Järnvägshistoriska notiser 6

Första järnvägsplanteringen i Sverige

Den första planteringen som anlades vid en järnvägsstation var i Frövi 1858 och som ändrades för första gången 1901. Under nästföljande år anlades planteringar på sex stationer varav fyra av dessa var utefter Västra stambanan. I Uppsala planterades de första rabatterna 1873 medan själva järnvägsparken anlades tre år senare.
Källor:
Björk Tomas, "1800-talet", Konst och visuell kultur i Sverige efter 1809, Kristianstad, 2007
"Statens järnvägar", band II, Stockholm, 1906

Sylfaste

Sylfaste var ett mejeri på Gotland och 1946 fanns det en 180 meter lång rälsbana som gick på trästolpar fram till Gotlands järnvägar, denna rälsbana var borta fyra år senare.
Källa: Spårläget 3/2010

Norrlandstrafik

Det enskilda järnvägsbolaget Gävle-Ockelbo järnväg (GOJ) kom under statens försorg den 1 juni 1938 sedan sträckan hade varit arrenderat av SJ sedan sju år tillbaka. Under 1950-talet började norrlandstågen att gå mellan Gävle och Ockelbo för att sedan vara regelmässigt fr o m 1968.
Källa: "Järnvägsdata", 1999

Buaholmstunneln

Denna tunnel anlades längs med Västergötland-Göteborgs järnvägar (VGJ) och den är 140 meter långt. Den ligger fyra kilometer söder om Sjövik och blev färdigt 1900 medan nedläggningen skedde 1967. Den används numera som gång- och cykeltunnel.
Källor:
Egen notering, besök på platsen i början av 1990-talet
"Järnvägsdata", 1999

Tågpersonalens löner

År 1890 kunde man tjäna som följande på tåg hos Statens järnvägar under hela året; lokförare 1 800 kronor, konduktören 1 500 kronor, eldaren 1 080 kronor och bromsaren 660 kronor. På den tiden var en krona värd ca 50-60 kronor i dagens penningvärde.
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägs historia", 1994

Ångfinkor

De första ångfinkorna var ombyggda godsfinkor och mellan 1916-21 nybyggdes tjugo tvåaxliga ångfinkor på SJ:s centralverkstad i Örebro. På den tiden krävdes det att det fanns ångfinkor i passageraretågen under vintern och som var till för uppvärmning i vagnarna. Hos SJ litterades dessa vagnar som F2d och idag finns 13 av dessa vagnar bevarade, de var i tjänst fram till början av 1960-talet. På Sveriges järnvägsmuseum i Gävle finns bl a nummer 25617 och denna ångfinka står i ett f d beredsskapsbod i orörd utförande.
Källa: Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004

Uppsala lokstall

Man började att riva lokstallet i Uppsala under maj/juni och var helt borta inför semestern. Under hösten har man fört bort högar efter byggnadsrester och asfalterat om under höstmånaderna. Allt hände under 2014 och har vid några tillfällen tagit kort på platsen.
Några bilder från våren i fjol finns i denna länk:
http://stephannium-mm.blogspot.se/2014/05/rivning-av-lokstallet-i-uppsala.html

Första signalställverket

Landets första signalställverk installerades på Korsnäs station i Dalarna 1890 och det var en station längs med Gävle-Dala järnväg som kom under staten 1948.
Källa: "Järnvägsdata", 1999

Y7 1224

Denna rälsbuss med litteran YBo7 och efter 1970 Y7 med SJ-nummer 1224 var den enda rälsbussen som målades i paprikarött färg och detta hände vid en okänd tidpunkt. Den tillverkades 1958 av Märstaverken i Eksjö och slopades 1980, den blev då tjänstevagn hos SJ, därefter hamnade den f d rälsbussen hos Banverket.
Källor:
Diehl Ulf & Lennart Nilsson, "Lok och vagnar 3", Trelleborg, 1994
Fors m fl, Rälsbussar", Stockholm, 2008

Låg på spåret

Den 2 juli 1908 hade en man lagt sig på Hammarkindsbanan utanför Valdemarsvik för att sova och när tåget kom så avled han p g a överkörning. Om han var berusat eller inte framgick inte i notisen.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 juli 1908

Bispår i Uppsala 1919

I Uppsala fanns 1919 bispår till hamnen som ägdes av Uppsala stad som såväl SJ som Stockholms-Roslagens järnvägar trafikerade medan Uppsala Östra hade ett bispår till valskvarnen.
Källa: Carl Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921

***P g a att det inte hade kommit någon sammanställning med järnvägsnotiser sedan 2011 så blev denna notissamling större än tidigare utgåvor.