den sista etappen av öländsk järnvägshistoria</title><content type='html'>Järnvägsnätet på Öland byggdes av två enskilda bolag som var BBJ (Borgholms-Böda järnväg) och SÖJ (Södra Ölands järnväg). Den 1 februari 1910 öppnades den 52 kilometer långa sträckan mellan Färjestaden och Ottenby, därmed blev den sista etappen av den öländska järnvägen fullbordat. Den 1 januari 1928 ombildades de båda bolagen till&amp;nbsp;ett bolag med namnet Ölands järnvägar som den 1 juli 1947 kom under Statens Järnvägar. Den 1 oktober 1961 nedlades all trafik och nästa år var allt upprivet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Järnvägsdata", 1999&lt;br /&gt;&lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96lands_J%C3%A4rnv%C3%A4gar"&gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96lands_J%C3%A4rnv%C3%A4gar&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En sevärdhet är att titta på en film från SVT Arkiv om en resa på Ölands järnvägar med utan ljud.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://svtplay.se/v/1371202/olands_jarnvagar_utan_ljud"&gt;http://svtplay.se/v/1371202/olands_jarnvagar_utan_ljud&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-400478731926056994?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/400478731926056994/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=400478731926056994' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/400478731926056994'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/400478731926056994'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/09/den-sista-etappen-av-olandsk.html' title='Den sista etappen av öländsk järnvägshistoria'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-6442998219712575820</id><published>2011-09-06T23:40:00.000+02:00</published><updated>2011-09-06T23:40:35.753+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 28</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Tre Kronor vann mot Wembley&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under en turnering i Stockholm vann det svenska ishockeylandslaget med 6-5 mot Wembley Senators den 2&amp;nbsp;januari 1954. Det var en inofficiellt turnering som Tre Kronor passade på att testa de spelare som inte var ordinarie i landslaget.&lt;br /&gt;Källa: Uppsala Nya Tidning 4 januari 1954&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;AIK och Örgryte&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När svenska mästarna i fotboll korades för första gången 1896 stod Örgryte som segrare. Klubben skulle även vinna mästerskapet fram till 1999 och då var det AIK som vann titeln 1900 samt 1901.&lt;br /&gt;Källa: Faktakalendern Sport, 2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Dövstum yngling förolyckades&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var en dövstum yngling i 20-årsåldern som vurpade med cykeln i en nerfartsbacke och fick så allvarliga skador att han kort tid därefter avled. Han var från Folkärna socken utanför Avesta och detta hände i en backe i Hedemora.&lt;br /&gt;Källa: Dagens Nyheter 25 juni 1928&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Okänd pistoltillverkare&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under 1700-talet tillverkade en italiensk vapensmed en pistol med flintlåsmekanism. Det var ett fint vapen och verkar vara välgjord, kalibern var .64.&lt;br /&gt;Källa: David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Åtta av tolv&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När Hammarby slog Kungälv med 12-4 i det allsvenska bandykvalet den 22 februari 1970 gjorde Benny Söderling och Kenneth Jonsson fyra mål vardera.&lt;br /&gt;Källa: Uppsala Nya Tidning 23 februari 1970&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Veckholms hospital nerbrann 1703 &lt;/strong&gt;(tidigare publicerat)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Veckholms hospital i Trögds härad utanför Enköping brann ner 1703 och inhysehjonen fick försörjas utanför hospitalet, exempelvis i olika hushåll i Veckholm socken under uppbyggnaden. Antalet hjon i Veckholm reducerades kraftigt i början av 1700-talet p g a hög dödlighet och att inga nya inhysehjon kunde tas in.&lt;br /&gt;Källa: Mats Morell, "Studier i den svenska livsmedelskonsumptionens historia", Hospitalshjonens livsmedelkonsumption 1621-1872, Uppsala, 1989&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kurvorna rätades ut&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gävle-Ockelbos järnväg kom under SJ 1928 och såväl 1949 som 1979 så rätades de otaliga kurvorna ut på denna linje.&lt;br /&gt;Källa: Järnvägsdata, 1999&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-6442998219712575820?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/6442998219712575820/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=6442998219712575820' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6442998219712575820'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6442998219712575820'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/09/historiska-notiser-28.html' title='Historiska notiser 28'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3578214427468954036</id><published>2011-08-31T23:25:00.000+02:00</published><updated>2011-08-31T23:25:56.950+02:00</updated><title type='text'>Giftasåtalet</title><content type='html'>August Strindberg gav ut den första volymen av novellsamlingen "Giftas" 1884 och av de avsnitt kritiserade han nattvarden som kungahuset ansåg vara fel. Kungahuset ville dra honom till rätten och han själv befann sig i Paris, dessutom vägrade han först att resa hem. När han väl kom hem blev han också kallat till rådhusrätten för att där bli frikänd. Han vann dock folkets uppskattning och på "Nya Teatern" spelades hans sagopjäs "Lycko-Pers resa" inför en bejublande publik. En anledning att det blev åtal mot hans novellsamling var att det fanns konservtiva kretsar i Sverige som var utmärkande hos de högre samhällsskikten. Strindberg tog iallafall avstånd iallafall avstånd ifrån den tidsepok som brukas benämnas som den oscarina tiden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004&lt;br /&gt;Lundgren Stig, "Den oskarianska eran som kulturmiljö", faktaruta i Sveriges historia, 2003&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3578214427468954036?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3578214427468954036/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3578214427468954036' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3578214427468954036'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3578214427468954036'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/08/giftasatalet.html' title='Giftasåtalet'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4680122800568878203</id><published>2011-08-29T23:07:00.000+02:00</published><updated>2011-08-29T23:07:21.159+02:00</updated><title type='text'>Årstabrons anläggande</title><content type='html'>När Årstabron blev färdigt var den Nordens längsta järnvägsbro med sina 753 meter. Ett komplicerat byggnadsarbete drogs igång när fundamenten skulle gjutas och man stoppade ner stora trälådor med länspumpningsanordning. Anledningen var att man var tvungen att ta sig igenom 20 meter tjock lera för att nå botten. och vart eftersom man tog leran så sjönk lådorna. När detta var färdigt så fyllde man trälådorna med betong och så var fundamenten färdiga. När Årstabron öppnades för trafik den 26 november 1929 så avkortades resan från/till Stockholms central med en kilometer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Järnvägsdata", 1999&lt;br /&gt;"Tidsmaskinen"---En guide genom Sveriges järnvägsmuseum; 1998&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4680122800568878203?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4680122800568878203/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4680122800568878203' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4680122800568878203'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4680122800568878203'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/08/arstabrons-anlaggande.html' title='Årstabrons anläggande'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-552756898732305556</id><published>2011-08-19T06:46:00.000+02:00</published><updated>2011-08-19T06:46:24.687+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 27</title><content type='html'>&lt;strong&gt;3 000 franc i böter&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den franska socialisten (namn okänt) dömdes till fängelse i ett år och tretusen franc i böter för att han hade skrivit en artikel om presidenten som var nedlåtande.&lt;br /&gt;Källa Tidningen Upsala 6 november 1894&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Katedralbranden &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Katedralen i Canterbury är inte den ursprungliga eftersom den brann 1067 och den nuvarande katedralen började då att byggas.&lt;br /&gt;Källa: "Great Britain", Michelin guide", 1996&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Spannmålspriset ökade kraftigt 1740&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under år 1740 ökade spannmålspriset för importerat spannmål kraftigt och exempelvis kostade rågen från Reval 2 1/4 daler kopparmynt i mars för att sedan öka till 37½ i december.&lt;br /&gt;Källa: Karl Åmark, "Spannmålshandel och spannmålspolitik 1719-1832", Stockholm, 1915&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sju omkom i småländsk åskvädertragedi&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Trakten kring Hamneda i Småland omkom sju personer när ett ett blixtnedslag träffade en lada där femton personer hade sökt skydd undan ett åskväder. Detta inträffade den 3 juli 1895 och det var fem män/två pojkar som miste livet. Bara tretton år tidigare hade 22 personer omkommit i Börstil socken när fattigstugan träffade av en blixt under natten.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Tidigare publicerat om "Börstilsbranden" på bloggen.&lt;br /&gt;brandhistorisk.org (försvunnen hemsida)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Uppsalas hundskatt 1892&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hundskatten för Uppsala 1892 blev tio kronor per hund.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 19 december 1891&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-552756898732305556?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/552756898732305556/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=552756898732305556' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/552756898732305556'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/552756898732305556'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/08/historiska-notiser-27.html' title='Historiska notiser 27'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-1311568449579458318</id><published>2011-08-16T22:09:00.000+02:00</published><updated>2011-08-16T22:09:29.399+02:00</updated><title type='text'>Bilden på en gammal banvall</title><content type='html'>Ett säreget tecken på en f d järnväg att det växer småträd som exempelvis asp, rönn och björk längs med gamla banvallar. Denna banväll är strax väster om Härkeberga längs med f d Uppsala-Enköpings järnväg som revs på mitten av 1980-talet och som jag fotodokumenterade för några år sedan som också finns publicerat på den historiska bloggen. Strax innan detta kort togs så spräng en kvinna på den gamla banvallen och då är det tänkt som gamla banvallar brukar vara ämnade åt; gång- och löparbanor. Uppsala/Härkeberga är åt vänster på bilden medan Enköping är åt höger.&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-MvIOOxeoMJw/TkrObN93JCI/AAAAAAAABN8/eUmvS-I1hQ0/s1600/UEJ2011.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="240" src="http://4.bp.blogspot.com/-MvIOOxeoMJw/TkrObN93JCI/AAAAAAAABN8/eUmvS-I1hQ0/s320/UEJ2011.png" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-1311568449579458318?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/1311568449579458318/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=1311568449579458318' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1311568449579458318'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1311568449579458318'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/08/bilden-pa-en-gammal-banvall.html' title='Bilden på en gammal banvall'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-MvIOOxeoMJw/TkrObN93JCI/AAAAAAAABN8/eUmvS-I1hQ0/s72-c/UEJ2011.png' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7732697865995110996</id><published>2011-08-13T08:00:00.002+02:00</published><updated>2011-08-13T08:00:47.380+02:00</updated><title type='text'>Barn i Gryta socken 1755</title><content type='html'>År 1755 fanns det 98 pojkar och 119 flickor under 15 år i Gryta socken i Uppland, varav tjugo(tio vardera) var ett år eller yngre. Hushållsstorleken för detta år var för denna socken 6,80 per hushåll och antal barn per hushåll var 2,36 per hushåll. Med den tidens hushållsstatistik var detta inte ovanligt, hushållsstorleken på 5-6 personer var ingen ovanlighet i Sverige på den tiden och oftast bodde flera generationer i samma hushåll. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tittar man på föregående året föddes 27 barn(en oäkta) under 1754 och noterat kan man skriva att 15 personer dog under året varav sex barn under 10 år. Fem av dessa var alltså under deras första levnadsår när dödsfallet ägde rum. Eftersom födelseöverskottet var på tolv individer så gynnade det folkmängden en del. År 1755 var det 21 barn som föddes och tolv dog(nio av dem var kvinnor/flickor) under året. Under detta år var det färre barn som dog, endast tre under tio år och en pojke under det första levnadsåret dog.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Folkmängdsredogörelsen, 1755, Tabellverket&lt;br /&gt;Mortalitetsrapporten; 1754-55, Tabellverket &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Tidigare publicerat)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7732697865995110996?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7732697865995110996/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7732697865995110996' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7732697865995110996'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7732697865995110996'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/08/barn-i-gryta-socken-1755.html' title='Barn i Gryta socken 1755'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8483611594406399997</id><published>2011-08-11T20:20:00.000+02:00</published><updated>2011-08-11T20:20:08.620+02:00</updated><title type='text'>Kyrkohistoriska notiser 7</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Utvidgningen av Odensala kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utvidgningen av Odensala kyrka i Uppland ägde antagligen rum någon gång under 1400-talet och under den tid som många kyrkor "blev större". Man förlängde det gamla långhuset så man kunde ta bort den romanska kyrkan och det blev en rektangulär form istället. I Odensala utökades kyrkan med två&amp;nbsp;s k valvkvarter och fick då fyra sådana.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Bebyggelseregistret(den förra versionen)&lt;br /&gt;Kilström Bengt Ingmar, "Odensala kyrka", Eskilstuna, 1996&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vallentuna kyrkas brand&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I november 1856 slog blixten ner i den höga tornspira som då fanns på Vallentuna kyrka norr om Stockholm. Branden förstörde bl a yttertaket och den del av muren, det var minnsann inte ovanligt att blixtrar träffade kyrktorn. Ty det hände samma sak i Rasbo vid ett par tillfällen.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna", fanns förut på bloggen.&lt;br /&gt;Sjöström Ingrid, "Vallentuna kyrka", Nyköping, obekant tryckår&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Begravningsplatsen vid Svenska Högarna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vid fyren Svenska Högarna finns det en begravningsplats med klockstapel vilket det är ovanligt i Sverige.&lt;br /&gt;Källa: Dan Thunman, "Svenska fyrplatser", 2000&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Salems kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Denna kyrka ligger vid Bronsjön sydväst om Stockholm och är från 1100-talet.&lt;br /&gt;Källa: Strängnäs stifts hemsida&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ändrade om koret&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fittja kyrka i Uppland ändrades om under 1400-talet från raksluten östgavel till att ge koret ett tresidigt utseende.&lt;br /&gt;Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Fittja kyrka", Eskilstuna, 1996&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8483611594406399997?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8483611594406399997/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8483611594406399997' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8483611594406399997'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8483611594406399997'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/08/kyrkohistoriska-notiser-7.html' title='Kyrkohistoriska notiser 7'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-5554252015480309204</id><published>2011-07-21T23:47:00.001+02:00</published><updated>2011-11-02T06:56:45.491+01:00</updated><title type='text'>Järnvägshistoriska notiser 4</title><content type='html'>&lt;strong&gt;USA:s längsta tunnel&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den längsta tunneln i USA är järnvägstunneln New Cascade som är 12,6 km lång och färdigställdes 1929, året innan öppnade en järnvägstunnel i USA. Moffat tunnel i Colorado som är 9,8 km lång.&lt;br /&gt;Faktakalendern 1997&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sveriges äldsta järnvägstunnel&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Landets äldsta järnvägstunnel är Nybodatunneln på 276 meter som blev färdig 1860 mellan Liljeholmen-Älvsjö på Västra stambanan som numera är ett sidospår.&lt;br /&gt;Källa: "Järnvägsdata", 1999&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lysekils järnvägs största personvagn&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;År 1913 tillverkades en tredjeklass-vagn av maskinfabriken i Hässleholm som fick litteran C3 av Lysekils järnväg. Den hade en kapacitet på 64 sittplatser och personvagnen såldes 1939 till Mellersta Södermanlands järnväg när persontrafiken lades ner.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Järnvägsdata", 1999&lt;br /&gt;Sannesson Åke, "Lysekils järnvägs personvagnar", Tåg, nr 9/92&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Växlingsolycka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En stationsarbetare skadades ena knät allvarligt i samband med en tågväxling i Dannemora(Uppland) den 10 juni 1898.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 11 juni 1898&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Äldsta personvagnen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sveriges äldsta personvagn som finns bevarad tillverkades av Wright &amp;amp; Sons i Birmingham 1854 och tillhörde ursprunglingen Köpings-Hult järnväg.&lt;br /&gt;Källa: "Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-5554252015480309204?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/5554252015480309204/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=5554252015480309204' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5554252015480309204'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5554252015480309204'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/07/jarnvagshistoriska-notiser-5.html' title='Järnvägshistoriska notiser 4'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-5384712260976168734</id><published>2011-07-20T23:35:00.000+02:00</published><updated>2011-07-20T23:35:12.266+02:00</updated><title type='text'>Historisk krönika 2 (kort)</title><content type='html'>I en borttagen notis på den historiska bloggen fanns det uppgifter hur mycket det kostade att ta Ekolsunds färja i Uppland enligt en kungörelse från oktober 1894.&lt;br /&gt;-Övertäckt vagn med två hästar; 30 öre&lt;br /&gt;-Öppen vagn med hästar; 40 öre&lt;br /&gt;-Vagn med en häst; 20 öre&lt;br /&gt;-Arbetsåkdon med två hästar; 23 öre&lt;br /&gt;-Arbetsåkdon med en häst; 20 öre&lt;br /&gt;-Personer som ej medföljer en vagn; 10 öre&lt;br /&gt;På den tiden var en krona värd cirka sextio kronor i dagens penningsvärde och man kan påstå att det var normalpriser på den tiden. Dyrast var det att frakta över en öppen vagn med hästar och billigast var det för personer som gick själva. På utforsk.se kan man söka i kungörelser om liknande priser från början av 1800-talet. &lt;br /&gt;Råttor kunde ställa till med riktigt med obehag ibland och runt 1895 råkade en kyrka i Enköpingstrakten ut för detta. Råttorna hade tagit sig in i orgeln och sedan man hade avlägsnat dem så kunde man använda orgeln som vanligt igen. Det stod inte i källan vilken kyrka det var och det är någonting som man inte kan ta reda på idag. Den som ämnar sig att titta i exempelvis kyrkoarkiv i framtiden kanske kan hålla utkikt efter det där.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-5384712260976168734?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/5384712260976168734/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=5384712260976168734' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5384712260976168734'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5384712260976168734'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/07/historisk-kronika-2-kort.html' title='Historisk krönika 2 (kort)'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8799158259271947829</id><published>2011-07-18T23:59:00.002+02:00</published><updated>2011-07-19T00:39:54.974+02:00</updated><title type='text'>Siriushistoriska notiser</title><content type='html'>De flesta av dessa notiser har min Sirius historiska blogg som källa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;27 klubbar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;När IK Sirius spelade i division 2(norra) mellan 1974-79 så mötte de sammanlagt 27 klubbar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Många idrotter&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Förutom bandy, fotboll och innebandy så har Sirius också haft lag i vattenpolo samt ishockey. Men IK Sirius har varit presenterat i flera andra idrotter också.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Krögaren Svensson&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den kända krögarprofilen Lasse Svensson är f d spelare i IK Sirius bandylag och hade sin glansperiod under 1970-talet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Där klubben bildades&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Där den centrala brandstation låg på Kungsgatan har även en milstolpe i klubbens historia eftersom det var platsen där klubben bildades den 9 augusti 1907. På den tiden låg Arkens hage där och det var troligen en stenkast ifrån Mikaelkyrkan som denna händelse ägde rum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Annandagsmöte med Köping IS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På annandag jul 1964&amp;nbsp;tog Sirius emot Köping IS i bandyallsvenskan på hemmaplan och vann med 3-0. Det är en annan klubb som Sirius har mött i bandy på annandag jul nämligen en annan klubb från Västmanland, nämligen Västerås SK.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sol och sedan dunkel&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 15 februari 1970 besegrade Sirius med 14-5 mot Västerås SK och den 23 januari 1972 förlorade de med 0-16 mot Falu BS, dessa är klubbens största noteringar i bandyns högsta serie. Klubben gick till slutspelet 1970 medan de åkte ur allsvenskan två år senare. Jag har hört vissa rykten att staden Uppsala skulle byta riktnummer från 018 till 016 efter denna förlust.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Utan att släppa in något mål&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När IK Sirius spelade i trean i bandy säsongen 1951-52 så släppte de inte in något mål, men då var det också enkelserie med fem-sex motståndare i serien.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tolv mål i fotboll&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Klubbens största seger i fotboll är 12-0 mot Verdandi i division 3 östra Svealand den 11 september 1966.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Skön revansch!!!&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När de förlorade med 1-11 mot Skärgårdens IF från Sandarne i Hälsingland den 7 augusti 1927 så var det klubbens största förlust i fotboll och en tid framöver fick IK Sirius en revansch mot denna hälsingeklubb. Under annan dag påsk nästa år vann Sirius med 5-1 i mötet på Studenternas i Uppsala och de klarade dessutom från nedflyttning efter denna säsong. På den tiden spelades fotbollssäsongen höst till vår med vinteruppehåll.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hemmaarenan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hemmaarenan heter Studenternas IP och ligger längs med Fyrisån strax söder om innerstan. Arenan blev färdigt 1909 och har blivit förändrat sedan dess. Bandyplanen anlades i samband med konstfrusna isbanan som blev färdigt 1961 och även en del ishockeymatcher har spelats på Studentenas IP. Innan bandyplan anlades så spelades bandymatcherna på fotbollsarenan. År 1986 blev den nya huvudläktaren med tak färdigt på bandyarenan och fram till dess hade denna arena belysning hängande i linor över plan. Träffade bollen belysningen så blåste domaren av matchen som alla andra företeelser.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8799158259271947829?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8799158259271947829/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8799158259271947829' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8799158259271947829'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8799158259271947829'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/07/siriushistoriska-notiser.html' title='Siriushistoriska notiser'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-9125443613619734771</id><published>2011-07-12T15:16:00.000+02:00</published><updated>2011-07-12T15:16:10.300+02:00</updated><title type='text'>Den första noteringen</title><content type='html'>Massmördaren Johan Filip Nordlund (född 1875 i Säter) började att bli känd hos polisen i början av 1890-talet. Den 1 september 1891 häktades han och införpassades då till länafängelset i Falun. Anledningen var att han hade snott en häst i Ore socken och den 19 september dömdes han till fyra månader straffarbete.&lt;br /&gt;En majnatt 1900 dödade han fem personer på en ångslup på Mälaren och det är en av Sveriges mest kända fall i kriminalhistorien.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Polisunderrättelser&lt;br /&gt;Nr 106, 12 september 1891&lt;br /&gt;nr 116, 6 oktober, 1891&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-9125443613619734771?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/9125443613619734771/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=9125443613619734771' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/9125443613619734771'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/9125443613619734771'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/07/den-forsta-noteringen.html' title='Den första noteringen'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-2391047481688889320</id><published>2011-07-07T07:31:00.001+02:00</published><updated>2011-07-07T07:35:18.782+02:00</updated><title type='text'>Eldsvåda som orsakades av en lekfull sjuåring</title><content type='html'>Från tidningen Upsala den 22 maj 1897&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Eldsvåda i Hjelsta&lt;/strong&gt;. En 7-årig parfvel hade vid half 6-tiden i går afton roat sig med att i byn Thil invid Ekolsund antända en rörhög med den sorgliga påföljd att elden fattade i en gård i närheten och sedermera med okuflig fart spred sig till öfriga närliggande gårdar. Tre hus nedbrunno fullständigt och ett fjerde var svårtt hotadt. Kreaturen, utom några höns, blefvo räddade, ehuru med knapp nöd. Deremot blef allt lösörebo lågornas rof.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Som det framgår i notisen tog elden en väldigt fart och man undrar hur det gick för den 7-åriga gossens familj. Men jag återkommer när jag få in mer uppgifter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Tidigare publicerat)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-2391047481688889320?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/2391047481688889320/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=2391047481688889320' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2391047481688889320'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2391047481688889320'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/07/eldsvada-som-orsakades-av-en-lekfull.html' title='Eldsvåda som orsakades av en lekfull sjuåring'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7787811012035510594</id><published>2011-06-25T23:57:00.001+02:00</published><updated>2011-06-26T00:07:03.338+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 26</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Huvudet i kläm&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När en båt skulle äntra bryggan vid Vänskapsudden på Stora Essinge i maj 1900 så kom en arbetare som var passagerare på båten i kläm med huvudet mellan båten och bryggan. Han stod lutat över relingen när båten var på väg in mot bryggan och dog på väg in till Serafimerlasarettet.&lt;br /&gt;Källa: Dagens Nyheter 8 maj 1900&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Utsädet i Våmbs socken 1805&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Våmb socken utanför Skövde hade följande utsäde i tunnor 1805; råg 70, korn 10, havre 150, ärter 5 och potatis 15. Socknen tillhörde då Skövde landsförsamling som uppslöt ett flertal socknar runt om samhället i början av 1800-talet.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Herlitz Lars, "Jordegendom och ränta", Göteborg, 1974&lt;br /&gt;Mortalitetsrapporten, Skövdes landsförsamling, Tabellverket&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Grundadet av "KAK"&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Förkortningen KAK står för Kungliga Automobil Klubben som grundades 1903 för att ta tillvara motortrafikens intressen och dess namn är från 1908.&lt;br /&gt;Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Olof Wallin och Solna kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Johan Wallin var kyrkoherde för Solna kyrka i början av 1800-talet och var också intiativtagare till Norra kyrkogården, han blev också ärkebiskop och skrev runt 200 psalmer(Wallinska psalmboken).&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Bonnier Ann-Cathrine, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008&lt;br /&gt;Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ronnie startade 123 gånger&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ronnie Petersson som omkom tragiskt på Monzabanan utanför Milano i september 1978(34 år gammal) tog tio segrar på 123 lopp i Formel 1 mellan 1970-78.&lt;br /&gt;Källa: "NE i tjugo band", 2009&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7787811012035510594?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7787811012035510594/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7787811012035510594' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7787811012035510594'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7787811012035510594'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/06/historiska-notiser-26.html' title='Historiska notiser 26'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3194961657158961535</id><published>2011-06-24T12:11:00.002+02:00</published><updated>2011-06-24T12:11:54.210+02:00</updated><title type='text'>Glad midsommar</title><content type='html'>Nu tar jag helg och trots att det kommer att bli ganska så lugnt så blir det nog ingen uppdatering. Men i morgon på midsommardagen kanske det blir det.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Glad midsommar&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3194961657158961535?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3194961657158961535/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3194961657158961535' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3194961657158961535'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3194961657158961535'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/06/glad-midsommar.html' title='Glad midsommar'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-1537602179692060735</id><published>2011-06-20T23:53:00.000+02:00</published><updated>2011-06-20T23:53:39.989+02:00</updated><title type='text'>Drunknade i samma sjö</title><content type='html'>Den 26 juli 1903 drunknade en 22-årig torpare från Åtvids socken i Örssjön och i samma sjö som hans far gick i samma öde något år tidigare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Uppsala Nya Tidning 29 juli 1903&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-1537602179692060735?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/1537602179692060735/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=1537602179692060735' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1537602179692060735'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1537602179692060735'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/06/drunknade-i-samma-sjo.html' title='Drunknade i samma sjö'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8592389911626829912</id><published>2011-06-10T07:12:00.000+02:00</published><updated>2011-06-10T07:12:18.526+02:00</updated><title type='text'>En timmes uppehåll</title><content type='html'>Telefonistsjukan blev en benämning under 1890-talet när läkare rådde att telefonisterna på de större telegrafstationerna skulle ta en paus på en timme efter varje tretimmarsskift. Symtomen för denna åkomma var öronsusningar, tung i huvudet och huvudvärk samt rubbningar i kroppsrytmen i beroende vad denna åkomma sitter någonstans.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Enköpings tidning 5 oktober 1895&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8592389911626829912?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8592389911626829912/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8592389911626829912' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8592389911626829912'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8592389911626829912'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/06/en-timmes-uppehall.html' title='En timmes uppehåll'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-5081115806792402921</id><published>2011-06-10T07:07:00.003+02:00</published><updated>2011-06-10T07:08:21.124+02:00</updated><title type='text'>Vargen</title><content type='html'>&lt;h3 class="ecxpost-title ecxentry-title"&gt;&lt;strong&gt;Varning för obehaglig  läsning&lt;/strong&gt; (tidigare publicerat, 25 mars 2008)&lt;/h3&gt;&lt;div class="ecxpost-body ecxentry-content"&gt;&lt;br /&gt;Jag kommer ihåg en artikel i tidskriften  Illustrerad Vetenskap att vargen är bättre än sitt historiska rykte. Men annat  var det förr när fler människor bodde i rurala miljöer än i städerna. Anta att  prästerna spädde på den rädsla som fanns förut eftersom min uppfattning över de  personer som levde på landsbygden under 1800-talet var enkla i sitt sätt att  tänka och någonting som vi måste förstå i dagens vargdebatt. Visserligen finns  det historier som är brutala mellan människor och vargar, senast som en varg  dödade en människa inträffade i Gysinge den 18 mars 1821 när en 6-årig pojke  blev dödad.&lt;br /&gt;I fallet med denna pojke så dödade ytterligare åtta barn i  grannlänen, bland annat i By socken i Dalarna och i Hedesunda som liksom Gysinge  också ligger i Gästrikland. Att varg har ätit människor kan har hänt och enligt  vissa källor som tyder det också på detta. Exempelvis blev en pojke uppäten av  en varg 1696 i Rudsjö. Om jag citerar texten "Wargen" så är det följande;  &lt;em&gt;Orsak till gossens död var enligt rätten att han troligen hade tappad bort  boskap och därför inte tordes gå till bys, hade satt sig under granen där han "i  det elaka vädret blev död och sedan av vargdjur uppäten."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Jakten på  vargen var påtaglig under 1800-talet i Sverige, enligt Grimberg sköt enbart i  Bohuslän under åren 1817 och 1818 nio björnar, 37 vargar och sju lodjur. Under  perioden 1856-60 dödade man 27 vargar och fyra lodjur medan rovdjuren dödade 36  hästar, 145 nötkreatur och 1 848 får. Vargjakten pågick i för fullt i  Östergötland ända fram till 1864 då endast en varg sköts under ett år och i  jämförelse med exempelvis 1836 när 25 vargar sköts i landskapet. I norra delen  av landskapet var vargen så närgånget att de rev svin och boskap vid husknuten.  I detta landskap sökte man t o m upp vargungar och fångade vuxna i fällor under  en stor del av detta sekel.&lt;br /&gt;Ett par citat från Nordisk  familjebok(1921)&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Sålunda utbreder vargen sig med lämmeltågen of ver  områden, där den förut varit sällsynt eller saknats. Under långa krig följer den  arméerna. 1812 och 1813 utgjordes den franska arméns eftertrupp af dessa  fyrbenta röfvare, som i stora skaror utvandrade från Ryssland *ända till  Khentrakterna. Enär de 1720 började i Sverige uppträda talrikare än förut, har  man antagit, att Karl XILs olyckliga fälttåg i Norge bidragit till att locka  vargarna ned till de bebodda trakterna, liksom det lär ha föranledt deras  uppträdande i Norge v. om fjällryggen.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Det är värt att skriva också  att vargen sågs oftast på slagfälten förr i tiden när de gick omkring bland  liken för att leta efter något ätbart. Det var ju några personer som såg detta  och upplevde det som obehagligt.&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Under våren och sommaren vistas  vargen mestadels i från människoboningar mera aflägsna trakter och lefver då  ensam eller parvis, medan höst och vinter större eller mindre flockar af vargar  stryka omkring och göra sig bemärkta genom den förödelse de anställa bland  husdjuren.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Vilket också var vanligt förekommande, minns en tavla när  en flock vargar jagade en släde med människor i och när de var jakt(i synnerhet  under vintertid) så kunde de inte bry sig eller har rädsla för människor. Det  berättas t o m om att människor blev utom sig när de hörde vargar yla i närheten  av bostaden. Så vargskräcken var påtagligt förr i tiden och man utlyste även  skottpengar på vargen. I okteber 1815 spred en rabiessmittat varg skräck i  Roslagen och det var några personer som blev angripna av  vargen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Högberg Annica, "Den onde själv i raggig  vargapäls", 14 januari 2004&lt;br /&gt;Nordisk familjebok&lt;br /&gt;Femårsberättelser,  Sveriges Officiella Statistik&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.vargreviret.com/forra_sekel.htm" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #5588aa;"&gt;http://www.vargreviret.com/forra_sekel.htm&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Berättelse  om förhållandet af denhydrophobi, som visat sigi medlersta delen af Roslagen år  1815&lt;br /&gt;af M.C. Retzius, regem. läkare och N.G. Sefström, chemiae  adjunct.(Artikeln finns på www.genealogi.se)&lt;br /&gt;Grimberg Carl, "Svenska  folkets underbara öden, Stockholm, 1922 &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-5081115806792402921?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/5081115806792402921/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=5081115806792402921' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5081115806792402921'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5081115806792402921'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/06/vargen.html' title='Vargen'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-5098208559189481267</id><published>2011-06-06T00:02:00.000+02:00</published><updated>2011-06-06T00:02:32.165+02:00</updated><title type='text'>Konflikten på Nya Zeeland</title><content type='html'>En långvarigt konflikt på Nya Zeeland mellan brittiska kolonisatörer och maorier inleddes 1840 p g a det s k Watangi-fördraget. Det var också stridligheter som pågick ända fram till 1872 och fem år tidigare hade maorierna fått rösträtt samt fyra platser i parlamentet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hjelmqvist Fredrik, "Världens guide", 1997&lt;br /&gt;Norstedts uppslagsbok, 2003&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-5098208559189481267?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/5098208559189481267/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=5098208559189481267' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5098208559189481267'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5098208559189481267'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/06/konflikten-pa-nya-zeeland.html' title='Konflikten på Nya Zeeland'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7498801867212079543</id><published>2011-05-30T06:55:00.000+02:00</published><updated>2011-05-30T06:55:53.907+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 25</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Hans Järta avsade sitt adelskap&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hans Järta avsade sitt adelskap 1800 och under hans liv hann han med att vara landshövding för Kopparbergs län samt i Svenska akademin (levde mellan 1774-1847).&lt;br /&gt;Källa: "Statens porträttsamling på Gripsholms slott", Stockholm, 1951&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tänkte på sin fädernebygd&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Detta gjorde tre bröder som hade flyttat ifrån deras hemtrakter och två av dem var bosatta i Stockholm medan den tredje bodde i Uppsala. De kom ifrån Brunkeflo socken i Skåne och de hade fått veta att församlingen hade fått en ny kyrka. Tillsammans skänkte de två ljuskronor till den nya kyrkan.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 9 januari 1902&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tur i denna skottlossning&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I oktober 1894 sköt någon med ett hagelvapen i ett sovrum på Vittsjö gård i Uppland där frun och barnen sov som inträffade på natten. Skottet "gjorde inga kroppsliga skador" förutom att de som var i rummet chockades.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 11 oktober 1894&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Självmordsförsöket av Booths älskarinna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;William Booth som mördade den amerikanska presidenten Abraham Lincoln på en teater i Washington i april 1865 och under samma dag som detta inträffade försökte Booths älskarinna att ta livet av sig med kloroform, fast detta upptäcktes i tid.&lt;br /&gt;Källa: Dagens Nyheter 8 maj 1865&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;En snattrande kopral&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 5 mars 1901 dömdes kopralen August Åkerman-Hägg till 100 kronor böter för snatteri och detta utdömdes på rådhusrätten i Helsingborg.&lt;br /&gt;Källa: Polisunderrättelser, nr 31, 14 mars 1901&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7498801867212079543?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7498801867212079543/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7498801867212079543' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7498801867212079543'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7498801867212079543'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/05/historiska-notiser-25.html' title='Historiska notiser 25'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7356288260233951022</id><published>2011-05-21T22:37:00.001+02:00</published><updated>2011-05-21T22:38:20.877+02:00</updated><title type='text'>Kyrkohistoriska notiser 6</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Gravtumban mittemot predikstolen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Björklinge kyrka norr om Uppsala finns det en gravtumba över Otto Fleming och hans hustru mittemot predikstolen. Den är gjord av marmor från Öland och uppställdes under 1700-talet över dem, Otto Fleming som övertog Sätuna 1737 bekostade bl a kyrkans orgelverk tre år senare.&lt;br /&gt;Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Björklinge kyrka", Eskilstuna, 1998&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;"Othelric gjorde mig"&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Skälvums kyrka utanför Götene har en stenrelief ovanför ingången till kyrkan och från kyrkobeskrivningen kan man läsa; &lt;em&gt;Namnet på byggmästaren är känt tack vare den inskrift som finns inhuggen på tympanet ovanför ingången på västsidan. Där kan man läsa Othelric gjorde mig&lt;/em&gt;, vilket det betyder att Othelric var byggmästaren till kyrkan. Kortet togs av mig under en snabb tur till/från Göteborgsområdet för ett par dagar sedan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-ittQdvvMhNY/TdgbL-wn7HI/AAAAAAAABLU/HLK-DBueN6E/s1600/Sk%25C3%25A4lvum1.bmp" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="240" j8="true" src="http://4.bp.blogspot.com/-ittQdvvMhNY/TdgbL-wn7HI/AAAAAAAABLU/HLK-DBueN6E/s320/Sk%25C3%25A4lvum1.bmp" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;Källor:&lt;br /&gt;Liepe Lena, "Medeltiden", Konst och visuell kultur i Sverige före 1809", Kristianstad, 2007&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Skälvums kyrka&lt;/em&gt;, kyrkobeskrivning&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Två välkända grannkyrkor&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nedanför Kinnekulle och utanför Götene finns två kyrkor som är omtalade, båda är dessutom grannkyrkor. Husaby där Olof Skötkonung blev döpt vid källan där är daterat till 1120-talet och Skälvum som ligger ett par kilometer därifrån är daterat ungefär samma tid (1130-talet).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Bebyggelseregistret&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Båda korten här nedanför är tagna av mig!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-iacrD2W1rXM/TdgeYcWkgrI/AAAAAAAABLY/4hlnWj-88Hw/s1600/Husaby.bmp" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="240" j8="true" src="http://4.bp.blogspot.com/-iacrD2W1rXM/TdgeYcWkgrI/AAAAAAAABLY/4hlnWj-88Hw/s320/Husaby.bmp" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;Husaby kyrka&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-JVKdme-DmlQ/TdgeiVyComI/AAAAAAAABLc/GQaBBVm1cSg/s1600/Sk%25C3%25A4lvum2.bmp" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="240" j8="true" src="http://2.bp.blogspot.com/-JVKdme-DmlQ/TdgeiVyComI/AAAAAAAABLc/GQaBBVm1cSg/s320/Sk%25C3%25A4lvum2.bmp" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;Skälvums kyrka&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7356288260233951022?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7356288260233951022/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7356288260233951022' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7356288260233951022'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7356288260233951022'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/05/kyrkohistoriska-notiser.html' title='Kyrkohistoriska notiser 6'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-ittQdvvMhNY/TdgbL-wn7HI/AAAAAAAABLU/HLK-DBueN6E/s72-c/Sk%25C3%25A4lvum1.bmp' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3373564698429751426</id><published>2011-05-15T23:59:00.002+02:00</published><updated>2011-05-16T00:07:30.306+02:00</updated><title type='text'>Först med centralantändning</title><content type='html'>Den franska firman Perrin &amp;amp; Delmas i Paris blev den första firman i världen med centralantändning på sina revolvrar 1859 och den nya versionen blev en lyckat affär för firman.&lt;br /&gt;Källa: David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3373564698429751426?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3373564698429751426/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3373564698429751426' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3373564698429751426'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3373564698429751426'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/05/jarnvagshistoriska-notiser-4.html' title='Först med centralantändning'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3263725771976196246</id><published>2011-05-07T18:35:00.000+02:00</published><updated>2011-05-07T18:35:49.120+02:00</updated><title type='text'>Omänskligt behandling</title><content type='html'>&lt;em&gt;Känsliga personer bör nog överväga att läsa denna text!!!&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett fartyg som tillhörde Österrike som hade lastat trälast i Lugnvik (Norrland) och i fartygets besättning fanns en yngling som hade rymt p g a omild behandling. Ynglingen hade blivit förrått av en skräddare som tjallade mot betalning och blev förd till fartyget som just skulle avgå. Vid Lunde som ligger längs med Ångermanälven mötte ett norsk fartyg det nämnda fartyget som i full fart styrde till havs, högt uppe i riggen hängde ynglingen upp o nervänd som besättningen på det norska fartyget observerade, skulle nog vara intressant att veta hur det gick sedan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Södermanlands läns tidning 2 oktober 1895&lt;br /&gt;Källnot: Hudiksvallposten&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3263725771976196246?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3263725771976196246/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3263725771976196246' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3263725771976196246'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3263725771976196246'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/05/omanskligt-behandling.html' title='Omänskligt behandling'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-6649045094819837009</id><published>2011-04-28T23:36:00.001+02:00</published><updated>2011-04-28T23:36:39.127+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 24</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Kanariefågelns okända historia&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur kanariefågeln spred sig i Europa är idag okänd och en teori om dess ursprung är att den började att födas upp för att sedan gå på export.&lt;br /&gt;Källa: Ingvar Svanberg, "Kanariefågelns historia", NE, 2005&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sex tonårsmödrar 1812&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Sparlösa socken i det dåvarande Skaraborgs län 1812 fick sex tonårsflickor barn och totalt var det 37 barnaföderskor i denna socknen under detta år.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Mortalitetsrapporten, Tabellverket&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Äppelexport i april&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På den tiden var det mera en ovanlig händelse och det var att 600 tunnor äpplen exporterades från Öland till Köpenhavn på sex fartyg i april 1865.&lt;br /&gt;Källa: Dagens Nyheter 28 april 1865&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Colts första "enkelskottare"&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Samuel Colts första s k "enkelskottare" tillverkades i 6 500 exemplar mellan 1870.90.&lt;br /&gt;Källa: David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Speloffer&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 7 juni 1890 rapporterades ifrån Paris att två engelska adelsmän hade begått självmord efter de hade blivit ruinerade vid spelbanken i Monte Carlo.&lt;br /&gt;Källa: Stockholms Dagblad 9 juni 1890&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-6649045094819837009?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/6649045094819837009/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=6649045094819837009' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6649045094819837009'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6649045094819837009'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/04/historiska-notiser-24.html' title='Historiska notiser 24'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8386828930269800307</id><published>2011-04-28T23:12:00.000+02:00</published><updated>2011-04-28T23:12:29.298+02:00</updated><title type='text'>Red in i kyrkan</title><content type='html'>Ingen vet riktigt när detta inträffade när Lars Ingevaldsson eller Bråsta-Lasse som han också kallades&amp;nbsp;och som&amp;nbsp;red in i en kyrka i Salatrakten med silverskor på hästen. Det är en sägn, skröna eller möjligen också verklighet från silverstaden Sala och en händelse som skulle har utspelats innan 1400-talets slut. Frågan är vilken kyrka det var och det var inte Kristina kyrka eftersom denna kyrka byggdes mellan 1635-41. Norrby kyrka strax öster om staden har två medeltida kyrkmurar och denna kyrka byggdes om kraftigt under 1800-talet och den medeltida kyrka som finns i Sala ligger ett par kilometer norr om denna. Frågan är om det var en av de nämnda kyrkorna eller om det var en kyrka som en gång fanns i Salatrakten under senmedeltiden. Hur det gick för Bråsta-Lasse när han red in i kyrkan så halkade hästen på korgolvet och han "bjöds" på en lufttur, dog också strax därefter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Karlsson Kent, "Sala silvergruvas nya historia", En artikelsamling från Sala Allehanda, Sala, 2001&lt;br /&gt;Redelius Gunnar;&lt;br /&gt;"Kristina kyrka", Handen, 1987&lt;br /&gt;"Norrby kyrka", Handen, 1989&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8386828930269800307?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8386828930269800307/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8386828930269800307' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8386828930269800307'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8386828930269800307'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/04/red-in-i-kyrkan.html' title='Red in i kyrkan'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3567600412706007951</id><published>2011-04-22T23:34:00.001+02:00</published><updated>2011-04-22T23:37:01.872+02:00</updated><title type='text'>Klockgjutaren Billsten</title><content type='html'>Nils&amp;nbsp;Billsten var en klockgjutare i Skara under den andra halvan av 1700-talet och den exakta verksamma tidsperioden var mellan 1747 till 1797 (då han avled). De flesta klockor gjöt han för kyrkor i Västergötland samt någon enstaka i såväl Dalsland som Värmland. Det gällde både lillklockor och storklockor, ibland även båda två samtidigt.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Thielander Claes, "Det medeltida Västergötland", 2009&lt;br /&gt;Wideén Harald, "Nils Billsten---Klockgjutare från Skara", RIG, 1956&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En klocka kan av honom kan man beskåda i Solberga kyrka på Falbygden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://fsffalbygden.se/19kyrka.htm"&gt;http://fsffalbygden.se/19kyrka.htm&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3567600412706007951?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3567600412706007951/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3567600412706007951' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3567600412706007951'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3567600412706007951'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/04/klockgjutaren-billsten.html' title='Klockgjutaren Billsten'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3036668621964815676</id><published>2011-04-22T23:26:00.001+02:00</published><updated>2011-04-22T23:27:04.350+02:00</updated><title type='text'>Statistik i dagspressen</title><content type='html'>På Uppsalas barnbördsanhalt hade inrättningen under tiden 1878-81 vårdat 398 kvinnor och detta antal ökade under hela tidsperioden. Tittar man på varje så var det totalt 54 under 1878, 81 under 1879, 108 under 1880 och 125 under 1881. De som var från Uppsala var följande antal; 44, 55, 72 och 77.&lt;br /&gt;För Älvborgs län fanns det en lista på inkomsttaxeringen för året 1897 och för Kinds härad fanns det prosten A Jungner med 36,25 kronor, G Thörn(godsägare) 30 och postmästaren C R Wallmo 40 kronor.&lt;br /&gt;Den 28 februari 1877 var Riksbankens sedelemission på 26 999 975 sedlar medan för de mindre enskilda bankerna hade 56 655 568 sedlar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Elfsborgs läns tidning 2 september 1897&lt;br /&gt;Göteborgsposten 28 mars 1878&lt;br /&gt;Tidningen Upsala 14 september 1882 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tidigare publicerat i bloggen!!!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3036668621964815676?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3036668621964815676/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3036668621964815676' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3036668621964815676'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3036668621964815676'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/04/statistik-i-dagspressen.html' title='Statistik i dagspressen'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4193817183163445702</id><published>2011-04-14T22:09:00.000+02:00</published><updated>2011-04-14T22:09:37.771+02:00</updated><title type='text'>Kyrkohistoriska notiser 5</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Östra Tollstads gamla kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den gamla medeltida kyrkan revs under 1880-talet när den ansåg har tjänat ut. Östra Tollstads nya kyrka i Östergötland&amp;nbsp;blev färdigt 1886 med F R Ekberg som arkitekt och kyrkan har drag av både nygotik och nyklassicism.&lt;br /&gt;Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kyrkligt start och slut&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Roslags-Kulla kyrka påbörjades 1705 och arbetet avslutades på hösten under det nästkommande året.&lt;br /&gt;Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Roslags-Kulla kyrka", Eskilstuna, 1991&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hjortzbergs målningar i Eds kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Olle Hjortzberg målade en del dekorativa målningar i Eds kyrka utanför Upplands-Väsby 1918 och dessa anpassades till de medeltida målningarna som finns i kyrkan.&lt;br /&gt;Källa: Inger Wadström, "Eds kyrka", Upplands kyrkor XIII, Strängnäs, 1978&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Medeltida dopfunt av brons&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Munktorp kyrka i Västmanland är en av de få kyrkor i Sverige som har dopfuntar av brons och som troligen tillverkades av dåtidens klockgjutare, den i Munktorp är från 1300-talet.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Bebyggelseregistret (både gamla och nya versionen)&lt;br /&gt;Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kyrkfönstren i en lada&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De kyrkfönster som blev uppsatta i Morkarla kyrka i Uppland 1745 satt senare i en lada långt in på 1900-talet.&lt;br /&gt;Källa: Gunnar Ahlbäck, "Morkarla kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1969&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Klockorna i Alsike kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När lanterninen på tornet till Alsike kyrka i Uppland tillkom 1799 så flyttades klockorna över dit och dessförrinnan hängde de i en klockstapel.&lt;br /&gt;Källa: Bengt Ingmar Kilström &amp;amp; Inger Estam, "Alsike kyrka", Strängnäs, 1972&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lerums träkyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den nuvarande kyrkan i Lerum utanför Göteborg uppfördes mellan 1681-89 och fick sin nuvarande utformning 1900 då kyrkan byggdes om till en korskyrka. Innan den nuvarande kyrkan byggdes fanns det en medeltida träkyrka.&lt;br /&gt;Källa: Erland Lagerlöf, "Medeltida träkyrkor", del 2, Borås, 1985&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Brudkronan i Hargs kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Brudkronan i Hargs kyrka i Uppland köptes antagligen från den närliggande Östhammars kyrka 1749.&lt;br /&gt;Källa. Bengt Ingmar Kilström, "Hargs kyrka", Strängnäs, 1972&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Härnevi kyrka&lt;/strong&gt; ligger drygt en halvmil norr om Enköping och härrör troligen någon gång under 1400-talets andra hälft. Dock tror man att en föregångare till den nuvarande kyrkan har legat på platsen och detta är p g a ett dokument som är äldre än den kyrka som finns på platsen idag. Dopfuntet är från 1200-talet och det kan man har två teorier om innan den nuvarande kyrkan byggdes. Antingen har det funnits en kyrka i Härnevi tidigare eller så hade dopfunten tillhört en annan kyrka. Samtidigt som kyrkan uppfördes inslog man även stjärnvalven i kyrkan och ribbvalven i vapenhuset. Den välkände kyrkomålaren Albertus Pictor utförde kalkmålningarna i kyrkan under slutet av 1470-talet och dessa blev överkalkade på 1700-talet, dessa togs åter fram i samband med restaureringen på mitten av 1950-talet. Altaruppsatsen är från 1755 och ungefär samtidigt kom även predikstolen. Under mitten av 1770-talet tillkom den slutna bänkinredningen och 1843 kom orgeln.&lt;br /&gt;Källnot: Denna notis är från den tidigare publicerade Kyrkohistorisk guide i Uppland 6.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4193817183163445702?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4193817183163445702/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4193817183163445702' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4193817183163445702'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4193817183163445702'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/04/kyrkohistoriska-notiser-5.html' title='Kyrkohistoriska notiser 5'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4478561049487811835</id><published>2011-04-02T07:35:00.000+02:00</published><updated>2011-04-02T07:35:20.425+02:00</updated><title type='text'>Wennerbergarnas död</title><content type='html'>Natten till den 24 augusti 1901 avled skalden, tonsättaren, politikern och ledamoten i Svenska akademin sedan 1866, Gustav Wennerberg och han avled hos sin svåger greve Rudeschiöld på Läckö slott. Han föddes den 2 oktober 1817 i Lidköping där begravningsakten ägde rum och han själv ligger begraven på Odensvi kyrkogård i Småland. Gunnar Wennerberg är en känd person och var det också under sin levnadstid. Däremot var hans äldsta son inte detta när han dog några år efter fadern och det var översten samt chefen för Upplands artilleriregemente Sune G:son Wennerberg som avled den 29 juli 1908. Han var född i Skara den 3 januari 1855 och blev tjugo år senare underlöjtnant vid Vendes artilleri. År 1891 blev han avancerat till kapten och fyra år senare överflyttat till andra Svea artilleri. Han blev 1903 överste och lämnade den militära banan tre år senare för att ägna sig åt affärer. Han efterlämnade fru och flera barn, han blev alltså 53 år gammal. &lt;br /&gt;Enligt Wikipediaartikeln över honom så dog han hos sin dotter och man kan undra varför han begravdes i Småland. Hans dotter Astrid Fleetwood bodde på godset Odensviholm och där han vistades en hel del på äldre dar.&amp;nbsp;Operasångaren Amelie Fleetwood (född 1901) är dottersons sondotter till den berömda skalden&amp;nbsp;och det är just&amp;nbsp;Astrid som hon har&amp;nbsp;en direkt släktkoppling med honom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Norstedts uppslagsbok", 2003&lt;br /&gt;Södermanlands läns tidning 26 augusti 1901&lt;br /&gt;Tidningen Upsala 30 juli 1908&lt;br /&gt;Wikipedia: "Gunnar Wennerberg" och "Fleetwood&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4478561049487811835?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4478561049487811835/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4478561049487811835' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4478561049487811835'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4478561049487811835'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/04/wennerbergarnas-dod.html' title='Wennerbergarnas död'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-803321189105243502</id><published>2011-03-18T21:02:00.000+01:00</published><updated>2011-03-18T21:02:54.716+01:00</updated><title type='text'>Uppländska notiser</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Fredin enda fullpoängaren&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sirius Ulf Fredin var den enda spelaren i matchen som fick en "femma" i betyg för sin insats i bandyfinalen mot Örebro på Söderstadion den 10 mars 1968.&lt;br /&gt;Källa: Idrottsbladet 11 mars 1968&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Klippingebergs ägare skänkte dopfunten&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Till Bälinge kyrka i Uppland skänkte ägaren till Klippingebergs herrgård i samma socken en dopfunt 1683 som man även kan läsa själva inskriptionen på dopfunten om.&lt;br /&gt;Källa: Bengt Stolt, "Bälinge kyrka", Katrineholm, 1989&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bälar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I samma socken som ovanför som antyder att själva ortnamnet hade kommit ifrån de människor som bodde i Bälinge socken under tidig medeltid och dessa var bälar-na. Ett par tidigare namnvarianter på ortnamnet var 1188 "Beling" och 1281 "Baeling". Nu finns det två kyrkor till i Sverige med ortnamnet Bälinge; kyrkan i Uppsala kommun är från sekelskiftet 12/1300-talen och den i Nyköping socken är från slutet på 1100-talet medan den i Alingsås kommun är också medeltida, men är kraftigt ombyggd.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Bebyggelseregistret (äldre versionen)&lt;br /&gt;Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008&lt;br /&gt;Stolt Bengt, "Bälinge kyrka", Katrineholm, 1989&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Dråp av minderårig i december 1889 &lt;/strong&gt;(tidigare publicerat)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 29 december 1889 gjorde några gossar i Bolkaskogen utanför Norrtälje gjort sig skyldiga till en händelse där en kvinna från Frötuna socken dödades. Men var Bolkaskogen ligger någonstans i Roslagen känner jag därmed inte till och antagligen är skogen numera borttagen för stadens bebyggelse. På nyårsafton rapporterade Svenska dagbladet om denna händelse som fyra yngre gossar var mer eller mindre inblandade i. En av dessa var maskinisten Erik Haglund som dessutom var beväpnat med ett vapen. Orten som de kom ifrån heter Kvisthamra(numera en stadsdel) och gossarna hade under förmiddagen varit ute på en skogstur. Då en kvinna vid namnet Anna Stina Frölund från en gård i Frötuna socken hade mött dem. Det uppstod ordväxling som senare utmynnade i att gossarna började att kasta snöbollar mot henne. Frölund började nu att försöka tala pojkarna till rätta och tre av dessa började då att rusa iväg utom Haglund som stod kvar. Haglund sköt då mot kvinnan som träffades i såväl ansiktet som halsen, han blev senare förd till stadens poliskammare där han inte alls var ångerfull. Tyvärr vet jag inte hur det gick för honom, men enligt notisen var en rannsakning aktuellt. &lt;br /&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hårleman och Örskärs fyrplats&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;Det var den kända hovarkitekten Carl Hårleman som ritade Örskärs fyr med bostadshus strax norr om Gräsö. Under ledning av byggmästaren G A Wiman kunde arbetet av fyrplatsen bli klar 1738 då den också togs i bruk. Samma år blev den förra fyrbåken träffad av blixten och brann ner, Örskär var en viktig utpost vid denna riskabla farled. &lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Rietz Magnus &amp;amp; Harry Shellman, "Svenska fyrar", 2009 &lt;br /&gt;Thunman Dan, "Svenska fyrplatser", 2000 &lt;br /&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Från Ulva lantkvarn till Uppsala akademi 1661&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;År 1661 skickade Ulva lantkvarn norr om Uppsala 109 tunnor blandsäd till Uppsala akademi till ett värde av elva daler kopparmynt. &lt;br /&gt;Källa: Astrid Hegarth, "Akademins spannmål", Uppsala, 1975 &lt;br /&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ekolsundsmiddag&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;Hovjägarmästaren Seton och hans hustru bjöd i en flygel till Ekolsund slott en middag för 200 personer den 30 september 1898. &lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 2 oktober 1898&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-803321189105243502?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/803321189105243502/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=803321189105243502' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/803321189105243502'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/803321189105243502'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/03/upplandska-notiser.html' title='Uppländska notiser'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8706116636012146908</id><published>2011-03-12T17:44:00.001+01:00</published><updated>2011-03-15T22:46:17.117+01:00</updated><title type='text'>Järnvägshistoriska notiser 3</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Tillverkningsorter för Ha-loken&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tillverkningsorter för Ha-loken var NOHAB i Trollhättan, Falun, Motala och ASEA i Västerås, karosseriet tillverkades i de tre förstnämnda orterna medan ASEA stod för eldriften i loken (ellok) som också tillverkade åtta lok helt själva mellan 1937-38. Denna loktyp tillverkades mellan 1936-39 och skrotningen skedde under 1960-talet samt början av 1970-talet. De fick SJ-nummer 451-490 och ett par av dessa skrotades tidigt som exempelvis nr 478. Detta lok tillverkades redan 1943 i Örebro efter endast fem år i drift och loket skadades i samband med en kollision i Vagnhärad i december 1942.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004&lt;br /&gt;Egen samling&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Småländsk bana var först med järnunderreden&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var Nybro-Säfsjöströms järnväg som köpte sin vagnpark från Eisenbahn-Wagenbauanstalt i Hamburg som dessförrinnan hette Laurenstein. Sammanlagt var det 53 godsvagnar som levererades till banan och samtliga var försedda med järnunderreden. Tack vare en god underhållning så behöll dessa vagnar i gott skick ända fram till 1950-talet.&lt;br /&gt;Källa: Erik Sundström, "De första vagnarna med järnunderreden", TÅG 7/1995&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Om ett extratåg&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I tidningen Upsala den 10 januari 1899 fanns det följande notis; &lt;em&gt;&lt;strong&gt;Ett extratåg&lt;/strong&gt; inträffade här idag kl ½ 1 från Stockholm. Tåget medförde 4 nya 1:a och 2:a boggivagnar, hvilka profkördes. Vagnarne äro utgången från Atlas verkstäder.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sjukhusspåret&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sjukhusspåret är ett namn på en hållplats längs med den forna Malmö-Ystads järnväg(nu SJ-ägd)&amp;nbsp;som öppnades 1896 och ligger mellan Malmö V-Södervärn.&lt;br /&gt;Källa: Järnvägsstationer, Sveriges järnvägsmuseum&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Linjer från Snytens station&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Snyten station hade linjer åt fyra olika håll och dessa var mot Krylbo, Högfors, Ängelsberg samt Örebro.&lt;br /&gt;Källa: Carl Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8706116636012146908?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8706116636012146908/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8706116636012146908' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8706116636012146908'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8706116636012146908'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/03/jarnvagshistoriska-notiser-3.html' title='Järnvägshistoriska notiser 3'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-1492511538314781408</id><published>2011-03-12T17:11:00.000+01:00</published><updated>2011-03-12T17:11:16.141+01:00</updated><title type='text'>Kriget mot England</title><content type='html'>Sverige hade goda relationer med England, men det var Napoleon som ville att Sverige skulle gå i krig mot engelsmännen eftersom det var Frankrikes fiender och det var därför som Napoleon satte ett ultimatum mot Sverige 1810. Om det inte skedde så skulle Sverige hamna i krig med fransmännen. Det var inga skott som avlossades och efter Napoleon hade invaderat bl a Rügen så anslöt sig Sverige till fransmännens fiender. När fransmännen hotade med att anfalla så gjordes det försök med en mobilisering och det var inte populärt hos bönderna vilket ledde fram till Klågerupskravallerna i juni 1811 då 30 bönder dödades.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Avrättningsdatabasen, &lt;a href="http://www.genealogi.se/"&gt;http://www.genealogi.se/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;NE (CD-ROM); "Klågerupskravallerna"&lt;br /&gt;Sundberg Ulf, "Svenska krig 1520-1814", 1998&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-1492511538314781408?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/1492511538314781408/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=1492511538314781408' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1492511538314781408'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1492511538314781408'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/03/kriget-mot-england.html' title='Kriget mot England'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-6727110640744850487</id><published>2011-03-10T18:07:00.000+01:00</published><updated>2011-03-10T18:07:10.221+01:00</updated><title type='text'>Eschelssons död</title><content type='html'>Den 10 mars 1911 dog Elsa Elschelsson som har fått profesuren i juridik på Uppsala universitet. Tyvärr hamnade hon i ett gränsland mellan de som ville utestänga henne och de som ville ge henne en chans. Hon hade stöd av flera manliga kollegor och de som var verksamma på andra håll än Uppsala, flera av dem ansåg att hon borde bli professor. Hon fick däremot äran att bli den första kvinnliga läraren på Uppsala universitet. &lt;br /&gt;Så skrev exempelvis Frängsmyr: &lt;em&gt;Elsa Eschelsson var den första kvinnan i en juridisk karriär. Hon blev docent i civilrätt efter disputationen, och hon var produktiv som vetenskaplig författare. De manliga professorerna kunde inte mota henne förrän hon ville bli professor. Då tog man till de mest formella formuleringar för att stoppa henne. Det absurda inträffade således att hon fick föreläsa för studenterna men icke bli professor.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="https://lh6.googleusercontent.com/-li606NkHC7I/TXjHhaJsxeI/AAAAAAAABIo/KBf37lBFS8M/s1600/Eschelsson.bmp" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="240" q6="true" src="https://lh6.googleusercontent.com/-li606NkHC7I/TXjHhaJsxeI/AAAAAAAABIo/KBf37lBFS8M/s320/Eschelsson.bmp" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;em&gt;Minnesordet över henne i Uppsala Nya Tidning den 11 mars 1911 och hon levde i en samtid där man inte tillät kvinnliga professurer även om hon hade kvalifikationer att kunna bli det.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var Hjalmar Öhrvall(1851-1929) och andra radikala professorer som stödde i kampen mot dem som var emot henne. Hon tog sitt liv genom att ta en överdos sömntabletter medan UNT skrev att hon dog efter en längre tids sjukdom. Hon testamenterade 60 000 kronor till kvinnliga studenter som studerade juridik. &lt;br /&gt;Avslutningsvis lite grann om hennes liv. Hon föddes 1861 i Norrköping och var dotter till en fabriksägare. Hon tog mogenhetsexamen vid Wallenska skolan i Stockholm 1882 och samma år kom hon in på Uppsala universitet. Där blev hon fil kand 1885, jur kand 1892 och 1897 jur lic samt jur doctor, därefter fick hon utsätta sig för en hård kamp. En av dem som också stödde henne var professor Ernst Trygger.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004&lt;br /&gt;Ridderstedt Rolf, "Levande kyrkogård", Borås, 2001&lt;br /&gt;Uppsala Nya Tidning 11 mars 1911&lt;br /&gt;Wikipedia:, "Eschelsson"&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-6727110640744850487?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/6727110640744850487/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=6727110640744850487' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6727110640744850487'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6727110640744850487'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/03/eschelssons-dod.html' title='Eschelssons död'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='https://lh6.googleusercontent.com/-li606NkHC7I/TXjHhaJsxeI/AAAAAAAABIo/KBf37lBFS8M/s72-c/Eschelsson.bmp' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3547450812795195236</id><published>2011-03-02T23:35:00.003+01:00</published><updated>2011-03-05T00:09:29.630+01:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 23</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Sista åtta sidorna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gutasagan skrev på de sista åtta sidorna av Gutalagen under 1300-talet och beskriver Tjelvar som Gotlands första nybyggare.&lt;br /&gt;Källa: "Medeltidens ABC", Falun, 2002&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Drunkna barn&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under året 1888 påträffades runt 500 barn berusade på Londons gator enligt polisens rapporter.&lt;br /&gt;Källa: Svenska Dagbladet 28 mars 1889&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Unionen med Luxemburg&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;År 1921 inledde Belgien en ekonomisk och monetär union med Luxemburg.&lt;br /&gt;Källa: Fredrik Hjelmkvist, "Världens guide", Smedjebacken, 1998&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Koleratelegrammet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett telegram inkom till källan om att sex kolerafall hade påträffats i Bergen varav tre personer har avlidit.&lt;br /&gt;Källa: Göteborgsposten 11 oktober 1873&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Långbryggan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Långbryggan i Rättvik sticker 628 meter ut i Siljan och den byggdes 1895 för att betjäna ångbåtstrafiken.&lt;br /&gt;Källa: Mats och Åsa Olausson, "Upplev Sverige", 2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Nelson Lewis-geväret &lt;/strong&gt;(tidigare publicerat)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett vapenmakeri låg i orten Troy i delstaten New York mellan 1843-82 och deras gevär var i princip deras enda produktion. Geväret hade kalibern .52(tum) och en lång piplängd på drygt 70 cm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="https://lh3.googleusercontent.com/--xBdICwuZM0/TW7ERygVn7I/AAAAAAAABIk/8PBxYVq1pJQ/s1600/Nelson+Lewis.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" l6="true" src="https://lh3.googleusercontent.com/--xBdICwuZM0/TW7ERygVn7I/AAAAAAAABIk/8PBxYVq1pJQ/s1600/Nelson+Lewis.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;em&gt;Bilden kommer från auktionen på &lt;a href="http://gunbroker.com/Auction/ViewItem.asp?Item=140745478"&gt;http://gunbroker.com/Auction/ViewItem.asp?Item=140745478&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005&lt;br /&gt;gunbroker.com&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Publiken under säsongen 1946-47 &lt;/strong&gt;(tidigare publicerat)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På 1 848 ligamatcherna i den engelska ligan under säsongen 1946-47 sågs av 35 604 606 åskådare varav 15 005 316 var i högsta divisionen.&lt;br /&gt;Källa: "Rothmans Football Yearbook 1994-95"&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3547450812795195236?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3547450812795195236/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3547450812795195236' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3547450812795195236'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3547450812795195236'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/03/historiska-notiser-22.html' title='Historiska notiser 23'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='https://lh3.googleusercontent.com/--xBdICwuZM0/TW7ERygVn7I/AAAAAAAABIk/8PBxYVq1pJQ/s72-c/Nelson+Lewis.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3238882284273584401</id><published>2011-03-02T19:03:00.000+01:00</published><updated>2011-03-02T19:03:25.011+01:00</updated><title type='text'>Nysätras förstörda triumfkrucifix</title><content type='html'>Ovanför dopaltaret i Nysätra kyrka i Uppland hänger ett illa åtgången triumfkrucifix som gjordes under mitten av 1300-talet och är hundra år äldre än själva kyrkan. Triumfkrucifixet måste antingen haft en föregångare i den nämnda socknen eller i en äldre kyrka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Jakobsson Carina, "Beställare och finansiärer", Uddevalla, 2002&lt;br /&gt;Vestlund P-O, "Nysätra kyrka", Strängnäs, 1980&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3238882284273584401?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3238882284273584401/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3238882284273584401' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3238882284273584401'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3238882284273584401'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/03/nysatras-forstorda-triumfkrucifix.html' title='Nysätras förstörda triumfkrucifix'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8586241914560255774</id><published>2011-02-22T23:48:00.000+01:00</published><updated>2011-02-22T23:48:34.670+01:00</updated><title type='text'>Historisk krönika 1</title><content type='html'>Först en liten inledning om själva syftet, jo, beskriva stofter ur mina historiska favoritämnen i större drag och i en större blandning än bara hålla sig med enbart historiska notiser eller artiklar. Det tidigare publicerade "Smått och gott" kan möjligen relateras till denna krönika. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På Statens porträttsamling på Gripsholms slott så finns det en målning av den svensk-tyska konstnären David Klöcker Ehrenstrahl över Karl XII som tvååring. Dock var det inte enbart denna målning som Ehrenstrahl målade över de kungliga medlemmarna eftersom han låg bakom flera porträttmålningar på Gripsholms slott. En annan man som man betraktar som ett språkgeni var Johan Ihre som har fått en sal efterkallat sig på Uppsala universitet och som kallades för "Sveriges största språkgeni". Ihre levde mellan 1707-80 och man kan säga att han hade ungefär samma levnadstid som Carl von Linné förutom att han blev några år äldre än honom. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Återgår man till Gripsholms slott så finns där två praktkanoner med namnen Galten och Suggan, två svenska krigsbyten och kanonerna är tillverkade i Ryssland omkring 1580. Man kan skriva hur mycket som helst om detta slott som jag själv besökte i samband med en konstvetenskaplig exkursion för ett par år sedan. Staden som slottet ligger i utkanten av är Mariefred som har lyckats bevarat sin ålderdomliga stadsarkitektur med trähus. Kyrkan är iallafall från 1600-talet och nedanför den finns rester ifrån ett kloster. På ett skär en bit ifrån Mariefred/Gripsholm ryktades det om att stortjuven Lasse-Maja hade övernattat en gång. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Frågan är hur mycket man minns eller har vetskap om en händelse idag, man kan nog inte kräva att många känner till trippelmordet i byn Ulfsta i Haraker socken(Västmanland) 1872 när en man dödade tre av sina anhöriga under ett nedsatt psykologiskt tillstånd än det som hände den 13-årige Johan Asplunds försvinnande i Sundsvall 1980. Men man kan dra slutväxeln att folk kom nog ihåg händelsen i Haraker 1880 än hundra år senare. Hur många som vet om Asplundsfallet år 2080 är det ingen som vet. Det är sådana där händelser som jag försöker återger i den historiska bloggen blandat med det som kan räknas som akademiskt.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8586241914560255774?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8586241914560255774/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8586241914560255774' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8586241914560255774'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8586241914560255774'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/02/historisk-kronika-1.html' title='Historisk krönika 1'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-9077365535335737284</id><published>2011-02-22T23:19:00.000+01:00</published><updated>2011-02-22T23:19:49.136+01:00</updated><title type='text'>Sportnotiser 2 (fotboll)</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Sirius ledde, men föll stort&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Söndagen den 26 januari 1930 spelades det fotboll i Uppsala när Sirius tog emot allsvenska AIK och ledde matchen med 1-0 innan AIK gjorde tolv på raken.&lt;br /&gt;Källa: Idrottsbladet, nr 10, 27 januari 1930&lt;br /&gt;Källnot: Denna notis har inte kommit i siriushistoriska.blogspot.com (förf egen blogg om Sirius historia)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sju mål av Hector&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Derby Countys Kevin Hector gjorde sju mål mot irländska Finn Harps i UEFA-cupens säsongen 1976-77 varav fem i första matchen som Derby vann med 12-0.&lt;br /&gt;Källa: Jack Rollin, "The Guinness book of Soccer´s facts &amp;amp; feats", 1983&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Nästan sextio år mellan gångerna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Säsongen 1925-26 blev Swansea Town 5:a i den dåvarande andra divisionen och utslagna i semifinalen mot slutsegrarna Bolton Wanderers och säsongen 1963-64 blev de på 15:e plats i samma division samt åkte ut ur semifinalen mot finalisten Preston.&lt;br /&gt;Källa: Phil Soar &amp;amp; Martin Tyler, "Encyclopedia of british football", 1984&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-9077365535335737284?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/9077365535335737284/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=9077365535335737284' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/9077365535335737284'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/9077365535335737284'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/02/sportnotiser-2-fotboll.html' title='Sportnotiser 2 (fotboll)'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8614684275975936785</id><published>2011-02-21T23:18:00.000+01:00</published><updated>2011-02-21T23:18:14.228+01:00</updated><title type='text'>Järnvägshistoriska notiser 2</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Bombat lok?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett ellok som hade 45 i SJ:s nummerserie tillverkades av ASEA(elektriska) och Vagn &amp;amp; Maskinfabriken(karosseriet) 1922, loket tjänstgjorde fram till slopningen 1967&amp;nbsp;medan en annan uppgift om slopningen är från juli 1965. Det står bl a i källorna att detta lok bombaderades sönder under en militärövning vid Galtåsen i Västergötland. Samtliga tio lok av denna littera (Od) är skrotade och därmed är ingen av dessa lok kvar som museilok.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004&lt;br /&gt;"Förteckning över svenska ellok"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cloettas motorlok&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Chokladfabriken i Ljungsbro som blev Cloetta 1916 och som hade tre motorlok med spårvidden 891 mm. Två av loken är skrotade medan det tredje som tillverkades av Sala Maskinverkstad 1947 såldes till sågverket Hasselwood i Åtvidaberg 1957 och 1975 överfördes till museiföreningen VÖJF i Vadstena.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Gyllenberg Bo, "Industrilok i Östergötland", Taberg, 1987&lt;br /&gt;Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Järnvägsstationen i Enköping&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Järnvägsstationen i Enköping anlades 1876 och som 1946 moderniserades, efter rivningen av stadshotellet så är järnvägsstationen en av stadens äldsta byggnader.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Bebyggelseregistret&lt;br /&gt;Järnvägsstationer, Sveriges järnvägsmuseum&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Karlskrona hamnbanas tunnel&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Denna tunnel invigdes 1888 med en längd på 220 meter, nedlagt 1990.&lt;br /&gt;Källa: Järnvägsdata, 1999&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Rullande materielen på EJ-nätet 1911&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;År 1911 hade de enskilda järnvägsbolagen 1 014 ånglok, 2 ellok, 2 103 personvagnar och 25 440 godsvagnar.&lt;br /&gt;Källa: "Historisk statistik", 1950&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8614684275975936785?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8614684275975936785/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8614684275975936785' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8614684275975936785'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8614684275975936785'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/02/jarnvagshistoriska-notiser-2.html' title='Järnvägshistoriska notiser 2'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7429805490954190798</id><published>2011-02-11T17:33:00.000+01:00</published><updated>2011-02-11T17:33:10.396+01:00</updated><title type='text'>Kyrkohistoriska notiser 4</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Karl XII:s bibel i Knutby&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På predikstolen i Knutby kyrka ligger bibeln som en gång tillhörde Karl XII medan själva predikstolen utfördes av Joakim Lükkenschwager 1707.&lt;br /&gt;Källa: Ingeborg Wilcke-Lindkvist, "Knutby kyrka", Eskilstuna&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Teda fick el&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Teda församling utanför Enköping fick elektriskt ström på senhösten 1915 efter själva arbetet hade varit igång i ett år. Teda elförening blev sedan mönsterbildande när eldriften byggdes i stora delar av landet. Den egentliga landsbygdselektrifieringen inleddes först två år senare och hos riksdagen behandlades ett flertal akter om eldriften.&lt;br /&gt;Källor: &lt;br /&gt;Modig Hans, "El på landsbygden", Daedalus, 1984&lt;br /&gt;SVAR, databasen konselj, "elektrifiering, eldrift o el".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lohärad kyrka under 1700-talet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Lohärad kyrka i Uppland är de slutna bänkarna från 1733, predikstolen från 1762 och timglaset som står på den är från 1771 samt så skänktes en nummertavla av flera sockenbor 1750.&lt;br /&gt;Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Lohärad kyrka", Strängnäs, 1973&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Rökstenen och Teodrik den store&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På Rökstenen utanför Röks kyrka i Östergötland står det nämnt om Teodrik den store(d 525) som var en östgötisk kung.&lt;br /&gt;Källa: Vikingatidens ABC", Borås, 1995&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Korraset i Simtuna kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;P g a dåliga korvalv raserades koret i Simtuna kyrka i Uppland under våren 1760 och i samband med reparationen passade man på att utvigda kyrkan samt ge den ett nytt kor.&lt;br /&gt;Källa: C F Mannerstråle, "Simtuna kyrka", Upplands kyrkor VIII, Uppsala, 1969&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7429805490954190798?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7429805490954190798/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7429805490954190798' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7429805490954190798'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7429805490954190798'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/02/kyrkohistoriska-notiser-4.html' title='Kyrkohistoriska notiser 4'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4386420699977025079</id><published>2011-01-29T01:00:00.001+01:00</published><updated>2011-01-29T01:00:54.874+01:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 22</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Den halkande kaptenen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kapten Bildberg i Norrtälje halkade så olyckligt att han skadade sig i ena höften på trettondagen 1899.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 16 januari 1899&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Världens första tunnelbana&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;London öppnade sin tunnelbana 1863 mellan Paddington och Farrington Street i city med dubbelspårig linje. Dragkraften var ånglok och en omfattande ventilationssystem installerades i tunnlarna, en annan nyhet var att belysningen drevs av gas.&lt;br /&gt;Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägs historia", 1994&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Det nattliga älgbesöket i Harnäs 1912&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;(tidigare publicerat)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I tidningen Upsala stod det att två älgar hade setts i Harnäs brukssamhälle under natten till midsommardagen. Det var en notis om detta den 27 juni 1912 och älgarna gick på bruksgatan från skogen och till sist nådde fram till ängarna utanför samhället. Mer kan man inte få ut ur notisen. &lt;br /&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Första orgeln i Viksta&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;Det första orgelverket i Viksta kyrka i Uppland installerades 1855 samtidigt som läktaren byggdes om. &lt;br /&gt;Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Viksta kyrka", Strängnäs, 1976 &lt;br /&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Upplänning blev benådad &lt;/strong&gt;(tidigare publicerat) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jan Erik Jansson blev dömd för dråp och stöld 1877 och straffet påbörjades den 2 juni 1877 på livstid sedan han hade dödat en man samt "länsat" den döda kroppen. Han tog alltså föremål ifrån den döde. Han var tidigare ostraffat och fick sitta inne till den 14 maj 1902 när han blev benådat. Han föddes i Söderby-Karl socken utanför Norrtälje den 30 december 1852 och var dräng till yrket. Han satt under fängelsetiden på Långholmen och hade vid frigivandet en "medel" på 16 kronor och 75 öre.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tjuvande hund&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fotbollsmatchen mellan Aldershot och Brentford i division 3(södra) som spelades den 8 oktober 1955 snodde en hund linjemannen Ronnie Chappells flagga och sprang sedan iväg. Matchen slutade till Aldershots favör med 4-1.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Shoot Magazine, 31 augusti 1991&lt;br /&gt;Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tottenham 1969-70&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tottenham slutade 11:a i gamla division 1 1969-70 och managern Bill Nicholson (f d spelare i klubben)&amp;nbsp;använde sig av 23 spelare, ingen spelare deltog i samtliga ligamatcherna. Målvakten Pat Jennings och försvararen Alan Mullery spelade i 41 matcher medan Martin Chivers blev klubbens främsta målskytt med elva mål.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;allfootballers.com(försvunnen databas)&lt;br /&gt;Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4386420699977025079?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4386420699977025079/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4386420699977025079' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4386420699977025079'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4386420699977025079'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/01/historiska-notiser-22.html' title='Historiska notiser 22'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7356995209439840847</id><published>2011-01-22T06:59:00.000+01:00</published><updated>2011-01-22T06:59:52.111+01:00</updated><title type='text'>Tegelbruket i Gunnilse</title><content type='html'>Bolaget AB Gunnilse Tegel bildades 1937 som tillverkade främst mur- och fasadtegel samt dräneringsrör. Tegelbruket lades ner 1966. I början av 1980-talet revs fabriksbyggnaderna och numera få man betrakta denna industri som en försvunnighet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://okandahandelser.blogspot.com/2008/12/frsvunnigheter.html"&gt;http://okandahandelser.blogspot.com/2008/12/frsvunnigheter.html&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Freding Mats, "Industrilok i Västergötland", Jönköping, 1984&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7356995209439840847?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7356995209439840847/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7356995209439840847' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7356995209439840847'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7356995209439840847'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/01/tegelbruket-i-gunnilse.html' title='Tegelbruket i Gunnilse'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-569682138290374447</id><published>2011-01-19T23:58:00.000+01:00</published><updated>2011-01-19T23:58:58.959+01:00</updated><title type='text'>Upplands nordligaste romanska kyrka</title><content type='html'>Romanska kyrkor är de kyrkor som byggdes under 1100-talet och början av 1200-talet i Sverige. Den nordigaste romanska kyrkan i Uppland ligger "jämsides" med varandra. Antingen är det Vittinge eller Gamla Uppsala kyrkor och enligt Bonnier ligger den sistnämnde lite mera norrut än den förstnämnde. Nämnvärt är också att inga träkyrkor byggdes norr om Gamla Uppsala under den nämnda tidsperioden. Vittinge byggdes som romansk byggnadskropp och har under dess historia blivit såväl ombyggt som tillbyggt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Bonnier Ann-Cathrine, "Uppland under medeltiden", Bebyggelsehistorisk tidskrift", nr 2, 1981&lt;br /&gt;Stolt Bengt &amp;amp; Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Vittinge kyrka", Strängnäs, 1972&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-569682138290374447?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/569682138290374447/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=569682138290374447' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/569682138290374447'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/569682138290374447'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/01/upplands-nordligaste-romanska-kyrka.html' title='Upplands nordligaste romanska kyrka'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-2578371393027188938</id><published>2011-01-02T23:20:00.000+01:00</published><updated>2011-01-02T23:20:27.242+01:00</updated><title type='text'>Kyrkohistoriska notiser 3</title><content type='html'>&lt;strong&gt;En klockare iordningställde bänkarna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bänkinredningen i Teda kyrka utanför Enköping gjordes i ordning av klockaren Sångfors 1754.&lt;br /&gt;Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1974&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tornet till Västerlövsta kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det nuvarande tornet är från 1904 som i sin tur ersatte ett torn som förstördes 1901 efter en brand och detta torn stod klart 1826.&lt;br /&gt;Källa: Åke Nisbeth, "Västerlövsta kyrka", Strängnäs, 1966&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Söderblom på besök i Aspnäs&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 22 maj 1921 besökte ärkebiskopen Nathan Söderblom Aspnäs gårdskyrka utanför Östervåla.&lt;br /&gt;Källa: Barbro Broman, "Aspnäs gårdskyrka", Upplands kyrkor XI, Strängnäs, 1972&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-2578371393027188938?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/2578371393027188938/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=2578371393027188938' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2578371393027188938'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2578371393027188938'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/01/kyrkohistoriska-notiser-3.html' title='Kyrkohistoriska notiser 3'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-6684761697291241397</id><published>2011-01-02T23:02:00.001+01:00</published><updated>2011-01-02T23:02:54.438+01:00</updated><title type='text'>Sanningen om repetergevär i Sverige</title><content type='html'>Först år 1889 lämnade Sverige den grova 12,7 mm kalibern och övergick till den moderna 8 mm (8x58RD). Tyvärr beslöts att den föråldrade m/1867 som var byggd på en enkelskottig "rolling block-mekanism" av Remington-konstruktion med att pipan skulle göras om för den nya patronen. Beslutet innebar inte någon större framgång eftersom Sverige vid det där laget var det enda landet i Europa med utan moderna repetergevär. Sverige hade ingen erfarenhet av denna sort vapen, trots att diskussionen var mer eller mindre livligt på den styrande nivån.&lt;br /&gt;Källa: Vapentidningen 3/1996&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min artikel om snabbskjutande vapen i Sverige!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;"Snabbskjutande vapen" i Sverige &lt;/u&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur mer 1800-talet fortgick, desto mer ansåg man att Sverige hade ett ålderdomligt försvar med indelningsverket och ett örlogsflotta gjort mestadels av trä. Samma sak var det mer eller mindre med de vapen som försvaret använde under 1800-talet. När det gäller vapen var de "snabbgående" vapen som inte behövdes ladda om efter varje skott. Den 22 april 1878 skrev Göteborgsposten om den svenska kulsprutan. Artikeln riktade mot den "Gatling-gun" som hade börjat att produceras i England några år tidigare. Tidningen skrev bl a; &lt;em&gt;Det är i följd härav temligen naturligt, att vederbörande under sådana förhållanden ej med bilda ögon skulle se en konkurrent till detta vapen uppträda och detta ännu mindre, om denna skulle visa sig vara i alla afseende öfverlägsen. &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Stockholms Dagblad hade två artiklar om försvaret och repetergeväret den 3 februari 1890. Om repetergeväret inleddes då med att detta gevär hade med framgång använts under det amerikanska inbördeskriget 1861-65. Som följetong skrev tidningen bl a följande; &lt;em&gt;Icke lång tid derefter inköpte Schweiz ett stort antal gevär med samma system och 1867, då Sverige sysselsatte sig med att utforma det lämpligaste "nya" geväret, var frågan också flitigt äfven i Sverige.&lt;/em&gt; Tidningen fortsatte; &lt;em&gt;Repetergeväret har vunnit inslag i flera af Europas stater, särskildt uti Tyskland, Österrike, England, Italien, Portugal och Holland&lt;/em&gt;, som Bowen skrev om denna utveckling; &lt;em&gt;It was used not only in the West but by the Turks as well. In 1884, the Germans introduced a magazine rifle for the army, to be followed by the French and Austrians in 1866 and then by the British only another two years later.&lt;/em&gt; Och om det svenska vapenarsenalen var det följande;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Sverige föredrog emellertid 1867 det gevär, som vi bibehållit intill våra dagar(1890 min anm), nämligen det af amerikanen Remington uppfunna och efter honom uppkallade Remingtongeväret. Beslutet härom berodde hufvudsakligen på Remingtongevärets förträffliga låsmekanism, för medelst hvilken fann ansågs kunna åstadkomma i det närmaste lika snabb som med repetergeväret.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Det var detta armégevär som man beslutade med att förminska kallibern eftersom man ansåg den vara för stort, någonting som troligen inte blev av och den 7 april 1884 beställdes runt 2 000 revolverpatroner från en firma i Schweiz(i den sedermera m/87-revolvern). Sveriges styrande militärer och de riksdagsmän som var för förändring i det svenska arméväsendet, önskade sig en mindre kaliber för att skjuta på längre avstånd. under 1880-talet och början på 1890-talet gjorde man en stor undersökning ver det svenska försvaret och vilka vapen som var bäst anpassade för det svenska försvaret. Kommisionen som utförde denna undersökning leddes av överstelöjtnant John Bratt.&lt;br /&gt;Citat från Svenska Dagbladet;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Förutom hafva pågått under dagarne 27-30 januari och omfattat 21 000 skott, deraf 10 000 laddade med spyrit och 2 000 med s k Wetterenkrut-ett berömt röksvagt krut från Belgien.&lt;/em&gt; Skjutvapen som användes var från tiden mellan 1867-89 och en del personer var involverade i denna undersökning.&lt;br /&gt;Sverige var då också på väg att få tillgång till snabbgående vapen som inte behövdes laddas om efter varje skott. Det var under tidsperioden under det sista kvartalet av 1800-talet som utveckligen gick lavinartat framåt.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bowen David, "Encyclopedia of war machines", London, 1984&lt;br /&gt;Göteborgsposten 22 april 1878&lt;br /&gt;Hedenberg Susanna m fl, "Sveriges historia", 2003&lt;br /&gt;Stockholms Dagblad 3 februari 1890&lt;br /&gt;Svenska Dagbladet 27 februari 1892&lt;br /&gt;Thell Arne, "Revolver m/1887, Vapentidningen, 3/1996&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Denna artikel var förut publicerat på den historiska bloggen och finns också på Skalman-forumet efter ett önskemål där.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-6684761697291241397?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/6684761697291241397/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=6684761697291241397' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6684761697291241397'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6684761697291241397'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2011/01/sanningen-om-repetergevar-i-sverige.html' title='Sanningen om repetergevär i Sverige'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8849415644003345913</id><published>2010-12-31T00:55:00.000+01:00</published><updated>2010-12-31T00:55:01.795+01:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 21</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Gotländska autombilturer&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Generalpoststyrelsen beslutade att sex dubbla automobilturer skulle göras mellan Tingstäde-Fårösund på Gotland.&lt;br /&gt;Källa: Södermanlands läns tidning 16 januari 1906&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Uppsala i bandyfinalen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I semifinalen som spelades den 13 februari 1921 var båda Uppsala-lagen representerade och de vann också sina matcher. IFK Uppsala slog IK Göta med 4-0 medan Sirius slog IF Linnéa med 4-1 och därmed var det bara Uppsala i bandyfinalen precis som tre år tidigare. IFK Uppsala vann då med 4-1 på Studenternas i omspelet medan finalen på Stadion hade slutat 4-4. År 1921 slutade finalen 2-2 inför drygt 3 000 åskådare på Studenternas medan Sirius vann med 5-2 på Stadion inför 3 478 åskådare.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Idrottsbladet, nr 13, 14 februari 1921&lt;br /&gt;Matchprogrammet, SM-finalen 2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bröt benet i sin debut&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wolverhamptons målvakt Bill Walker bröt benet strax innan halvtid i matchen mot West Bromwich i gamla division 2 den 29 september 1929, de föll med 3-7. Inga avbytare var tillåtna på den tiden i den engelska ligan så utespelaren Kay fick ställa sig mellan stolparna och Walker spelade aldrig mer för Wolverhampton.&lt;br /&gt;Källor&lt;br /&gt;Matthews Tony;&lt;br /&gt;"Wolves---A Complete Records", Derby, 1994&lt;br /&gt;"The A-Z of West Bromwich", Derby, 1996&lt;br /&gt;Willmore Glenn, "West Bromwich Albion---One hundred great matches", 1994&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Naken på taket&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I november 1884 uppstod ett skådespel som på ett vis var upprörande eller ovanligt på den tiden vid hospitalet i Malmö. Från en vindglugg på taket hade en förvirrat kvinna tagit sig ut på taket och hon började att ta av sig kläderna., en folkmassa samlades runt huset. Hon började dock att frysa och försökte värma sig vid skorstenen. Stegar upprestes, man gjorde ett hål i taket för att få in henne och hon var ursprungligen från Gotland. På ön hade hon klättrat på "farliga ställen" för att predika. Men skälet till vistelsen på hospitalet var att hon hade tänt eld hos en husbonde och var enligt källan en av hospitalets farligaste personer.&lt;br /&gt;Källa Göteborgsposten 18 november 1884&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Operakällan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Operakällan i Stockholm ritades av Axel Anderberg och stod färdigt 1898 sedan byggtiden varit sex år.&lt;br /&gt;Källa: Eva Rosander m fl, "Hafva kungariket åt svenska folkets kulturarv", 2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Karta över månens yta&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den tyske astronomen Johannes Hevelius(1611-87) ritade en karta över månens yta.&lt;br /&gt;Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Mord eller inte&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under ett schaktningsarbete väster om Falköping i april 1859 påträffades ett mansskelett och en nyckel. Med hjälp av dessa fick man reda på att kroppen hade legat där ungefär tjugo år och kan mycket väl vara ett begånget mord.&lt;br /&gt;Källa: Göteborgsposten 20 april 1859&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8849415644003345913?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8849415644003345913/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8849415644003345913' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8849415644003345913'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8849415644003345913'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/12/historiska-notiser-21.html' title='Historiska notiser 21'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-4738481739497641519</id><published>2010-12-16T23:34:00.000+01:00</published><updated>2010-12-16T23:34:40.462+01:00</updated><title type='text'>Järnvägshistoriska notiser 1</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Stationen i Morgongåva&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det ursprungliga järnvägsstationen i Morgongåva(Uppland) revs innan 1950-talet och den anlades 1872 när Norra stambanan hade dragits mellan Uppsala-Heby.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Järnvägsdata 1999"&lt;br /&gt;"Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hållplatsen i Odensala&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hållplatsen i Odensala indrogs 1969 och hade i sin tur ersatt en annan 1940.&lt;br /&gt;Källa: "Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Full o otrevlig&amp;nbsp;bromsare&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En dag i februari 1916 skulle en bromsare som var bosatt i Gävle tjänstgöra på ett godståg som han skulle möta upp. Han åkte med middagståget söderut och under tiden uppträdde han ohyfsat mot andra passagerare som klagade till konduktören. Han fick gå av tåget i Skutskär och han var endast tillfälligt anställd. Bromsare var ett järnvägsyrke innan vacuumbromsen kom under 1920-talet.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Kullander Björn, "Sveriges järnvägshistoria"; 1994&lt;br /&gt;Uppsala Nya Tidning 15 februari 1916&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-4738481739497641519?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/4738481739497641519/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=4738481739497641519' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4738481739497641519'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/4738481739497641519'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/12/jarnvagshistoriska-notiser-1.html' title='Järnvägshistoriska notiser 1'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-5156592532286463416</id><published>2010-12-07T23:57:00.002+01:00</published><updated>2010-12-16T23:19:29.884+01:00</updated><title type='text'>Kyrkohistoriska notiser 2</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Få äldre textiler i Härkeberga kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Härkeberga kyrka utanför Enköping är känd för sina kalkmålningar av Albertus Pictor&amp;nbsp;och däremot är kyrkan medeltida textiler blivit fåtaliga. Dessa är en svart mässhake och silvergaloner från 1764 samt en svart klädkläde som en grevinna hade skänkt till kyrkan 1780.&lt;br /&gt;Källa: Åke Nisbeth, "Härkeberga kyrka", Eskilstuna, 2004&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fönstren i Edsbro kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Citat från källan; &lt;em&gt;Sedan 1400-talet har Edsbro kyrka icke nämnvärt ändrat sitt yttre&lt;/em&gt;. Förr i tiden och i synnerhet under medeltiden byggdes inga fönster på nordsidan utan enbart på sydsidan. Fönstren på den södra långväggen förstorades antagligen 1763.&lt;br /&gt;Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Edsbro kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;"Konsten att dö"&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Solna kyrka finns det en kalkmålning med titeln "konsten att dö" som finns i vapenhuset där både djävulen/ängeln finns närvarande vid dödsbädden. Dateringen är någon gång under 1460-talet.&lt;br /&gt;Källa: Mereth Lindgren, "Kalkmålningarna", Den gotiska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1996&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Stavby kyrkas flöjlar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Denna kyrka har flöljar med årtalet 1662 som troligen åsyftar på någon takrenovering vid samma tidpunkt.&lt;br /&gt;Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Stavby kyrka", Katrineholm, 1985&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Aborrhuvudet i Luleå kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Luleå kyrka skulle någon gång under 1700-talet har förvärvat ett aborrhuvud som mätte 30 centimeter och detta hävdade bl a den välkända "sikotylogen" Bloch som var verksam under samma sekel. Jag har försökt diskutera om aborrhuvudet på det historiska forumet Skalman med utan framgång, kanske någon som läser denna notis som kanske kan bringa mera klarhet.&lt;br /&gt;Källa: "Fiskarens uppslagsbok", Borås, 1993&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-5156592532286463416?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/5156592532286463416/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=5156592532286463416' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5156592532286463416'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5156592532286463416'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/12/kyrkhistoriska-notiser-2.html' title='Kyrkohistoriska notiser 2'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-6281514463278171239</id><published>2010-12-03T06:44:00.001+01:00</published><updated>2010-12-03T06:44:49.235+01:00</updated><title type='text'>Tidigare publicerade artiklar 3</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Efter ett "missväxtsår"&lt;/strong&gt; (Publicerat 16 mars 2009)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Efter ett år med missväxt så måste eventuella åtgärder sättas in och 1817 var ett år med missväxt lite där och var i Sverige. En kungörelse från Uppsala läns landshövding den 6 februari 1818 var det följande åtgärder med. Det var en del åtgärder som socknarnas ansvariga bör fundera på att förmildra omständigheterna och att varje socken skall ta hand om sina fattighjon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Ett allmänt svårt lidande har inträffat i länet med förra årets missväxt. Många jordbrukare&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;har därigenom fått svårt att försörja sig och de sina och kan inte med bästa vilja räcka&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;handen till bistånd åt fattiga personer och hushåll som äga arbetsförmåga och god vilja.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;De lån som föregående höst borde ingått till sockenmagasinerna är till största delen&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;utestående och kyrkornas fattigkassa förslår inte att möta det växande behovet. Detta&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;olyckliga förhållande har inte undgått mig.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Jag erbjuder därför varje landsförsamling i länet, att hämta brödföda för sina minst&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;bemedlade innevånare ur Kronans magasin. Kyrkorådet åtar sig fullt ansvar för att den&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;lånade spannmålen återbetalas i pengar inom ett år och till det pris magasinsdirektionen&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;bestämmer, men med ett räntefritt halvår.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Det skall då med församlingarnas upplysta och människoälskande prästerskap rädda en&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;mängd oskyldiga medmänniskor från brott och hungersnöd. Församlingarna bör dessutom,&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;som redan görs på några håll, skaffa lin, ull eller andra tjänliga arbetsämnen till&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;sysselsättning för de behövande, som med sitt arbete kan byta till sig mjöl allt efter vad som&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;kan vara tjänligast i socknen. Pastorerna med hjälp av kyrkoråden och possesionater bör&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;ordna tillfälle till försäljning av varorna antingen genom auktioner eller genom att sälja&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;efter nästa års skörd då det finns bättre tillgångar.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Under en så allmän nöd, då statsverkets tillgångar inte medger att hjälpa varje enskilt&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;lidande, hoppas jag, att detta förslag med tillfredsställelse kan antas och att varje&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;medborgare, som Försynen lämnar förmåga därtill, medverkar till detta ändamål. Detta kan&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;inte ske utan ansträngning eller besvär men är belönande i sig självt och är Gudomlig Lag&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;och Konugnens landsfaderliga önskan.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Jag nödgas ånyo ålägga alla Församlingar att ovillkorligen ta hand om sina fattighjon, så&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;att de inte tvingas att stryka omkring och besvära andra orter. Jag påminner att återförande&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;av ett fattighjon till den egna församlingen bekostas av densamma.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Uppsala den 6 februari 1818 B W FOCK &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Jultomten och Jenny Nyström &lt;/strong&gt;(Publicerat 23 december 2008)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Från Norstedts uppslagsbok(2003)&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Blev vanlig i Sverige under 1800-talet. Den skapades som en sammansmältning av den kontientala helgongestalten St Nikolaus och den svenska folktrons tomte. Populariserades i Sverige särskilt genom Jenny Nyströms många julkort och jultidningsill på 1880-talet.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Jenny Nyström levde mellan 1854-1946 och hon skapade alltså den svenska varianten av jultomten. Hon var målare och illustratör med stor mängd bilder och utförde också illustrationer i "Barnkammarens bok" från 1882. Det var också hon som målade den välkända måleriet "Kung Hans" 1881 när en mycket ung Gustav Vasa träffade kung Hans.&lt;br /&gt;På Kalmars länsmuseum pågår nu en utställning om Jenny Nyström som också äger en stor del av hennes produktion.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Svensk konst och visuell kultur", Kristianstad, 2007&lt;br /&gt;Björk Tomas, "1800-talet"&lt;br /&gt;Johannesson Lena, "Inledning"&lt;br /&gt;"Norstedts uppslagsbok", 2003&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.jennynystrom.se/en-verk.html"&gt;http://www.jennynystrom.se/en-verk.html&lt;/a&gt;&amp;nbsp; (Själva utställningen)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;En man med god kunskap över skördarna &lt;/strong&gt;(Publicerat 21 december 2007)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dagens nyheter hade en notis den 20 augusti 1868 om en man i England vid namn James Sanderson som hade en god kunskap över skördarna därborta. Han meddelade för detta år att skörden var tidig i landet och den var f ö ganska så klen. Korn, havre och ärter skördades under juni månad och vete under den förra veckan. I rapporten står också att England hade tidigare skördar under 1801, 1818, 1822, 1826, 1844, 1852 och 1864, det verkar som att landet har gått mot den sämsta skörden sedan 1826 och enligt Sanderson går det inte minnas någonting liknande. Han skrev också att potatisskörden ger en tredjedel mindre avkastning än det brukar vara i genomsnitt. Det har också varit torka under detta år i England, men då är det också värt att nämnda att Sverige råkade ut för samma sak. Dåliga skördar under slutet av 1860-talet gav ökad utvandring, högre dödlighet och sämre avkastning. I Sverige regnade en sommar bort medan den andra var otrolig hett när temperaturen var uppåt 25-30 plusgrader.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-6281514463278171239?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/6281514463278171239/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=6281514463278171239' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6281514463278171239'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6281514463278171239'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/12/tidigare-publicerade-artiklar-3.html' title='Tidigare publicerade artiklar 3'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-6040830797448239174</id><published>2010-11-30T23:18:00.002+01:00</published><updated>2010-12-16T23:21:05.684+01:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 20</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Första finalen av den walesiska cupen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wrexham vann den första finalen av Welch cup 1878 med matchens enda mål mot&amp;nbsp;Druids.&lt;br /&gt;Källa: Phil Soar, "The Hamlyn A-Z of british football records", Twickenham, 1984&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Besökande båtar under oktobermarknaden&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Till oktobermarknaden i Härnösand kom det 194 båtar 1775 och fem år senare 90, år 1793 var det 131 och endast 28 under 1800.&lt;br /&gt;Källa: Mauritz Nyström, "Norrlands ekonomi i stöplevern", Umeå, 1982&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sista åtta sidorna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Gutasagan skrevs det på de åtta sista sidorna under 1300-talet om Tjelver som var Gotlands första nybyggare.&lt;br /&gt;Källa: "Medeltidens ABC", Falun, 2002&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Östbergstorpet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Torpet ligger i Dalby socken(Uppland), som är ett välbevarat torp från 1800-talets första hälft och&amp;nbsp;där bodde en gång i tiden en soldatsfamilj.&lt;br /&gt;Källa: "Kulturmiljöer i Uppsala kommun", Uppsala, 1989&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Indrogs in i kvarnverket&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ägaren till Lövbergs kvarn i Uppland förlorade sin hustru när hon drogs in i kvarnverket sedan hon hade fastnat i sjalen i en del av verket med döden som följd.&lt;br /&gt;Källa: Dagens Nyheter 27 november 1878&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Stockholmstidningarnas utspridning i Uppsala 1887&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aftonbladet 114 ex, Dagens Nyheter 42, Svenska Dagbladet 101, Sanningsvittnet 143 och Socialdemokratern 10.&lt;br /&gt;Källa: Egna anteckningar från en omärkt källa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ångslupen Prins Carl&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var på denna ångslup som Johan Filip Nordlund mördade fem personer under natten till den 17 maj 1900 och den hade blivit byggt 1878 på Brodins varv i Gävle. Fram till skrotningen 1939 hade den fyra olika namn.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;skargardsbatar.se&lt;br /&gt;Ahrenberg Sixten &amp;amp; Carl-Olof Bernhardsson, "Polisen lägger pussel", Uppsala, 1951&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vårdlöst gäldenär&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Göteborgsposten den 9 mars 1868 handlade om att en gäldenär som hade blivit angiven för vårdlösthet mot sin borgenär som dessutom var en rådman. Det han hade blivit misstänkt för var förskingring.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Baronen kallades till häradsrätten&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Baron Rosencrantz på Dollby gård kallades till Västra härads häradsrätt i Jönköpings län för att han hade låtit sitt boskap svultit under hösten, vintern och våren 1860-61.&lt;br /&gt;Källa: Niklas Czerhalmi, "Djursyn i staden och på landet vid 1800-talets mitt", RIG, 2003&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sveriges äldsta fotbollsklubb&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sveriges äldsta kända fotbollsklubb är Göteborg bollklubb som bildades 1875.&lt;br /&gt;Källa: "1001 fotbollsminnen", svensk version, 2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;NOT: En dubblett upptäcktes och togs bort(3 december 2010)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-6040830797448239174?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/6040830797448239174/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=6040830797448239174' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6040830797448239174'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6040830797448239174'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/11/historiska-notiser-20.html' title='Historiska notiser 20'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-1505650305771621924</id><published>2010-11-30T22:22:00.002+01:00</published><updated>2010-12-09T22:28:27.043+01:00</updated><title type='text'>Kyrkohistoriska notiser 1</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Självporträttet i Lids kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Lids kyrka i Södermanland finns en kalkmålning som kännetecknar Albertus Pictor själv. Målningen föreställer en "hoppig" Pictor och enligt tolkningar på språkbanket har den för ovanlighetens skull har han signerat sig själv. Ingen vet idag hur han såg i verkligheten och enligt vad målningen ser ut idag så var antingen blond eller brunhårigt. Dateringen av denna målning är från 1460-talet och innan han började att måla i drygt 30-tal kyrkor i Södermanland, Uppland och Västmanland.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008&lt;br /&gt;Liepe Lena, "Medeltiden", Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007&lt;br /&gt;Lindgren Mereth, "Kalkmålningar", Den gotiska tiden", Signums svenska konsthistoria", Kristianstad, 1996&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Villbergas altarskåp&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Altarskåpet i Villberga kyrka i Uppland gjordes på en verkstad i Bryssel omkring 1510 och är besläktat med ett altarskåp i Västerås domkyrka. Detta altarskåp anses har ett högt värde och 1892 ville belgarna få det tillbaka, sockenborna beslutade då att få 20 000 kronor(en hög summa på den tiden) med utbackning som följd. Tre år senare ville Uppsala domkyrka har detta skåp och inte heller denna gång gick bra.&lt;br /&gt;Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Villberga kyrka", Katrineholm, 1989&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Saint Christoffer---Östervåla&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Någonting som inte är känt är om Saint Christoffer är eller var Östervålas kyrkas skyddshelgon. Det som är klart är att denna träskulptur gjordes någon gång under medeltiden och han håller Jesusbarnet i famnen. Enligt Kilström var den tillverkat omkring 1525 och bland de kända skyddshelgon finns han däremot inte med.&lt;br /&gt;Källor: &lt;br /&gt;Faktakalendern 2003&lt;br /&gt;Kilström Bengt Ingmar, "Östervåla kyrka", Uppländska kyrkor IX, Uppsala, 1967&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Täta renoveringar av Västra Ryds kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Västra Ryds kyrka i Uppland renoverades såväl 1896 som under nästföljande år, själva kyrkan anlades någon gång under 1200-talet.&lt;br /&gt;Källa: Bonzo Berggren, "Västra Ryds kyrka", Katrineholm, 1985&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Asmundtorps gamla kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Asmundtorps gamla kyrka i Skåne revs under 1880-talet och den hade välbevarade kalkmålningar ifrån den tid som kyrkan anlades under sent 1000-tal eller början av 1100-talet. Det romanska kalkmåleriet i Skåne inleddes under den romanska tidsepoken.&lt;br /&gt;Källa: Mereth Lindgren, "Kalkmålningar", Den romanska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-1505650305771621924?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/1505650305771621924/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=1505650305771621924' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1505650305771621924'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1505650305771621924'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/11/kyrkhistoriska-notiser.html' title='Kyrkohistoriska notiser 1'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-295596474710154143</id><published>2010-11-13T21:32:00.002+01:00</published><updated>2010-11-14T02:14:53.171+01:00</updated><title type='text'>Sportnotiser 1</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Fjorton titlar i rad&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Folke Nilsson vann OS-brons i cykel 1932 och på hemmaplan vann han 14 SM-guld i rad, det totala antalet var 16 SM-titlar.&lt;br /&gt;Källa: "Sporten i focus", Stockholm, 1966&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Svensk boxningstriumf&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 29 januari 1925 vann Sverige sin första boxningslandskamp någonsin med 5-2 mot Norge.&lt;br /&gt;Källa: Idrottsbladet, nr 43-44, 17 april 1925&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Örgryte var den första fotbollsdominanten&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Innan allsvenskan drog igång 1924 vann Örgryte mästerskapet 1896(första gången), 1897, 1898, 1899, 1902, 1904, 1905, 1906, 1907, 1909 och 1913.&lt;br /&gt;Källa: "Faktakalendern Sport", 2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Åttamålsskytten Ask&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den legendariske bandyspelaren Einar Ask gjorde åtta mål för Sandviken AIK mot Brynäs IF i division II norra(dåvarande näst högsta divisionen) den 22 januari 1936, SAIK vann med 10-1.&lt;br /&gt;Källa: Idrottsbladet, nr 11, 25 januari 1936&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Landslagskedjan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under säsongen 1937-38 hade Brentford denna internationella kedja; Idris Hopkins(Wales), Bill Scott(England), Dave McCulloch(Skottland), George Eastman(England) och Bobby Reid(Skottland).&lt;br /&gt;Källa: "Rothmans football yearbook 1992-93"&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-295596474710154143?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/295596474710154143/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=295596474710154143' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/295596474710154143'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/295596474710154143'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/11/sportnotiser-1.html' title='Sportnotiser 1'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-5532858607987747678</id><published>2010-11-02T23:58:00.001+01:00</published><updated>2010-11-02T23:59:07.252+01:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 19</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Bland papegojor och markatter&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den välkända konstnären David Klöker Ehrenstrahl målade 1670 en tavla med en svart man som var omgiven av papegojor och markatter. Den fanns förut på Gripsholms slott och blev senare överförd till nationalmuseet i Stockholm, det är oklart om den har återgått till Gripsholm.&lt;br /&gt;Källa: "Statens porträttsamling på Gripsholm", Stockholm, 1951&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Mortalitet och torra vintrar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mellan 1720-35 var det torra och milda vintrar i Sverige och under denna tidsperiod var dödligheten(mortaliteten) låg.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Heckscher Eli, "Svenskt arbete och liv", 1965&lt;br /&gt;Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sadlarna blev färre&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Enligt olika bouppteckningar från Falbygden i Västergötland minskade antalet klövjesadlar från mitten av 1700-talet till 1800-talets mitt.&lt;br /&gt;Källa: Carl-Johan Gadd, "Järn och potatis", Göteborg, 1983&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Friad efter en dödsskjutning &lt;/strong&gt;(Tidigare publicerat)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under de fall som uppkom under rubriken Oppunda häradsrätt var det en liten notis om att vävmästaren Oskar Pettersson hade blivit friad ifrån vållande för en annans död i samband med "målskjutning". Han hade av våda dödat en tioårig pojke och kostnaden av pojkens obduktion och ersättning till hans anhöriga fick tas ifrån "allmänna medel".&lt;br /&gt;Källa: Södermanlands läns tidning 13 mars 1893 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Cockington Church&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cockington Church utanför staden Torquay/Torbay i England är daterat till 1196 och 1236 tillkom dess torn, i närheten av kyrkan ligger Cockington Court(nu servering) som byggdes i klassiskt stil under 1800-talet.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"England--The west country", Michelin´s guide, 1994&lt;br /&gt;Exkursion dit vid ett par tillfällen under sommaren 1997&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Papperskvarnen i Uppsala&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tysken Arnold Scholdts uppförde 1612 den första papperskvarnen i Sverige och det blev i Uppsala, han var tysk som hade kommit till staden. Den blev den första fungerande papperskvarnen som uppfördes i Sverige.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008&lt;br /&gt;"Tekniken i focus", Uppsala. 1983&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fribergs äldsta stamfader &lt;/strong&gt;(Tidigare publicerat)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min farfarsfarmor som hette som flicka Friberg och hon kom från Östergötland, den äldsta kända stamfadern från denna släkt är Nils Nilsson som var jordbrukare under den senare delen av 1600-talet på hemmanet Fristad i Tåby socken(Östergötland).&lt;br /&gt;Källa: "Fribergska släktkartan"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Olika år om Edskensblåsningen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Artur Attman angav att den första bessemerblåsningen i Sverige ägde rum i november 1857 medan ganska många andra källor angav att det var året efter. En förklaring kan vara att akvarellen som har blåsningen som motiv av Carl Fredrik Cantzler blev klar just under sommaren 1858. Enligt Heckscher var det den 18 juli 1858 som blåsningen ägde rum och trots att Attman var en av de kunnigaste inom svensk järnbrukshistoria så var det i stort set hans uppgift som skiljde sig ifrån de andra källorna.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Attman Artur, "Svenskt järn och stål 1800-1914", Södertälje, 1986&lt;br /&gt;"Daedalus", 1973&lt;br /&gt;Heckscher Eli, "Svenskt arbete och liv", 1965&lt;br /&gt;Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Framgångsrikaste nationerna i sommar-OS 1912&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stockholm hade sommar-OS 1912 och de främsta nationerna var följande(guld-silver-brons)&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;USA&lt;/strong&gt; 27-19-19&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sverige&lt;/strong&gt; 24-24.17&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Storbritannien&lt;/strong&gt; 10-15-16&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Finland&lt;/strong&gt; 9-8-9&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Frankrike&lt;/strong&gt; 7-4-3&lt;br /&gt;Källa: Stan Greenberg, "The Guinness book of olympic games", Enfield, 1984&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tonårsmödrar i Länna socken 1811&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;År 1811 var det tre tonårsmödrar som fick barn i Länna socken i Roslagen och det var rekordet för detta i denna socken under Tabellverkets tid 1749-1859.&lt;br /&gt;Källa: Egna anteckningar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lester Marshall femmålsskytt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När York City slog Horsforth med 7-1 i FA-cupens kvalomgång den 20 september 1924 gjorde Lester Marshall fem av målen.&lt;br /&gt;Källa: Rothmans Football Yearbook 1995-96&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-5532858607987747678?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/5532858607987747678/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=5532858607987747678' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5532858607987747678'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/5532858607987747678'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/11/historiska-notiser-19.html' title='Historiska notiser 19'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-1424102303714733853</id><published>2010-10-29T07:23:00.000+02:00</published><updated>2010-10-29T07:23:55.188+02:00</updated><title type='text'>Demografiska notiser under 1700-talet</title><content type='html'>***Bälinge socken utanför Uppsala föddes 49 barn 1783 medan 47 personer dog varav 30 var barn under 10 år. Barnadödligheten var hög under 1700-talet och det kännetecknade i stort alla socknar och riket i stort. Socknen med samma namn utanför Nyköping hade under samma år 30 födslar och 34 dödsfall varav 12 var under tio år. Utanför Alingsås i Västergötland finns en annan socken med ortnamnet Bälinge och det var också den minsta socken av dessa tre socknar. Tre födslar och elva dödsfall var det i denna församling ungefär en halvmil utanför Alingsås. Sex av de döda dog av hetsig feber eller brännsjuka enligt mortalitetsrapporten från detta år.&lt;br /&gt;Folkmängden för dessa socknar var 1780 samt 1785 följande med hänsyn till nuvarande kommuner.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Alingsås: &lt;/strong&gt;273 och 268&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Nyköping: &lt;/strong&gt;1 022 och 959&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Uppsala&lt;/strong&gt;: 1 907 och 1 867&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***Håtuna socken sände in sin första mortalitetsrapport till Tabellverket 1796 och enligt den så föddes 29 barn, 12 personer dog,&amp;nbsp;8 vigslar och 2 äktenskap som upplöstes genom döden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***Svinnegarn socken utanför Enköping hade år 1790 en befolkning på 456 individer&amp;nbsp;som var fördelade på 75 hushåll. Under detta år föddes exempelvis åtta barn&amp;nbsp;medan 30 personer dog under året varav fem dog av ålderdomsbräcklighet samt bröstfeber. Nästa år föddes det 17 barn och tretton personer dog(11 män/pojkar) och just detta var det ett exempel på hur det ena könet blev dominerade över det andra när det gäller döden. Fem barn under 10 år dog och samtliga var pojkar, sex upplösta äktenskap p g a döden inträffade också i Svinnegarn. Endast en man dog p g a en olyckshändelse. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***I en tidigare publicerat notis på bloggen handlade om de fyra män som drunknade under en fisketur i Mälaren vid juletid 1773 i Arnö socken. Det var det främsta dödsorsaken för denna socken under ett år med hög dödlighet och hög födelseunderskott, då bl a hetsig feber och rödsot drabbade befolkningen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***Fresta socken hade 344&amp;nbsp;invånare 1769 och fyra år senare 366 invånare. Under det svåra året 1773 hade socknen var sex födslar, 28 dödsfall, åtta äktenskap&amp;nbsp;upplösta genom döden och en vigsel. Arton personer dog av hetsig sjukdom eller brännsjuka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Folkmängdsrapporter och mortalitetsrapporter, Tabellverket&lt;br /&gt;Gadd Carl-Johan&lt;br /&gt;"Järn och potatis", Göteborg, 1983&lt;br /&gt;"Den agrara revolutionen";&amp;nbsp;Det svenska jordbrukets historia, band 3, Borås, 2000&lt;br /&gt;Eriksson Ingrid o John Rogers, "Rural labor and population change", Uppsala, 1978&lt;br /&gt;Winberg Christer,&amp;nbsp;"Folkökning och proletarisering",&amp;nbsp;Göteborg, 1975&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-1424102303714733853?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/1424102303714733853/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=1424102303714733853' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1424102303714733853'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1424102303714733853'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/10/demografiska-notiser-under-1700-talet.html' title='Demografiska notiser under 1700-talet'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7413750174627747520</id><published>2010-10-17T23:14:00.001+02:00</published><updated>2010-10-17T23:15:12.480+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 18</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Gåva till Nordiska museet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En anonym person lämnade en gåva till Nordiska museet på 2 500 kronor 1884.&lt;br /&gt;Källa: Göteborgsposten 17 november 1884&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Spåret vid Östergarn&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vid fyren i Östergarn på Gotland fanns det ett järnvägsspår som var intakt bara för några år sedan. Förr i tiden transporterade man för hand varor till fyren och det var innan lastbilarna började att användas. Det var iallafall ett lokalt spår eftersom det gotländska järnvägsnätet inte berörde Östergarn. Enligt uppgift så fanns det bl a en tippvagnsunderrede på platsen bara för tio år sedan.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.industribanor.se/indexram.html"&gt;http://www.industribanor.se/indexram.html&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;"Järnvägsdata", 1999&lt;br /&gt;Rietz Magnus &amp;amp; Harry Sellman, "Svenska fyrar", 2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Korsö fyr blev träffad av blixten&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fyren Korsö i Stockholms skärgård träffades av ett blixtnedslag 1768 när både lanternindelen och fyrapparaten skadades, de blev ersatta av samma konstruktion igen.&lt;br /&gt;Källa: Egen samling&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Högtidskost i fängelsen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 30 november 1888 hade justitedepartementet ett möte om att fångarna skulle få "högtidskost" på julafton.&lt;br /&gt;Källa: SVAR, databasen konselj&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Födelsesocknar i Åkerby socken 1900&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Åkerby socken strax norr om Uppsala hade 254 invånare 1900 varav 66 var födda i socknen, andra större poster var Bälinge 33, Jumkil 19 och Skuttunge 13. Totalt var det 71 olika poster när det gäller födelsesocknar i Åkerby under detta år. Annars var det en person som var född i Illinois(USA), en person som var född i Gryt socken(Östergötland), två i Nora(Västmanland) och en person som var född i Ås(Jämtland) samt ytterligare några ensamposter från orter längre bort (tog nog ett par dagar enbart för att resa med utan tåg).&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;BiSOS (Befolkning), 1900&lt;br /&gt;SVAR; databasen "Folkräkning"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fick varning för förfalskat kort&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En kvinna ertappades med en säsongskort till Stockholmsutställningen 1897 och kortet tillhörde en annan person, påföljden blev att hon fick en varning.&lt;br /&gt;Källa: Stockholmstidningen 15 juni 1897&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Greve nära att drunkna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På nyårsaftonen till 1886 brast isen under greve Bengt Oxenstierna när han åkte skridskor på Fyrisås. Olyckan hände vid hospitalet i Uppsala där isen inte var så stark och några män kom till grevens undsättning.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 5 januari 1886&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7413750174627747520?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7413750174627747520/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7413750174627747520' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7413750174627747520'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7413750174627747520'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/10/historiska-notiser-18.html' title='Historiska notiser 18'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-2369953873182252916</id><published>2010-10-10T23:21:00.002+02:00</published><updated>2010-10-14T23:15:34.624+02:00</updated><title type='text'>Tidigare publicerade artiklar i repris 2</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Fyra personer bevittnade hans begravning&lt;/strong&gt; (publicerat 27 december 2009)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;George Hilsdon var Chelsea första riktiga målskytt när klubben kom in i ligasystemet endast en kort tid efter bildandet 1905. Hilsdon föddes 1885, gjorde fem mål mot Glossop i sin första ligamatch för Chelsea och för dem skulle han spela för i sex år. Dog 1941 i Leicester och endast fyra personer kom till hans begravning, hans grav är också omärkt. &lt;br /&gt;När Chelsea gick upp till gamla division 1 säsongen 1906-07 gjorde han 27 mål på 32 ligamatcher.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;allfootballers.com(abonemang krävs)&lt;br /&gt;Kerrigan Colm, "Gatling-gun George", The Footballer, juni/juli 1990&lt;br /&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/George_Hilsdon"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/George_Hilsdon&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Växjö hade tre olika spårvidder&lt;/strong&gt; (publicerat 22 december 2009)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På Växjös bangård fanns det en gång i tiden tre olika spårvidder; 1435 mm(normalspår) och två smalspår(891 samt 1067 mm).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägars historia", 1994 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Två sentida rester vid Litslena kyrka&lt;/strong&gt; (publicerat 8 januari 2010)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utanför kallmuren som går runt Litslena kyrka i Uppland finns det 22 resta stenar som är mellan 0,45-0,6 meter breda och 0,1-0,35 meter tjocka som står på rad utanför kyrkogårdens västra mur. Av dessa stenar har 21 blivit försedda med ringar och syftet med detta var att binda hästarna i samband med gudstjänst. &lt;br /&gt;Inne på kyrkogården finns det en hög som är 20x10 meter och två meter hög som är övertorvad, fast en mindre rest är synlig från dess norra del. Högen är en tornrest som byggdes vid kyrkans västra del under 1600-talet (?, mer om det nedan) och som under ett senare tillfälle raserades. &lt;br /&gt;Från Kilström&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Det medeltida tornet med den spetsiga, höga spiran, som Hadorph avbildade år 1684, måste har störtat omkull omkring år 1690, ty den 4 maj 1691 erhåller församlingen Kungl Maj:ts brev på att få uppta kollekt inom ärkestiftet. &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Skälet var att få råd med att bekosta ett nytt torn och så blev också fallet. År 1741 blåste det orkanvindar i socknen, tornet rasade på nytt och då för sista gången. Enligt Fornlämningsregistret inträffade båda rasen under 1600-talet, men Kilström påstod att det andra raset skedde 1741.&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TLdyoUIv8sI/AAAAAAAABEk/RrvODqgVRcc/s1600/Litslena.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" ex="true" src="http://1.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TLdyoUIv8sI/AAAAAAAABEk/RrvODqgVRcc/s1600/Litslena.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;em&gt;Tornruinen är till vänster om gångstigen in till kyrkan och enligt en lokal tradition har hemvändande soldater stått på "kullen".&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Fornlämningsregistret: Litslena 179&lt;br /&gt;Kilström Bengt Ingmar, "Litslena kyrka", Strängnäs, 1981&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-2369953873182252916?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/2369953873182252916/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=2369953873182252916' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2369953873182252916'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2369953873182252916'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/10/tidigare-publicerade-artiklar-i-repris.html' title='Tidigare publicerade artiklar i repris 2'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TLdyoUIv8sI/AAAAAAAABEk/RrvODqgVRcc/s72-c/Litslena.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-1121097115147997168</id><published>2010-09-25T18:01:00.002+02:00</published><updated>2010-09-25T18:04:51.298+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 17</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Sexton spelare i tjänst&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Säsongen 1914-15 använde Sheffield Wednesday sexton spelare på 38 ligamatcher varav Teddy Davison och Andrew Wilson spelade i samtliga ligamatcher. Det var i ligans högsta division som då hette division 1 och klubben slutade sexa, fast de ledde serien under säsongen.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;allfootballers.com(nedlagd databas)&lt;br /&gt;Egen samling&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Befolkningen på Yxlan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yxlan är den långsmala ön i Norrtälje kommun och tillhör Bildö socken. År 1723 bodde cirka 125 personer på ön och 299 bodde på ön 1850. En senare befolkningsuppgift är 273 invånare under mitten av 1960-talet.&lt;br /&gt;Källa: Anders Källgårdh, "Sveriges öar", 2005&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Långt lidande&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 4 januari 1901 avled slutligen efter ett långt lidande den f d löjtnanten vid Västmanlands regemente, Daniel Theodor Lorich i Uppsala och han blev 79 år gammal.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 7 januari 1901&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lasse Majas skär&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På ett litet skär i Mälaren någon mil nordost om Mariefred ligger Lasse-Majas skär och enligt fornminnesregistret är det följande; &lt;em&gt;Historisk minnesplats, Lasse-Majas grund, på vilket det förr lågen stor sten, Lasse-Majas sten, som blev påkörd och knuffad ivattnet av en större båt. Vid Lasse-Majas sten påstods Lasse-Majaha vistats en natt. Det lilla skäret utanför grundet kallas Lasse-Majas skär&lt;/em&gt;. Enligt traditionen hade Lasse Maja som egentligen hette Lars Molin vistas där under en natt och det var när han var på flykt. Denna fornlämning ligger på ön Rönnskärsgärdet.&lt;br /&gt;Källa: Fornminnesregistret, Överenhörna nr 52&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fingeravtryck i Sverige&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Man började att tillämpa fingeravtryck 1906 sedan den engelska polisen hade börjat med det på 1890-talet.&lt;br /&gt;Källa: Norstedts uppslagsbok&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Branden i Väddö kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 24 maj 1872 råkade Väddö kyrka ut för en förödande brand som i stort sett förstörde kyrkan. Man hann dock få ut orgeln, predikstolen, böcker och&amp;nbsp;handlingar&amp;nbsp;. Sent på eftermiddagen svepte ett åskmoln över trakten och en blixt träffade kyrkan som nästan på en gång övertändes. Även prästgården var ett tag hotat och med gemensamma krafter lyckades man rädda denna byggnad. Kyrkan hade drygt trettio år tidigare ersatt en medeltida version av kyrkan och för andra gången under detta sekel fick man alltså uppföra en ny kyrka.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Göteborgsposten 28 maj och 4 juni 1872&lt;br /&gt;Lindgren Mereth, "Väddö kyrka", Upplands kyrkor, 1972&lt;br /&gt;SVAR(ra.se); databasen "Konselj", "Väddö"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vita valar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vita valar hade besökt St Lawrencebukten i stor skala rapporterade tidningen Svensk-amerikanen den 31 oktober 1885.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-1121097115147997168?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/1121097115147997168/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=1121097115147997168' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1121097115147997168'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/1121097115147997168'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/09/historiska-notiser-17.html' title='Historiska notiser 17'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-3133046338185704221</id><published>2010-09-11T22:15:00.001+02:00</published><updated>2010-09-12T16:52:23.894+02:00</updated><title type='text'>Försvunnigheter från lite här och var</title><content type='html'>Innan denna blogg blev omgjord fanns det en mängd notiser om allehanda försvunnigheter och på forumet Skalman finns det en diskussion om "Sverige som var".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=22&amp;amp;t=24868"&gt;http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=22&amp;amp;t=24868&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***Runhäll var förut en släktgård i Lerum som min farfars föräldrar bodde och som togs bort när motorvägen anlades, den fanns ungefär där skylten "Göteborg 21" finns. Minns hur knyckig denna skylt var en långtradare välte just där för en del år sedan. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***Enköpings stadshotell är nu riven.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***Nu finns det inga Sibyllekiosker kvar i Uppsala.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***Statoilmacken i såväl Björklinge som vid Kungsgatans södra del i Uppsala är också rivna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***Mellan Funbo och Lagga finns det f&amp;nbsp;d industribyggnad (ett mindre sågverk).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***Sågverket i Knivsta är nu helt riven, frågan är vad man skall göra åt området och det är diskussion om nya bostadshus. Likaså cementfabriken som min morfar jobbade på i Luthagen i Uppsala.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-3133046338185704221?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/3133046338185704221/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=3133046338185704221' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3133046338185704221'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/3133046338185704221'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/09/forsvunnigheter-i-uppland.html' title='Försvunnigheter från lite här och var'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8424111826919420117</id><published>2010-09-02T23:20:00.000+02:00</published><updated>2010-09-02T23:20:38.845+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 16</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Gjöts vid kungens närvaro&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kung Fredrik IV av Danmark-Norge var närvarande under omgjutning av en kanon i Venedig 1708 och den bar Sankt Markus vapen. &lt;br /&gt;Källa: "Uppslagsboken Vapen", svensk version, 1997&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Svensk guld i den första stafettävlingen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;År 1933 vann Sverige det första VM i längdåkning på distansen 4x10 km i Innsbrück, laget bestod av Per Erik Hedlund, Sven Utterström, Nils Englund och Hjalmar Engström.&lt;br /&gt;Källa: "Faktakalendern Sport", 2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lustig jakt i Uppsala&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En dag i slutet på juni 1878 råkade en händelse skapa notis i lokaltidningen Upsala. En ekorre förföljd af ett antal sparfvar och ett mindre d:o pojkar passerades i lördags middag förbi Rullan från Vaksalagatan. Rullan låg ungefär där kommunhuset ligger idag och var en berömd restaurang i staden, tyvärr brann den ner under 1940-talet.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 2 juli 1878&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Handkvarnen vid Brunnby&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ca 300 meter norr om Brunnby i Funbo socken(Uppland) finns en handkvarn med måtten 1,3x0,85x0,5 meter.&lt;br /&gt;Källa: Fornlämningsregistret Funbo 98&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Oktobermarknaden &lt;/strong&gt;(Tidigare publicerat)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 9 januari 1903 meddelade Uppsala Nya Tidning att Oktobermarknaden i Öregrund skulle upphöra. Har aldrig hört talas om att denna marknad skulle har återuppstått.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8424111826919420117?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8424111826919420117/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8424111826919420117' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8424111826919420117'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8424111826919420117'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/09/historiska-notiser-16.html' title='Historiska notiser 16'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-368729230634756673</id><published>2010-09-02T08:13:00.001+02:00</published><updated>2010-09-02T08:13:52.326+02:00</updated><title type='text'>Tidigare publicerade artiklar i repris 1</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Lite kortfattat om agrara byggnader&lt;/strong&gt; (19 november 2007)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det kommer lite mer vid ett senare tillfälle, men i denna artikel blir det bara ytlig information. Som jag har skrivit om tidigare så har flera agrara byggnader försvunnit som bland annat berodde på avfolkning. Idealet för en gård är bl a en mangårdsbyggnad, ekonomibyggnader, drängstuga, förråd, vedbod och en utedass. Sedan kan det förekomma andra byggnader beroende på vilken sysselsättning det var på gården. Exempelvis vid kusten så hade bönderna bl a fiskebod och möjligen båthus. På många bondgårdar fanns det också en välingklocka som man använde för att korna skulle "kallas in" för att de skulle komma in i ladugården. Sedan förekom utrymmen för bl a tröskning och utrustningen var gjord så man kunde slå säden, att de smulades sönder. &lt;br /&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lite historik kring Leksand 1780&lt;/strong&gt; (15 november 2007) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Detta år hade Leksand 9 509 invånare som var fördelat på 4 458 män och 5 051 kvinnor, det var första gången som Leksand hade en folkräkning i socknen iallafall som man kan få fram med hjälp av Tabellverkets material. Att socknen var stor kan man också se på hushållsantalet, antalet gästgivargårdar och "krogar på landet". I siffror var det 1 568 hushåll, 3 gästgivargårdar och 15 krogar. I relativa tal var det 6,06 individer per hushåll och 633 indiver per krog, om man räknar bort barnantalet som var 2 987 individer så blev antalet individer per krog på 434,8 personer, vilket det var trångbodda om alla vuxna personer skulle vara där samtidigt. Eftersom det var männen som oftast dog i alkoholrelaterade sjukdomar så kan man säga att 2 992 män över 15 år besökte krogarna eller gästgivargårdarna, då skulle värdet vara 166 personer per krog/gästgivargård. I socknen fanns exempelvis även 1 382 män och 1 489 kvinnor över 15 år som var ogifta. Räknade man med de gifta stånden så var det 1 448 gifta par, att männen dog tidigare än kvinnorna kan man även se hos denna socknen. Det var 162 änklingar mot 593 änkor i socknen under detta år, vilket inte var så ovanligt under 1700-talet.&lt;br /&gt;KÄLLA: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;En utebliven järnväg i Uppland&lt;/strong&gt; (tidigare publicerat 11 november 2007)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 11 december 1912 hade Uppsala Nya Tidning en notis om en välbesökt stämma i Bälinge socken om en normalspårig järnväg från Uppsala via Harbo till Kerstinbo vid Sala-Gysinge-Gävle järnväg. Kerstinbo hade en station längs med denna linje som också var normalspårig.&lt;br /&gt;Mötet hade drygt 1400-1500 personer besökt om man utgår ifrån notisens sanningsvärde och man röstade då för att järnvägen skulle dras förbi den egna socknen. En station skulle anläggas inte så långt ifrån Bälinge kyrka och på mötet beslutade man också att en arbetsgrupp skulle arbeta med denna fråga.&lt;br /&gt;Bälinge och Harbo var de större tätorterna längs med denna linje, om förslaget om att anlägga en järnvägslinje genom en glesbygd med icke avgörande industriverksamhet så var man antagligen medveten om hur det skulle gå. Det var också en viss diskussion om att järnvägar måste anläggas förbi någon ort som har dragningskraft med både tillökande industriverksamhet och folkökning. Ett annat exempel i Uppland där det stod klart i princip omgående att det inte skulle gå var Enköpings-Heby-Runhällens järnväg. En järnväg som det stod klart redan från första början inte skulle vara lönsamt. Det var ungefär samma förhållanden som järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo skulle har haft. Visserligen låg Heby längs med Norra stambanan och dessutom hade en växande tegelbruksindustri då, så föll EHRJ på greppet att vara lönsamt. Järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo diskuterades vid ett antal tillfällen vid olika riksdagssammanträden under 1910-talet innan man beslöt att det inte skulle byggas någon järnväg under 192o-talet.&lt;br /&gt;Källor;&lt;br /&gt;Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991&lt;br /&gt;Järnvägsdata, Stockholm, 1999&lt;br /&gt;Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921&lt;br /&gt;Svarskatalogen på Riksarkivet, "sökord" Kerstinbo.&lt;br /&gt;Uppsala Nya Tidning, 11 december 1912 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Polisdomstolens stamkunder&lt;/strong&gt; (tidigare publicerat 21 mars 2008)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Uppsala Nya Tidning den 7 januari 1911 gick att läsa följande(i kortform).&lt;br /&gt;I Stockholm var följande personer ständiga tagna.&lt;br /&gt;***En kvinna har blivit pliktat vid 49 tillfällen.&lt;br /&gt;***En man vid 24 tillfällen.&lt;br /&gt;***En man vid 127 tillfällen.&lt;br /&gt;***En man vid 204 tillfällen.&lt;br /&gt;De mestadels av tillfällerna som de har fått pliktat var för fylleri. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Nykterhetsdemonstrationen i Viksta 1901&lt;/strong&gt; (Tidigare publicerat 28 september 2009)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En nykterhetsdemonstration hölls i den uppländska socknen Viksta den 7 juli 1901 och som samlade 1 500 deltagare. Det stod ingenting i källan om varifrån demonstranterna kom ifrån och man kan utgå ifrån att det var många från utsocknes som deltog eftersom Viksta socken hade 1 073 invånare detta år. Nykterhetsrörelsen var väldigt starkt under denna tidsperiod och det hölls flera sådana möten som dock inte är belagda med källor i denna notis. Det var flera olika grupperingar med olika namn eller ändamål som sysslade med att motverka alkoholismen och en sådan organistation var Templaordern.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;BiSOS(Befolkning) 1901&lt;br /&gt;NE(CD-ROM), "nykterhetsrörelsen"&lt;br /&gt;Tidningen Upsala 8 juli 1901&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-368729230634756673?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/368729230634756673/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=368729230634756673' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/368729230634756673'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/368729230634756673'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/09/tidigare-publicerade-artiklar-i-repris.html' title='Tidigare publicerade artiklar i repris 1'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-2185360092917280463</id><published>2010-08-31T22:43:00.002+02:00</published><updated>2010-09-01T07:33:04.569+02:00</updated><title type='text'>Kultur-historiska notiser</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Språkgeniet på 1700-talet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Johan Ihré(1707-80) var professor i Uppsala och kallades för "Sveriges största språkgeni" under 1700-talet.&lt;br /&gt;Källa: "Statens porträttsamling på Gripsholm slott", Stockholm, 1951&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;"Fem vita jungfrun"&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Målningen "Fem vita jungfrun" av en okänd konstnär tillhör statens porträttsamling på Gripsholm och har också varit utställd i Mariefreds kyrka.&lt;br /&gt;Källa: Se föregående&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fadren&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Drama av Strindberg som handlade om maktkampen mellan mannen och hans hustru i ett äktenskap.&lt;br /&gt;Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Svinnegarn som pilgrimkyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under medeltiden var Svinnegarns kyrka utanför Enköping en pilgrimskyrka och dessutom finns det en offerkälla i närheten av kyrka. De äldsta delarna av kyrkan härstammar från omkring 1200-talet och det var någon gång under 1500-talet som kyrkan blev en församlingskyrka.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Offerkällan vid Svinnegarn", min notis&lt;br /&gt;Rosell Ingrid, "Svinnegarn kyrka", Katrineholm, 1985&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Engströms ateljé&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Författaren Albert Engström ritade tillsammans med sin elev ateljen som nu är museum, året var 1906 och den användes fram till hans död 1940.&lt;br /&gt;Källa: "Bebyggelseregistret"&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-2185360092917280463?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/2185360092917280463/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=2185360092917280463' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2185360092917280463'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2185360092917280463'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/08/kultur-historiska-notiser.html' title='Kultur-historiska notiser'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7081877582663773719</id><published>2010-08-25T22:58:00.002+02:00</published><updated>2010-09-01T07:34:19.793+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 15</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Love Almqvist-skandalen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Författaren Love Almqvist orsakade en skandal när han hade skrivit boken "Det går an" 1839 som handlade om den unga glasmästardottern Sara Videbeck som föredrog att ha barn utanför äktenskapet som på den tiden var oacceptabel i det svenska samhället.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004&lt;br /&gt;"Norstedts uppslagsbok", 2003&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;300 000 kronor i testamente&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En norsk bonde testamenterade 300 000 kronor till sin hustru och de var bosatta i Ringsaker socken.&lt;br /&gt;Källa: Aftonbladet 14 mars 1889&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Öppnad för trafik&lt;/strong&gt; (tidigare publicerat)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 8 november 1862 öppnades den sista etappen av Västra Stambanan mellan Sparreholm och Hallsberg med en sträcka av 103 km. Premiärtåget gjorde en resa på tre dagar med omfattande festligheter längs linjen och rallarna bidrog själva med att tända bloss när tåget åkte förbi. Den 1 december 1864 öppnade Östra Stambanan som ursprungligen gick mellan Malmö-Nässjö-Falköping i sin helhet.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Järnvägsdata", 1992 och 1999&lt;br /&gt;Björn Kullander, "Sveriges järnvägars historia", 1994&lt;br /&gt;"Kronologin över svenska järnvägar", min sammanställning &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hägglunds loktillverkning&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;AB Hägglund &amp;amp; Söner i Örnsköldsvik började sin fabrikation av lok(el och diesel) 1942 med ett lok som skulle tjänstgöra hos AB Nordbetong i Lugnviksmon(avställt 1970). Nästa loktillverkning av firman var fem gruvlok som kom till LKAB i Kiruna och dessa var katalysatordrivna med spårvidden 900 mm. Det var också samma firma som låg bakom tillverkningen av de "vita bussarna" under andra världskriget.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008&lt;br /&gt;Priedits Janis, "Loklista, Hägglunds, oktober 2001&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Upplandslagen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kan tidigast dateras till den 2 januari 1296 när kungen Karl Magnusson stadsfäste lagen och Upplandslagen är äldre än "Götalagarna, den hade t o m inslag från vikingatiden.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Harrison Dick, "Jarlens sekel", 2002&lt;br /&gt;Henriksson Alf, "Svensk historia", 1963&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;OS:s första deltagare som dog&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var antagligen&amp;nbsp;kandadensaren Etienne Desmarteux som vann på kula i sommar-OS i St Louis 1904 och han dog redan under nästföljande år i tyfus, han var född 1873.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Greenberg Stan, "The Guinness book of olympic facts&amp;amp;feats", Enfield, 1984&lt;br /&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Etienne_Desmarteau"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Etienne_Desmarteau&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Finsk jakt sjönk vid Rådmansö kust&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 18 juni 1908 kantrade en finsk jakt vid Rådmansö-kusten och besättningen räddades av en finnskuta.&lt;br /&gt;Källa: Fornlämningsregistret Rådmansö 183&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7081877582663773719?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7081877582663773719/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7081877582663773719' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7081877582663773719'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7081877582663773719'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/08/historiska-notiser-15.html' title='Historiska notiser 15'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8029764417799580316</id><published>2010-08-25T22:28:00.000+02:00</published><updated>2010-08-25T22:28:42.648+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser om Sirius</title><content type='html'>Mitt favoritlag är Sirius i Sverige även om framgångar har uteblivit óch uppgifterna är hämtade från min siriushistoriska blogg!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fem SM-titlar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I bandy har klubben tagit fem SM-titlar; 1921, 1922, 1961, 1966 och 1968.&lt;br /&gt;Källa: Siriusfakta, siriushistoriska bloggen(min egen)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Största bandysegern&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den största segern är 13-0 mot Eskilstuna BS i division 1(Östra) den 14 februari 1987 och tolv av målen kom i andra halvlek.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;siriusfakta, siriushistoriska bloggen&lt;br /&gt;Uppsala Nya Tidning 16 februari 1987&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Största fotbollsframgången&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sirius spelade SM-final i fotboll 1925 mot Fässberg som förlorades med 0-5 och finalen hade blivit uppskjuten med ett år. Hade finalen spelas 1923 eller 1924 hade nog Sirius vunnit eftersom det var en formtopp då.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://siriushistoriska.blogspot.com/2010/08/pa-vag-mot-sm-finalen.html"&gt;http://siriushistoriska.blogspot.com/2010/08/pa-vag-mot-sm-finalen.html&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://siriushistoriska.blogspot.com/2010/03/daligt-trend-efter-finalen.html"&gt;http://siriushistoriska.blogspot.com/2010/03/daligt-trend-efter-finalen.html&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://siriushistoriska.blogspot.com/2009/11/den-framsta-fotbollsmeriten.html"&gt;http://siriushistoriska.blogspot.com/2009/11/den-framsta-fotbollsmeriten.html&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.siriusfotboll.se/(S(el4zen55wgttuvbh2o2jzj45))/default.aspx?nav=101&amp;amp;id=3847&amp;amp;ptid=1198"&gt;http://www.siriusfotboll.se/(S(el4zen55wgttuvbh2o2jzj45))/default.aspx?nav=101&amp;amp;id=3847&amp;amp;ptid=1198&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tre allsvenska säsonger&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sirius fotboll har tre allsvenska säsonger; 1969, 1973 och 1974.&lt;br /&gt;Källa: siriusfakta, siriushistoriska bloggen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Dimmatchen 1970&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Matchen mellan Sirius-Katrineholm fick avbrytas efter 39 minuter den 26 februari 1970.&lt;br /&gt;Källa: http://siriushistoriska.blogspot.com/2010/01/matchen-i-dimman.html&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8029764417799580316?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8029764417799580316/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8029764417799580316' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8029764417799580316'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8029764417799580316'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/08/historiska-notiser-om-sirius.html' title='Historiska notiser om Sirius'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7141023271749610753</id><published>2010-08-21T18:37:00.001+02:00</published><updated>2010-08-21T18:38:18.001+02:00</updated><title type='text'>Utlandsnotiser</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Skyfallet i Caracas&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett skyfall drabbade Venezuelas huvudstad i slutet på september 1894 och ställde till med en svår förstörelse, 110 personer omkom under skyfallet.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 4 oktober 1894&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fem gårdar brann&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En eldsvåda drabbade den norska orten Narvik i januari 1904 då fem gårdar brann ner till grunden och en av gårdarna hade dessutom råkat för en annan eldsvåda ett par år tidigare. Branden i Narvik få möjligen betraktas som följetong till storbranden i Ålesund ett par veckor innan. I slutet av denna månad var insamlingen till de drabbade i full gång från bl a Sverige.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Borås tidning 26 januari 1904&lt;br /&gt;Wikipedia; "Aalesund"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;F d slavar grundade Liberias huvudstad&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Liberia grundades som stat 1847 av frisläppta slavar från USA och orsaken till att landets flagga liknar den amerikanska flaggan, fast den har endast en stjärna.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Henriksson Alf, "Alla tider", Stockholm, 1983&lt;br /&gt;Hjelmquist Fredrik, "Världens guide", 1997&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Colt-Bisleyrevolvern&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Denna revolvermodell tillverkades i 44 350 exemplar mellan 1894-1915 och många blev sålda till England, fast de flesta av dessa vapen gick till den amerikanska köpare.&lt;br /&gt;Källa:&lt;br /&gt;David Miller, "The illustratet directory of guns", Maidstone, 2005&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Varuhuset Jenners&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Varuhuset Jenners i Edinburgh är världens äldsta varuhus som öppnades 1838.&lt;br /&gt;Källa: Patricia Schultz, "1000 places to see before you die(svensk version)", 2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Konstnumret slutade i tragedi&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under en föreställning utanför Berlin skulle en konstskytt skjuta ett äpple som fanns på en annans persons huvud och som också var hans dotter. Han träffade istället i munnen på henne och hon föll död ner på marken, han var nära att bli lynchad.&lt;br /&gt;Källa: Stockholmstidningen 25 maj 1897&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Eldsvåda i spinnerifabriken&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Natten till den 6 september 1883 brann den stora spinnerifabriken i Tammerfors ner till grunden och branden syntes vida omkring.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 8 september 1883&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vid inloppet till staden Dartmouth&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vid floden Darts inlopp på den engelska sydkusten finns en senmedeltida borg som anlades av handelsmän i staden Dartmouth för att skydda den från inkräktare.&lt;br /&gt;Källa: Michelins guide, "England---The west country", 1994&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Volleybollen till Europa&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var amerikanska soldater som tog med sig sporten till Europa 1917 och fick sin största spridning i f d öststaterna.&lt;br /&gt;Källa: Focus-Sporten", Stockholm, 1966&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ammanårtal&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Universitetet i den jordanska huvudstaden grundades 1962 och åtta år senare förstördes staden p g a inbördeskriget.&lt;br /&gt;Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Dubbla hat-trick&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När Newcastle United slog Bury med 6-0 i den gamla division 2 den 10 december 1938 gjorde Tom Mooney och Harry Clifton tre mål vardera.&lt;br /&gt;Källa: Egen samling&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Åtta mål mot tre&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 29 oktober 1924 vann Manchester City med 8-3 mot Burnley i den gamla division 1 och två dagar senare förlorade klubben med samma siffror mot Sheffield United.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Goble Ray och Andrew Ward, "Manchester City-A Complete Record", Derby, 1993&lt;br /&gt;Soar Phil, "The Hamlyn A-Z of britishh football records", Twickenham, 1984&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7141023271749610753?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7141023271749610753/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7141023271749610753' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7141023271749610753'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7141023271749610753'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/08/utlandsnotiser.html' title='Utlandsnotiser'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7586983185592831214</id><published>2010-08-08T17:54:00.000+02:00</published><updated>2010-08-08T17:54:19.688+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 14</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Fick inte sälja grannens varor&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bönderna kunde sälja de varor som kom ifrån den egna avkastningen och däremot var det förbjudet att sälja grannens varor, eftersom denna marknad tillhörde borgarna. År 1789 blev det lagligt för bönderna att handla med grannens varor.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Magnusson Lars, "Sveriges ekonomiska historia", Falun, 1999&lt;br /&gt;NE(CD-rom), "bondehandel&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Det första ASEA-loket&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det första elloket i Sverige&amp;nbsp;byggdes av ASEA 1891 och som hade spårvidden 750 mm, loket var av boggietyp. Loket fick ström ifrån en kraftledning och en motor på 1x10 hästkrafter. Det tjänstgjorde hos Värmbols Fabriks AB och återtogs av ASEA två år senare, blev sedan kvar på ASEA:s museum i Västerås fram till 1940-talet. I Värmbol åkte loket på en två kilometer lång bana mellan Värmbols trämassefabrik och anhalten Stettin vid Västra Stambanan.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Gyllenberg Bo, "Värmbol-Stettin", Svenska småbanor, 1979&lt;br /&gt;Hansson Staffan, "Porjus---Ett kraftverk för industriell tillverkning i övre Norrland", Daedalus, 1995&lt;br /&gt;"Industrilok i Södermanland", Jönköping, 1982&lt;br /&gt;Priedits Janis,"Loklista(ASEA), 2006&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Goda skördar under 1700-talets första hälft&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Sverige var det goda skördar 1721-33, 1728-34 och 1737-38.&lt;br /&gt;Källa: Gustav Utterström, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Gårdatunneln i Göteborg&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anlades när Västkustsbanan fick en omläggning och blev klart 1968, blev då Sveriges längsta järnvägstunnel med 2 163 meter.&lt;br /&gt;Källa: "Järnvägsdata", 1999&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;En flitig man&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Litteratur- och kulturhistoriken Henrik Schück (1855-1947) hann med cirka 700 uppsatser under sin verksamma tid.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004&lt;br /&gt;"Norstedts uppslagsbok", 2003&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7586983185592831214?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7586983185592831214/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7586983185592831214' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7586983185592831214'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7586983185592831214'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/08/historiska-notiser-14.html' title='Historiska notiser 14'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-7387211599710274568</id><published>2010-08-04T20:28:00.000+02:00</published><updated>2010-08-04T20:28:32.882+02:00</updated><title type='text'>Engelsk spelarstatistik</title><content type='html'>Samtliga uppgifter är hämtade från den temporärd nedlagda databasen allfooballers medan andra källor kommer att anges inom parentes i texten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Spelare i den engelska ligan med koppling till skottska St Mirren&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är ett urval av spelare eftersom det är många. Bl a Gerry Baker, Dick Beattie, Doug Bell, Tommy Bryceland, Davie Colquhoun, Joseph Craven, Jimmy Drinkwater, Paul Fenwick, Jack Fraser, Steve Galloway, Dave Halliday, Tommy Henderson, Jimmy Kirk, Willie Lawson, Tommy Leishman, Frank McAvennie, Iain McCulloch, Stuart Munro, Ronald Orr, Ian Scanlon, Ian Ure och John Wood.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Notts Countys främsta målskyttar 1963-64&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Klubben blev sist i den förra division 3 och flyttades ner till division 4, de bästa målskyttarna i ligan var Jeff Astle 11, Tony Flowers 6, Keith Fry 6, Dick Edwards 5&amp;nbsp;och Bobby Tait. Klubben gjorde 45 mål på 46 ligamatcher och tjänade ihop 27 poäng, fem färre än nästjumbon Wrexham(Phil Soar, "The Hamlyn A-Z of british football records, 1984). Astle som började sin karriär i Notts County gick efter denna säsong över till West Bromwich och vann bl a FA-cupen 1968 med matchens enda mål som han själv gjorde. Han gjorde mål i samtliga omgångar som WBA spelade och&amp;nbsp;vann skytteligan i dåvarande högsta divisionen säsongen 1969-70 med 25 mål (&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Jeff_Astle"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Jeff_Astle&lt;/a&gt;).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bentleys 21 mål&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När Chelsea vann engelska ligan för första gången 1954-55 blev Roy Bentley bästa ligaskytt med 21 mål och med i laget fanns även försvararen Ron Greenwood som senare skulle bli engelsk förbundskapten. Greenwood spelade bara en B-landskamp för England, men som förbundskapten ledde han det engelska landslaget mellan 1977-82 (&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Ron_Greenwood"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Ron_Greenwood&lt;/a&gt;).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Någonting om Drakes ligakarriär&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ted Drake har klubbrekordet för Arsenal med flest ligamål under en säsong och han gjorde 42 mål på 41 ligamatcher under säsongen 1934-35. Han började dock i Southampton som det blev 47 mål på 71 ligamatcher innan han kom till Arsenal i mars 1934. Innan han kom till Arsenal hann han göra 22 mål på 27 ligamatcher och under den återstående av denna säsong hann han göra ytterligare sju mål på 10 ligamatcher för Londonklubben.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Beaneys korta karriär&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bill Beaney började som lärling i Southampton innan han kom in i A-laget i januari 1973 och gjorde bara en ligamatch från start samt hoppade in som avbytare en gång. Han spelade även en ligamatch vid ett senare tillfälle och tillsammans blev det 2 ligamatcher+1 gång avbytare, föddes t o m i staden i maj 1954 (Barry Hugman, "Football League Players Records 1946-88", 1988)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-7387211599710274568?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/7387211599710274568/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=7387211599710274568' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7387211599710274568'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/7387211599710274568'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/08/engelsk-spelarstatistik.html' title='Engelsk spelarstatistik'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-2732852678474808381</id><published>2010-07-21T23:57:00.000+02:00</published><updated>2010-07-21T23:57:44.976+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 13</title><content type='html'>&lt;strong&gt;"Ever-present"&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Ever-present" är det engelska uttrycket att en spelare deltar i samtliga ligamatcher under varje säsong från start. När Preston vann den första engelska ligasäsongen 1888-89 var två spelare ever-presents(Johnny Graham och Bob Holmes). John Goodall som blev den första skyttekungen med tjugo mål missade bara en ligamatch(vissa källor angav att han gjorde 21 mål) medan tabelltvåan Aston Villa hade tre ever-presents, bl a Gersholm Cox som blev den första som gjorde ett självmål. Samma klubb har tydligen&amp;nbsp;rekordet med flest ever-presents under en säsong när sju spelare var detta när de vann ligan under säsongen 1980-81 och då var matchprogrammet i ligan 42 matcher (Billy Bremner, Gordon Cowans, Dennis Mortimer, Ken McNaught, Tony&amp;nbsp;Morley, målvakten Jimmy Rimmer och Kenny Swain). Den allra första säsongen med 42 ligamatcher under en säsong var 1919-20 och det var också den första efter första världskriget. Många klubbar hade då inga ever-presents alls och samma sak var det den första säsongen efter andra världskriget(1946-47). Newport County använde 42 spelare under säsongen 1946-47 och hade förstås inga ever-presents. Under säsongen 1955-56 hade Tottenham en ever-present, Nottingham två, Sheffield Wednesday en, Chelsea och ligamästarna Manchester United också en vardera.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;allfootballers.com(tillfällig nedlagd)&lt;br /&gt;Goodyear David &amp;amp; Tony Matthews, "Aston Villa-A Complete Record", Derby, 1990&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Först vid båda tillfällerna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Frykstads järnväg i Värmland var den första rälsbelagda banan som öppnades i Sverige 1849 som "hästbana", 1856 med lokdrift och 1871 blev den som första i Sverige att läggas ner.&lt;br /&gt;Källa: "Järnvägsdata", 1999&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Uppsalas järnvägspark&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stationshuset i Uppsala blev färdigt 1866 och arkitekten var Adolf Wilhelm Edelsvärd, det tog tio år innan parken kom som Knut Forsberg iordningsgjorde.&lt;br /&gt;Källa: Tomas Björk, "1800-talet", Svensk konst och visuell kultur efter 1809, Kristianstad, 2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ålderdomliga gravar gav Stagnelius en influens&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dörby kyrka utanför Kalmar har en del gravvårdar från äldre tider bevarade på kyrkogården på en gemensam plats. Vid kyrkans södra vägg ligger exempelvis Linnerhielmska familjegraven där bl a kanslirådet Jon Carl Linnerhielm(1758-1829) ligger begraven. När författaren och diktaren Erik Johan Stagnelius(1793-1823) besökte Dörby kyrka fick han en idé till sin dikt "Förruttnelsen" och besöket ägde rum under sommarhalvåret 1818. Vad många inte känner till var att Stagnelius upperbarligen fick sina influenser till sina skrifter i just Dörby. Det var antagligen under en promenad på kyrkogården som fick honom att skriva denna märkliga dikt.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor-en historisk reseguide", Värnamo, 2008&lt;br /&gt;Klintmar Karl-Martin, "Dörby kyrka", Kalmar, 1968&lt;br /&gt;"Norstedts uppslagsbok", 2003&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Plundring gav tillfälle till enande&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;År 802 plundrades klostret Iona på en ö utanför Skottland av vikingar och därefter flyttades detta viktiga centrum till fastlandet och då blev också lättare att ena de stammar som fanns i Skottland. &lt;br /&gt;Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", 1983&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Äldsta hästpoloklubben&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I norra Indien bildades världens första hästpoloklubb 1859 med namnet "The Silchar Polo Club" i Cachar.&lt;br /&gt;Källa: "Sporten i focus", Stockholm, 1966&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bolka by&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bolka ligger i Börstils socken i Uppland som liksom grannbyn Sund har bevarat sin ålderdomliga&amp;nbsp;bytomt som det var innan laga skifte som genomfördes 1859-61 i Bolka. Laga skiftet i Sund inträffades inte förrän i början av 1880-talet. Bolka är en viktig by för kulturgeografer eftersom den har historiska drag och den ursprungliga tomten är ännu bevarad.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Bygd att vårda för Uppsala län", del 2, 1984&lt;br /&gt;Exkursion, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT 2001&lt;br /&gt;Hogdal Jon, "Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sex kanoner inauktionerades för tio öre&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sex kanoner som hade bärgats från havsbottnen vid Falsterbo auktionerades ut för tio öre till en vagnputsare.&lt;br /&gt;Källa: Södermanlands läns tidning 5 juli 1909&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Notis om hospitalrymning&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I tidningen Upsala den 11 mars 1884 finns det en notis om en rymning ifrån hospitalet i staden och det var en man i 30-årsåldern.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-2732852678474808381?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/2732852678474808381/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=2732852678474808381' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2732852678474808381'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/2732852678474808381'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/07/historiska-notiser-13.html' title='Historiska notiser 13'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-937479104701220375</id><published>2010-07-15T23:42:00.001+02:00</published><updated>2010-07-15T23:42:45.249+02:00</updated><title type='text'>Fem mikrohändelser under 1800-talet</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Kon fick rabies&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Fleninge Gunnarstorp(Skåne) fick man i början av 1860 döda en ko som hade blivit smittat av rabies. Cirka nio månader tidigare hade en lösspringande hund anfallit såväl hundar som fäkreatur i trakten.&lt;br /&gt;Källa: Göteborgsposten 14 mars 1860&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Häktning för stöld på annan ort&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Arbetaren Lars Larsson som var bosatt i Kumla i Danmarks socken utanför Uppsala, häktades den 4 december 1899 för en stöld i Valbo utanför Gävle. Han greps i Uppsala och han var född 1831 i Bälinge socken(Uppland).&lt;br /&gt;Källa: Polisunderrättelser, nr 144, 9 december 1899&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Danmarks norra stiglucka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den norra stigluckan till Danmarks kyrka togs bort 1825 när ingången till kyrkan blev genom tornet.&lt;br /&gt;Källa: Tomas Anderman, "Danmarks kyrka", Eskilstuna, 1992&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;88 rapphöns&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under två dagars jakt i nordvästra Uppland hade två jägare från Uppsala skjutit 88 rapphöns.&lt;br /&gt;Källa: Tidningen Upsala 18 september 1894&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Friad efter en dödsskjutning&lt;/strong&gt; (tidigare publicerat)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under de fall som uppkom under rubriken Oppunda häradsrätt var det en liten notis om att vävmästaren Oskar Pettersson hade blivit friad ifrån vållande för en annans död i samband med "målskjutning". Han hade av våda dödat en tioårig pojke och kostnaden av pojkens obduktion och ersättning till hans anhöriga fick tas ifrån "allmänna medel".&lt;br /&gt;Källa: Södermanlands läns tidning 13 mars 1893&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-937479104701220375?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/937479104701220375/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=937479104701220375' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/937479104701220375'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/937479104701220375'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/07/fem-mikrohandelser-under-1800-talet.html' title='Fem mikrohändelser under 1800-talet'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-6643715808729003032</id><published>2010-06-29T07:09:00.000+02:00</published><updated>2010-06-29T07:09:21.380+02:00</updated><title type='text'>Historiska notiser 12</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Antal kvarvarande B-lok&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Av 99 tillverkade B-lok finns numera 38 bevarade och fem finns eventuellt till försäljning till utlandet.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;"Bevaringsplan för järnvägsfordon", Sveriges järnvägsmuseum, Gävle, 2004&lt;br /&gt;"Nr 1138"&lt;br /&gt;"En notis om B-loken" (Båda skrivna av mig)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Jim Loughran&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En f d engelsk fotbollsspelare, levde mellan 1897-1970, ytterhalv för Hull City, Barrow och York City under 1920-talet.&lt;br /&gt;Källa: allfootballers.com(nedlagd databas, notisen är hämtat ifrån den opublicerade artikeln "Dödsåret för spelare innan andra världskriget")&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Väckningen kostade 36 shillings&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När Gustav Andersson från Helsingborg studerade i Lund lät han väckas av en man som han betalade 36 shilling till. Det var ett antal brev som skickades hem till hans föräldrar kring decennietskiftet 1820/30 och några av dessa finns med i källan.&lt;br /&gt;Källa: Tore Frängsmyr, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lektorn anlade sågen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En finbladigt såg i Fors(Jämtland) anlades runt 1800 av lektorn Per Hellzén.&lt;br /&gt;Källa. Mauritz Nyström, "Norrlands ekonomi i stöplevern", Umeå, 1982&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tegelbruket vid Salsta slott&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Omkring 1750 anlades ett tegelbruk vid Salsta slott i Uppland och 1873 flyttades bruket till en nyuppfört byggnad i närheten. All drift nedlades slutligen 1977 och byggnaderna finns kvar för användning av andra sysslor, under 1920-talet fanns också en hållplats i Salsta.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991&lt;br /&gt;Olofsson Carl, "Sveriges järnvägar", 1921&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Huvudet i kläm&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När en båt skull äntra bryggan vid Vänskapsudden på Stora Essinge i maj 1900 så kom en arbetare i kläm med huvudet mellan båten och bryggan. Han stod lutat över relingen när båten var på väg in till bryggan och han avled på väg in till Serafimerlasarettet.&lt;br /&gt;Källa: Dagens Nyheter 8 maj 1900&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fästningen Arkösund&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fästningen Arkösund fick förfalla under 1600-talet.&lt;br /&gt;Källa: Faktakalendern 2003&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-6643715808729003032?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/6643715808729003032/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=6643715808729003032' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6643715808729003032'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/6643715808729003032'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/06/historiska-notiser-12.html' title='Historiska notiser 12'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8712769684208263863.post-8750178939358376933</id><published>2010-06-16T23:50:00.000+02:00</published><updated>2010-06-16T23:50:39.795+02:00</updated><title type='text'>Bebyggelsehistoria</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Vårdsätra kvarn&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På platsen hade man bedrivit kvarnrörelse sedan 1600-talet och den nuvarande byggnaden uppfördes under 1800-talets första decennier, kvarndriften nedlades 1921.&lt;br /&gt;Källa: Hagunda---Kulturhistorisk bebyggelseinventering", Tierp, 1987&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kvarnen i Bergsbrunna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Enligt Rosenbergs handlexikon skulle en kvarn har legat någonstans i Bergsbrunna(Danmarks socken, Uppland) i början av 1880-talet. Frågan är var kvarnen fanns någonstans, det måste har funnits längs med antingen Fyrisån eller Sävjaån och det går inte heller hitta någonting i fornlämningsregistret.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.fmis.raa.se/"&gt;http://www.fmis.raa.se/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, band 3, Borås, 2000&lt;br /&gt;SVAR-katalogen, databasen Rosenbergs geografiska lexikon öfver Sverige.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Frötunas sockenmagasin&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Frötuna socken utanför Norrtälje fick två sockenmagasin för att gardera sig mot kärva tider. Den första kom 1780 och den andra kom 1817, tillsammans rymde de 230 tunnor spannmål.&lt;br /&gt;Källa: Karl Åmark, "Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719-1832", Stockholm, 1915&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Mariefreds stationshus&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stationshuset i Mariefred anlades 1895 och byggdes för första gången om 1928.&lt;br /&gt;Källa: Stationslista, Sveriges järnvägsmuseum&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kalkuddens tegelbruk&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kalkuddens tegelbruk utanför Mariefred anlades 1751 med godset Taxinge-Näsby som ägare och 1925 ägdes bruket av AB Murtegel fram till nedläggningen 1949.&lt;br /&gt;Källa: "Industrilok i Södermanland", 1982&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Österbitterna kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På en skylt där Österbitterna kyrka låg står det "HÄR STOD Ö.BITTERNAS KYRKA NEDBRÄND PALMSÖNDAGEN ÅR 1781" och då blev Väster- och Österbitterna en gemensam församling med kyrka i Österbitterna förstås.&lt;br /&gt;Källa: Fornlämningsregistret, Bitterna RAÄ-nr 20&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tre upplagor av Torstuna kyrka&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nu är det den tredje upplagan av Torstuna kyrka som ligger norr om Enköping och den nuvarande är en hallkyrka från slutet på 1790-talet. Den medeltida kyrkan från sekelskiftet 12/1300-talen träffades av blixten 1723 och ersattes av en ny som sin tur fick så svåra sättningar att man fick bygga en ny.&lt;br /&gt;Källor:&lt;br /&gt;Bohman Karin, "Torstuna kyrka", Strängnäs, 1970&lt;br /&gt;"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna", en tidigare publicerat kyrkoguide.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8712769684208263863-8750178939358376933?l=okandahandelser.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://okandahandelser.blogspot.com/feeds/8750178939358376933/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8712769684208263863&amp;postID=8750178939358376933' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8750178939358376933'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8712769684208263863/posts/default/8750178939358376933'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://okandahandelser.blogspot.com/2010/06/bebyggelsehistoria.html' title='Bebyggelsehistoria'/><author><name>Stephannium</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09151069556827915424</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_jYqOjWaJsAc/TR0fX8LVleI/AAAAAAAABHQ/aWY7Tv8sYQY/S220/40-%25C3%25A5ringen.bmp'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
